Sökresultat:
458 Uppsatser om Miljökvaliteter - Sida 13 av 31
Valse Lente
GÄr det att nÄ en association som skapar en kÀnsla av betraktarens egen kropp? Jag har frÄgat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och pÄ vilket sÀtt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt dÀr materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och pÄverkas av rummet och ljusets verkningar.
NÀr ska dom byta blommor hÀr?
GÄr det att nÄ en association som skapar en kÀnsla av betraktarens egen kropp? Jag har frÄgat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och pÄ vilket sÀtt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt dÀr materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och pÄverkas av rummet och ljusets verkningar.
MÄngkulturellt bemötande. En empirisk studie om sjuksköterskans bemötande av Afrikanska invandrare i den Svenska hÀlso-och sjukvÄrden.
Dagligen möter vÄrdpersonal patienter frÄn vÀrldens alla hörn vilket innebÀr att
olika kulturer möts. Kulturkrockar och sprÄkförbistringar Àr nÄgot som dÄ kan
upplevas. I omvÄrdnadsarbetet Àr det av vikt att förstÄ sig pÄ patienten samt att
kunna kommunicera. Sverige Àr idag ett mÄngkulturellt land vilket gör att
omvÄrdnadspersonal behöver ha kompetens hur man bemöter personer frÄn andra
kulturer. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur fÀrgade afrikaner upplever
bemötandet frÄn sjukvÄrdspersonal i svensk hÀlso- och sjukvÄrd.
FöretagsvÀrderingars begrÀnsade pÄverkan pÄ medarbetarbeteende
Ett företags uttalade vÀrderingars och andra faktorers pÄverkan pÄ medarbetares beteende undersöktes genom en kvalitativ fallstudie. Intervjuer med 14 medarbetare frÄn tre lokalkontor analyserades tematiskt. Socialkognitiv teori nyttjades och föreskriver en ömsesidig samverkan mellan beteende, kognitiva och personfaktorer samt den externa omgivningen. Observations- liksom operant inlÀrning samt sjÀlvreglering Àr centrala begrepp. PÄverkan frÄn företagsvÀrderingarna Àr begrÀnsad och i viss mÄn svÄrbedömd.
K?NSLOR OCH BYGGNADER. Hur f?r?ndringar i den byggda milj?n p?verkar v?r k?nsla f?r plats.
This bachelor thesis aims to explore the public?s personal connection and attachment to place, as well as their
perception of changes in the built environment that has occurred in close proximity to the area. Based upon a
questionnaire carried out in a public square in Gothenburg, namely J?rntorget, the study examines the impact
of the construction of two high-rise buildings that was initiated roughly five years ago adjacent to the square.
The essays theoretical framework is based on the concept sense of place, a concept which derives from the
discipline of Geography. Sense of place encompasses the relationship between people and spatial settings,
which includes e.g.
R?ttvis kollektivtrafik. En studie om hur DRT-tj?nsten Teletaxi bidrar till h?llbar tillg?nglighet och social inkludering i Odense kommun, Danmark.
Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.
Möten - En vÀrld av liv
GÄr det att nÄ en association som skapar en kÀnsla av betraktarens egen kropp? Jag har frÄgat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och pÄ vilket sÀtt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt dÀr materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och pÄverkas av rummet och ljusets verkningar.
Kommunikationen mellan hem och skola samt dess p?verkan p? h?gstadieelever ? Utifr?n l?rares perspektiv p? en m?ngkulturell skola
Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna.
Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar:
1.
Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola?
2.
Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna?
F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.
NÀr det kontrollerade mötte slumpen
GÄr det att nÄ en association som skapar en kÀnsla av betraktarens egen kropp? Jag har frÄgat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och pÄ vilket sÀtt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt dÀr materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och pÄverkas av rummet och ljusets verkningar.
Tillbyggnad Nationalmuseum
Projektet ger ett förslag pÄ en tillbyggnad till National Museum i Stockholm. Tillbyggnaden rymmer konserveringsateljéer, magasin och kontor. Projektet behandlar förutom programmet ocksÄ en parkplanering och förslag pÄ utformning av kustlinjen pÄ Blasieholmen. UtgÄngspunkten i projektet har varit att ett Nobel Centrum ska byggas pÄ östra Blasieholmen, och att det dÄ inte blir mycket plats över till parken. Byggnaden och parken har formats av detta, och försöker skapa starka kvaliteter bÄde för stadsrummet och för de anstÀllda och besökande pÄ National Museum.
Alla har nÄgot att göra utom jag
GÄr det att nÄ en association som skapar en kÀnsla av betraktarens egen kropp? Jag har frÄgat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och pÄ vilket sÀtt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt dÀr materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och pÄverkas av rummet och ljusets verkningar.
Nordpuls - En pulserande ny stadsdel i norra Köpenhamn, med fokus pÄ tre rekreativa mötesplatser i Inre Nordpuls
I Maj 2008 utlyste Köpenhamns kommun i samarbetemed Akademisk arkitektförening en öppen,internationell idétÀvling om Nordhavn.För första gÄngen i historien bor fler folk urbant Àn pÄlandsbygden. En av vÄra stÀders största utmaningarligger i att bevara och sÀkerstÀlla den urbana rekreativamötesplatsen som skÀnker staden dess möten ochhar rekreationsvÀrde, utifrÄn ett social hÄllbarhetsperspektiv. Stadsplanerare och landskapsarkitekterhar ett samhÀllsansvar att se till att mötesplatsen hÄllstillgÀnglig och har kvaliteter ur vistelsesynpunkt.Detta examensarbete innehÄller ett gestaltningsförslagtill tÀvlingen. Det innehÄller Àven en diskussionomkring social hÄllbarhet och dagens rekreativamötesplatser i sin urbana kontext. HÀr reflekterar jagspecifikt över tre platser i Inre Nordhavn.
Arkitektens roll i bostadsutvecklingsprojekt: En studie om att koppla samman gestaltning och arkitektonisk kvalitet med den totala optimeringen av fastighetsförÀdlingen.
Stockholms bostadsmarknad Àr i nulÀget avvaktande och försiktig. Bankerna Àr mycket selektiva i sina val gÀllande lÄntagare och sjÀlva lÄnets omfattning. Detta gÀller bÄde företag som driver projekt inom fastighetsutveckling och deras potentiella kunder, privatpersoner. Detta tillsammans med höga markpriser och produktionskostnader gör att byggherrarna fÄr allt svÄrare att driva lönsamma bostadsprojekt. Med den rÄdande situationen pÄ marknaden ligger utmaningen i att skapa rÀtt produkt som attraherar köpare och optimerar fastighetsvÀrdet.
Utveckling av stadsdelen Aspholmen i Ărebro
Aspholmen Ă€r ett av Ărebros största verksamhetsomrĂ„den, belĂ€get nĂ€ra Ărebro city. NĂ€r stadsdelen började utvecklas som ett industriomrĂ„de under 1950- och 60-talen lĂ„g omrĂ„det i stadens ytterkant. I och med att Ărebro vuxit har dock omrĂ„dets placering förĂ€ndrats frĂ„n att ha varit perifer till att ha blivit central. Detta har inneburit att tyngre industriverksamheter i allt större omfattning flyttat ut frĂ„n stadsdelen till lĂ€gen utanför staden. Allt fler företag som bedriver kontors- och handelsverksamhet har i sin tur flyttat in.
Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation
Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation Àr en undersökning som syftar till att öka förstÄelsen för hur icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation pÄ webben. Genom att analysera hur de tre icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat pÄ respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp anvÀnds av icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmÀnheten. Analysen visar att det mest förekommande sÀttet att skapa förtroende mot allmÀnheten bland de studerade icke vinstdrivande organisationerna Àr att framhÀva sin expertis pÄ det omrÄde organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsomrÄde med fokus pÄ hur den icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende pÄ webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslÄ samband mellan hur stor grad av förtroende allmÀnheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation anvÀnder sig av..