En brotyp som är vanlig bland brokonstruktioner är plattrambron. Denna brotyp byggs både med slak- och spännarmering. Det är dock vanligare att bygga med slakarmering än spännarmering, vilket övervägs särskilt då spännvidderna är ungefär 25- 30 meter eller mer. Inledningsvis har en noggrann litteraturstudie genomförts tillsammans med en intervju av en kunnig brokonstruktör för att säkerställa en interaktion mellan teori och aktuell praxis. Detta arbete har haft ett huvudmål, vilket är att ur ett struktur- och kostnadsperspektiv jämföra och utvärdera hur behovet av slakarmering varierar i en plattrambros farbana då spännvidder varieras och betongtvärsnitt ändras.

Bakgrund: En ökad press på företagen gällande attskapa konkurrensfördelar har sin grund i den framfart som globaliseringen medfört. Outsourcing, vilket innebär att leverantören tar över de funktioner som tidigare gjordes internt, har gett möjligheter till att lägga fokus på företagets huvudsakliga verksamhet. Detta för att uppnå starkare konkurrenskraft. Tidigare lade företagen ut främst IT-relaterade tjänster, medan idag har vändningen gått mer mot att lägga ut ekonomi- och personalfunktioner. Kontroll och kostnad har ständigt varit motiven till att lägga ut.

Globaliseringen har medfört ökad konkurrens. För att kunna hävda sig på en konkurrensutsatt marknad måste företag hitta olika sätt för att skapa mervärde för kunderna. Enlig denna studie framgår det att det finns två olika sätt att skapa mervärde för kunden. Det första är värdedistribution och det andra värdeskapande processer. I konkurrensen om kunden är priset en så viktig faktor att företagen under lång tid valt att fokusera på att minska sina kostnader.

The aim for this study where to investigate the frequency of cutting cracks in saw timber harvested in the storm-damaged forests in regions where the storms Hilde and Ivar hit. The idea for this work came from one of the region?s biggest actors, SCA Skog and Jämtlands district. The purpose where to find out how big proportion of the saw timber that contains cutting cracks, their financial cost in lost wood value and also give advice and suggestions on how to work against the frequency of cutting cracks. For the field-study some guidelines where used to make sure that the samples were taken under the same conditions, they were: ? The field-study must be performed under harvesting of storm-felled forest, which are horizontal/inclined trunks. ? The averaged sized tree will make it possible to harvest saw timber. ? The trunks can?t be root cut. A methodology called in Swedish ?Trissmetoden? was used because it is the most frequent used methodology in earlier performed studies and the only one that can be used I field. Under the field-study data were collected from 570 saw timber logs, 30 logs from each one of the tested harvesters.

Idag implementeras övervakningstjänster allt mer i olika verksamheter, särskilt inom transportbranschen. Implementeringen av övervakningstjänster möjliggör en bättre säkerhet och effektivare arbetsgång i form av att man som företag kan se bränsleförbrukning, lastbilars position och planera rutter utifrån leveransplats. Vi ville få kunskap om hur man övervakar anställda inom andra branscher och hur de anställda reagerar på övervakningen och utförde därför en bakgrundsundersökning där vi läste olika fallstudier från bland annat hemtjänsten, försäljningsbranschen och grundskolan. Vår frågeställning blev var går gränsen för acceptabel övervakning? Vi besvarade den genom att utföra intervjuer i två omgångar med tio respektive sex chaufförer som körde för företag i Bohuslän samt via en bakgrundsundersökning.

Vid drift av en dieselmotor skapas kontinuerligt små mängder avlagringar som sedan kan forma ett hårt lager kallat koks. Kokset bildas vid kontakt med heta ytor och ett sådant område är toppland, längst upp på utsidan av kolven. När lagret blir tillräckligt tjockt skrapar det insidan av cylindern vilket påverkar ytan negativt samtidigt som den blir ojämn. Oljeförbrukningen ökar dessutom, då den olja som finns på insidan av cylindern trycks uppåt och därmed förbränns i förbränningsrummet. För att få bukt med problemet har Scania infört en så kallad saverring.

I Sverige är skolan en av de största arbetsplatserna där det är av största vikt att ta arbetsmiljön ibeaktande. Introduktionen faller inom arbetsmiljöramen och det är arbetsgivarens ansvar att jobba meddensamma. Mitt syfte var att utföra en kvalitativ studie om vilken uppfattning rektorer har avintroduktion till nyutbildade lärare. Jag önskade även undersöka vilken betydelse de såg sig själva ha påintroduktionen. Mina frågeställningar var hur sker introduktionen av nyanställda enligt rektorerna?Vilka är de uppfattningar som rektorerna har om värdet av introduktion? Vilka hinder finns för att kunnagenomföra en god introduktion enligt rektorerna? Det var sex rektorer som blev intervjuade.

Vi har undersökt företagssponsring och hur Skatteverket och domstolarna bedömer avdragsrätten för denna. Med företagssponsring menas att ett företag ger ett ekonomiskt bidrag för att kunna dra nytta av bidragstagarens goda namn i sin egen marknadsföring. Vi har även valt att koncentrera oss lite mer på kultursponsring, eftersom det verkar svårare att få avdrag för detta.Det skatterättsliga problemet ligger i bedömningen av huruvida bidraget ska ses som en avdragsgill kostnad eller en ren gåva, som alltså inte är avdragsgill för företaget. Det finns heller ingen särskild lag om sponsring utan domstolarna tittar på rättspraxis och lämpliga paragrafer i inkomstskattelagen. För att avdragsrätt ska föreligga måste följande tre kriterier vara uppfyllda:? Utgiften ska inte utgöra en gåva,? Sponsringsutgiften ska vara avsedd att öka eller bibehålla företagets inkomster och ? Sponsorn ska erhålla en direkt motprestation från den sponsrade som förväntas ha ett marknadsvärde som motsvarar sponsringsutgiften eller att utgiften är en indirekt omkostnad på grund av att det finns en stark anknytning mellan sponsorns och den sponsrades verksamhet.

Bakgrund: Hur företag väljer att redovisa sina tillgångar, speciellt immateriella tillgångar, har under de senaste decennierna varit föremål för mycket diskussion med tanke på finanskriserna som varit. Sedan 2005 skall alla börsnoterade koncerner inom EU följa IASBs standardverk IFRS regelverk. Lagändringen betyder bland annat att goodwill inte längre ska skrivas av på den nyttjandeperioden som en kostnad i resultaträkningen men skall istället årligen prövas för nedskrivning, ett så kallat, ?impairment test?.Syfte: Syftet med undersökningen blir att kartlägga Svensk redovisningspraxis av goodwill. Detta för att se om eller hur finanskriserna och lagändringar har påverkat goodwillvärdet hos Svenska koncerner.

Immateriella tillgångar är i de flesta företag till mängden fler än de materiella tillgångarna. Därför har intresset för de immateriella tillgångarna ökat i dagens samhälle. Företag kan antingen välja mellan att aktivera eller kostnadsföra de immateriella tillgångarna. Aktivering innebär att den immateriella tillgången bokförs som en tillgång i balansräkningen. En avskrivning görs årligen över nyttjandeperioden.

Begreppet Voice over Internet Protocol (VoIP) är något som nog de flesta har hört talas om, men vad innebär egentligen VoIP. Vi har tittat på tekniken och återger en beskrivning av begreppet VoIP. Vi har valt att titta på hur företag använder tekniken samtidigt som vi tittar på vilka nya tjänster och möjligheter som finns. Hur ser tjänsteutbudet ut idag och hur påverkar detta sättet att kommunicera inom företagen? Vilken funktionalitet används och hur drar man nytta av de fördelar och möjligheter som den nya tekniken erbjuder? Med förändrade kommunikationssätt ser vi hur verksamheter både kan effektiviseras och utvecklas.När vi tittar på hur leverantörer bidrar till att utveckla sina kunders verksamheter så ser vi att leverantörerna inte är delaktiga inom detta område i någon större utsträckning.

Vi står inför en förändring, att minska vårt beroende av fossil energi till förmån för en ökad användning av förnybar energi. Incitament i form av ökade punktskatter på fossilt bränsle påskyndar omställningen för företag till förnybar energi och- eller energieffektivisering av sin produktion. Konsekvensen blir en successivt fördyrad kostnad för produktion av fjärrvärme med eldningsolja till tillverkningsindustrin. Punktskatt på eldningsolja stiger med 41 procent, från 2010 till 2015 för företagen. Att konvertera befintliga oljepannor med träpulverbrännare är en lösning för att hålla produktionskostnaden nere och behålla sin konkurrenskraft.

Idag tillämpas den s.k. bruksvärdeshyran som har sin grund i att lägenhetens standard avgörhyran. Företagets produktionskostnader ska ej tas i beaktande vid ett bruksvärdessystem. Detmedför både för- och nackdelar för hyresgästen. Om företagets kostnader överstigervärderingen av de standardhöjande åtgärderna kan detta inte åläggas hyresgästerna samtidigtsom hyresgästerna ej ålägger en hyresrabatt när åtgärderna kan avses avbetalad.

Antalet certifikat enligt ISO 9000 ökar stadigt både i Sverige och i övriga världen. Fram till nu har de flesta certifikaten innehafts av stora företag. Den nuvarande trenden är dock att även många småföretag väljer att certifiera sin verksamhet. Att skapa och certifiera ett nytt kvalitetssystem är ett kostsamt och tidskrävande arbete som ofta innebär en hel del problem. I detta arbete har dessa problem kartlagts och lösningar på hur de ska undvikas har analyserats.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen var att explorativt kartlägga de eventuella risker som kan drabba Svenska Tennisförbundet utifrån en Risk management-modell. Kartläggningen gjordes för att undersöka om det var ett arbetssätt de kan tillämpa. De frågeställningar som vi utgick ifrån var: På vilket sätt kan vi anpassa en befintlig Risk management-modell till Svenska Tennisförbundets verksamhet samt vilka risker finns inom Svenska Tennisförbundets verksamhet?MetodEmpirin till vår kvalitativa fallstudie insamlades via sex personliga djupintervjuer, en e-mailintervju, ett samtal samt sekundär data. Det metodiska angreppssättet utgick ifrån en befintlig teori som vi önskade testa på en existerande verksamhet.