Sök:

Sökresultat:

8015 Uppsatser om Miljökrav - Sida 63 av 535

DÄ mÄste jag typ börja reta nÄn annan : En intervjustudie om den psykosociala skolmiljön i en Ärskurs sex

Syftet med denna undersökning Àr att belysa den psykosociala sidan av skolmiljön i ett barnperspektiv. Genom gruppintervjuer med 30 elever i en Ärskurs sex har undersökningen försökt kasta ljus pÄ elevernas egna uppfattningar i Àmnet. Till intervjuerna finns ocksÄ en viss förförstÄelse och kunskap om lÀrarnas syn pÄ elevernas skolmiljö genom en verksamhetsförlagd utbildning som Àgt rum i den aktuella klassen.Studien visar att eleverna vÀrderar de relationer de har i klassen, frÀmst till kamrater men ocksÄ till lÀrare, mycket högt. Det socialiserande uppdrag som finns inbyggt i skolsystemet upplevs av eleverna som viktigare Àn det utbildande trots att mÄnga av de intervjuade oroar sig för sina bristande Àmneskunskaper.Vidare visar studien att man kan hos eleverna, se och höra hur beslut rörande skolan tagna pÄ riksdagsnivÄ, via skolan och lÀraren, pÄverkar dem, i detta fall negativt. Den senaste tidens mÄnga och relativt stora förÀndringar i grundskolan med en ny lÀroplan, nya sÀtt att planera och dokumentera den dagliga verksamheten och striktare krav pÄ dokumentering genom individuella studieplaner och ÄtgÀrdsprogram stÀller fler och högre administrativa krav pÄ lÀrarna.

Upplevelse av samverkan i förhÄllande till styrdokumentens
krav: en studie om samverkan mellan hem och skola, som
innefattar pedagoger, förÀldrar och elever

Syfte med denna studie Àr att beskriva hur elever, förÀldrar och pedagoger upplever samverkan mellan hem och skola. För att kunna besvara syftet har vi valt följande frÄgestÀllningar: Hur upplever förÀldrar, pedagoger och elever samverkan mellan hem och skola? Hur efterlevs det som stÄr skrivet i styrdokumenten? Hur överrensstÀmmer förÀldrarnas, pedagogernas och elevernas upplevelser? Studien har genomförts med stöd av tidigare forskning och litteratur inom valt Àmne. Genomförandet av studien har skett med hjÀlp av kvalitativa och strukturerade intervjuer med pedagoger och elever samt enkÀter till förÀldrar. I analysen av materialet har vi studerat hur förÀldrar, pedagoger och elever upplever samverkan.

Fa?rskinn fo?r anva?ndning i bilindustrin - En utva?rdering av vilket fa?rskinn som ba?st uppfyller de ho?ga krav som sta?lls pa? textil interio?r i bilar

Fordonsindustrin a?r en av Sveriges viktigaste fo?rso?rjningska?llor och pa?verkar starkt landets ekonomiska utveckling. Sa?kerheten i en bil avgo?rs inte bara av airbags och sa?kerhetsba?lten, sa?tena i bilen a?r minst lika viktiga. De viktigaste prestandaegenskaperna hos sa?ten i samtliga fordon a?r sa?kerhet, komfort och ha?llbarhet.

Upplysningar om finansiella risker -En fallstudie av Sandvik och AB Volvo

Bakgrund: Alltmer integrerade ekonomier har gett upphov till nya behov sÄsom ettinternationellt standardiserat redovisningssystem. I EU gÀller sedan 2005 för noterade bolagIASB:s system kallat IFRS. Detta regelsystem styr bl.a. vilken information som ska lÀmnasom finansiella risker och dÀr IFRS 7 blev obligatorisk 2007. Bolag Àr i flera avseendenexponerade mot finansiella risker t.ex.

SJUK PÅ RIKTIGT? : En litteraturstudie om hur personer med diagnosen depression upplever mötet med sjukvĂ„rden

Bakgrund: HjÀrtsvikt Àr en kronisk sjukdom som pÄverkar livet bÄde för den drabbade och dess nÀrstÄende. Prognosen Àr allvarlig och slutskedet kan liknas vid cancersjukdom. Allt fler vÄrdas i hemmet, vilket stÀller krav pÄ egenvÄrd och nÀrstÄendes delaktighet. NÀrstÄende Àr ofta inte förberedda för den nya ansvarsfyllda rollen som sjukdomen kan medföra. Syfte: Syftet var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av att leva nÀra en person med hjÀrtsvikt.

Slaget om LiÚge : lÀrdomar frÄn fasta försvar

I augusti 1914 invaderade Tyskland sitt vÀstra grannland Belgien, som förklarat sig neutralt i konflikten mellan centralmakterna och de allierade. Belgarnas försvar byggde pÄ den uttalade politiska viljan att vara neutral och var dÀrför inte kraftsamlat i nÄgon riktning. Tysklands anfall inleddes med en attack pÄ de stora fasta försvarsanlÀggningarna vid LiÚge. Försvaret var knutet till de fasta försvarsanlÀggningarna uppförda 40 Är tidigare. Trots relativt smÄ medel och dÄliga förberedelser lyckades försvararna göra vÀl ifrÄn sig.

Buller i bostÀder : Projektering av bostÀder med hÀnsyn till trafikbuller

MÄnga av Sveriges kommuner vill förtÀta sina stÀder med bostÀder och lokaler för att bygga ett mer hÄllbart samhÀlle. AmbitionenÀr att kunna fylla de luckor som finns i stadsbilden och anvÀnda stadsmark som tidigare inte Àr bebyggd för bostadsbyggnation. Examensarbetet behandlar de problem som trafikbullret genererar och som mÄste hanteras vid projektering av nybyggnation, samt undersöker de krav och regler som styr den tekniska utformningen och planlösningen av bostÀder med hÀnsyn till trafikbuller. NÀr Skanska tidigare har projekterat bostÀder i stadskÀrnan har man upplevt problem med att fÄ bygglov nÀr den föreslagna planlösningen har sovrum mot bullrig sida. Fokus ligger pÄ de krav och rÄd som styr placering av sovrum och försöker hitta lösningar som gör det möjligt att fÄ bygglov med placering av sovrum mot bullrig sida.

Att vara distriktssköterska i telefonrÄdgivning pÄ hÀlsocentral. : MÄngfasetterad erfarenhet - bÀsta stödet vid snabba beslut.

Telefonen har blivit ett redskap för mÀnniskor som söker kontakt med hÀlso- och sjukvÄrden vilket har medfört krav pÄ ökad tillgÀnglighet till den telefonrÄdgivning som ges vid hÀlsocentraler. TelefonrÄdgivning pÄ hÀlsocentral utförs av distriktssköterskor och Àr en svÄr, viktig och ansvarsfull arbetsuppgift som dessutom krÀver tÄlamod och flexibilitet. TelefonrÄdgivning medför ibland svÄra prioriteringar för distriktssköterskan. Arbetsuppgiften upptar mera av distriktssköterskans arbetstid Àn tidigare. Syftet med studien var att fÄ kunskap om hur distriktssköterskorna upplever telefonrÄdgivning som arbetsuppgift och hur de upplever att dokumentera i samband med telefonrÄdgivning.

LNG - Framtidens fartygsbra?nsle : Vad a?r det som ha?mmar utvecklingen av LNG-drift i Sverige?

Sjo?farten sta?r idag info?r allt stra?ngare miljo?krav. Fo?r att uppna? miljo?va?nligare resultat har allt fler rederier bo?rjat se sig om efter ett miljo?va?nligare bra?nsle. O?stersjo?n a?r ett stort handelsomra?de da?r striktare krav fra?n SECA tra?der i kraft den 1 januari 2015.

Analys av töindex för tjÀllossningsbedömning

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land men trots det Àr etnisk diskriminering en del av vardagen för mÄnga mÀnniskor idag. Enligt diskrimineringslagen ska alla mÀnniskor, oavsett etnisk tillhörighet, ha samma rÀttigheter och möjligheter. Men hur ser det ut för personer med annan etnisk tillhörighet Àn svensk pÄ arbetsmarknaden, har de samma möjligheter att söka och fÄ ett jobb?Lagstiftningen förbjuder diskriminering pÄ olika samhÀllsomrÄden i Sverige, och vissa grupper anses i lagen vara mer skyddsvÀrda. Diskrimineringsförbudet rÄder sÄledes Àven inom arbetslivet.

Tillit i arbetsrelationer : En immateriell resurs?

Syftet med uppsatsen Àr att utreda nÀr militÀrpolisen Àr behörig och anses ha polisiÀra befogenheter. Avsaknaden av en tydlig grÀns belyses och problematiseras med krav uppstÀllda av lagstiftaren som utgÄngspunkt. Vidare görs en konsekvensanalys av att tydlig lagstiftning gÀllande MP:s behörighet saknas, och dÄ frÀmst vad en individ i Sverige har för möjligheter till kompensation pÄ grund av rÀttighetskrÀnkande ÄtgÀrder vidtagna utan att normhierarkin respekterats vid rÀttighetsbegrÀnsningen..

TrÀ- och stÄlreglars pÄverkan av vÀrmeflödet i utfackningsvÀggar

Inom dagens byggande i Sverige stÀlls allt högre krav pÄ den vÀrmeisolerande förmÄgan hos klimatskÀrmen i de hus som byggs. Detta stÀller i sin tur högre krav pÄ konstruktionerna och medför Àven ny problematik. Standardlösningar som tidigare fungerat bra byts ut mot nya, ibland obeprövade, lösningar. De hÄrdare kraven pÄ energi- och fuktdimensionering innebÀr alltsÄ att vikten av val av stommaterial ökar vid en projektering.Vi har hÀr försökt ge en realistisk bild av hur valet av reglar kan pÄverka energi och fukttillstÄndet hos en byggnad med utfackningsvÀggar, med fokus pÄ reglar i fÀlt. Till undersökningen anvÀndes referensobjekt i form av ritningar som tillhandahölls av handledaren pÄ Clarus arkitekter.

Elektoniskt rapportering : En studie av XBRL och dess inverkan pÄ rapporternas jÀmförbarhet och relevans

Sammanfattning Denna uppsats behandlar ett nytt elektroniskt standardsprÄk för finansiell rapportering. eXstensible Markup Language, XBRL. Undersökningen tar sin utgÄngspunkt i de, av Ramverket för finansiell rapportering och RedovisningsrÄdet, faststÀllda kraven pÄ att redovisningen skall vara jÀmförbar och relevant. I och med den tekniska utveckling som skett de senaste Ären och de problem som redovisningsprofessionen den senaste tiden buktats med, kÀnns dessa bÄda krav idag mycket aktuella. XBRL Àr ingen ny redovisningsstandard utan stödjer de allmÀnt accepterade redovisningsprinciperna.

Nyttan av LCC-analyser vid planering av underhÄllsarbete i SL:s spÄrtunnlar

Detta examensarbete syftar till att belysa hur LCC-analyser i dag anvÀnds vid planeringen av underhÄllsarbeten i tunnelbanans bergtunnlar.SL Àr ett aktiebolag som Àgs av Stockholms LÀns Landsting och ansvarar för den landburna kollektivtrafiken i Stockholms lÀn, vilken inbegriper tunnelbanan. Stockholms tunnelbana invigdes 1950 och har sedan dess byggts ut i etapper. Drygt hÀlften av strÀckningen gÄr i tunnlar.Ett stÀndigt pÄgÄende underhÄllsarbete av tunnlarna krÀvs för att sÀkerstÀlla en god funktion. Ibland Àr Àven större underhÄllsÄtgÀrder nödvÀndiga, vilka, genom exempelvis avstÀngning med ersÀttningstrafik, till större utstrÀckning pÄverkar omgivningen. Hur underhÄllet organiseras och planeras Àr av stor ekonomisk betydelse och hÀnger Àven direkt ihop med anlÀggningens standard.LCC-analyser resulterar i ett mÄtt pÄ en investerings sammanlagda ekonomiska konsekvenser under dess livstid, inkluderas gör med andra ord bland annat investerings-, drift-, och underhÄllskostnader.

Utveckling av ett ventilationssystem för produktionsortar vid skivrasbrytning

Det hÀr examensarbetet har utförts pÄ uppdrag av Malmfalten AB. Malmfalten AB har haft en idé om att utveckla en ny typ av ventilationssystem för tvÀrortar (produktionsortar) vid skivrasbrytning. Nuvarande ventilationssystem krÀver att ventilationsdukarna tas ned frÄn sin plats i orttaket inför skivrasborrning och dÀrefter Äter monteras upp. Syftet med detta arbete har varit att skapa ett förslag pÄ en lösning som undviker detta och dÀrmed ger upphov till ekonomiska vinningen och arbetsmiljömÀssiga fördelar. Följande metod har nyttjats för att framstÀlla ett sÄdant förslag: intervjuer, observationer, funktionsanalys, kravspecifikation och PUGH:s beslutsmatris.

<- FöregÄende sida 63 NÀsta sida ->