Att införskaffa ett nytt affärssystem är en stor investering för en organisation. Den höga komplexiteten av ett affärssystemprojekt samt de kostnader, både tidsmässiga och monetära, associerade med projektet gör att många företag undviker att påbörja ett affärssystemprojekt. För att underlätta för organisationer som vill införa ett nytt affärssystem finns det konsulter som kan hjälpa till under affärssystemsprojektets alla faser. Denna uppsats fokuserar på upphandlingsfasen och de framgångsfaktorer som bör beaktas under upphandlingsfasen av ett affärssystem. Uppsatsen tar hjälp av upphandlingskonsulten Medius AB för att identifiera och utvärdera framgångsfaktorer under upphandlingsfasen.

Bakgrund: Företagsledare i dagens näringsliv blir alltmer synliga i såväl mediala sammanhang som i samhällsdebatten. Samtidigt som företagsledare agerar som PR-figurer för företaget, tycks PR-män mer och mer blir rådgivande aktörer åt företagsledarna. Därmed tycks ett nytt fenomen göra sig gällande i svenskt näringsliv, nämligen att PR-verksamhet integreras som en del i företagsledarens arbete. Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra till en ökad förståelse för PR som en integrerad del i det ledarskap som flera företagsledare bedriver. Detta sker genom att vi utifrån teorier kring företagsekonomi, religions- och statsvetenskap, samt utifrån empiriska iakttagelser utvecklar ett språk inom området.

Managementmodeller med inriktning mot processorientering blev populära i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet och ett flertal olika modeller togs fram, marknadsfördes ivrigt av konsulter samt implementerades i många företag. Några av dessa modeller fick större genomslagskraft än andra. Många av dessa modeller blev så kallade managementtrender som fick stor uppmärksamhet under en period men sedan försvann. Litteraturstudier förde oss in på att Total Quality Management (TQM) och Business Process Reengineering (BPR) är två modeller som rönt stor uppmärksamhet. Det som intresserade oss vid litteraturstudierna var att studera hur dessa modeller upplevs i näringslivet idag, 10-15 år efter att de slagit igenom.

I Gammalkils kyrka p? ?stg?tasl?tten finns en orgel byggd 1806 av orgelbyggm?stare Pehr Schi?rlin. Instrumentet st?r efter n?stan 220 ?r kvar i n?ra originalskick. Att p? orgeln i dess ursprungliga milj? spela musik som redan existerade vid tiden f?r instrumentets tillkomst och dess m?nniskor som verkade d?, ger fog f?r att tala om instrumentet som en tidsspegel.

Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

Under den stora byggboomen på 1960- och 1970-talet byggdes det åtskilliga lägenheter i Sverige. Detta var ett riksdagsbeslut och syftade till att lösa den tidens akuta bostadsbrist. Projektet kom att kallas för miljonprogrammet och att innebar att en miljon lägenheter skulle byggas under en tio års period; under åren 1965-1975 byggdes 880 000 lägenheter. Många av dessa lägenheter står idag inför ett omfattande renoveringsbehov. Den problematik som finns då en fastighetsägare ställs inför ett eventuellt stambyte kan vara svår att förstå då det innebär att många och svåra beslut måste fattas både innan och under byggskedet. Styrelsen i en bostadsrättförening besitter inte alltid den kunskap som krävs utan de blir oftast tvungna att ta hjälp av konsulter och projektledare som är med och driver igenom den långa processen. Den traditionella stamrenoveringsmetoden innebär att gamla stammar och våtrum rivs ut och ett nytt badrum och nya ledningar installeras.

Syftet med uppsatsen är att studera ekonomistyrning i småföretag, där företagsledaren och ägaren är samma person och hur företagsledaren styr företaget med hjälp av ekonomistyrningen. Vi är också intresserade av att undersöka vilken roll den externa konsulten har för det mindre företagets ekonomistyrning. Vi har därför medvetet valt att studera företag som är olika i det avseendet att de sköter ekonomin inom företaget i olika omfattning. För att försäkra oss om att företaget har någon form av utvecklade rutiner för ekonomistyrning har vi undersökt etablerade företag. Uppsatsen bygger på en fallstudie av fyra företag samt två redovisningsbyråer.

Customer Relationship Management (CRM) är ett ofta använt konceptför verksamheter att hantera sina kundkontakter. En viktig del av CRMär användningen av tekniska lösningar för att lagra och analysera informationom kunder, till exempel genom data mining för att upptäckamönster hos kunders beteende. Idag produceras allt större mängderdata genom människors användning av informations- och kommunikationsteknik.Traditionell teknik klarar ej av att hantera den variation ochmängd data som existerar, vilket lett till utvecklingen av nya tekniskalösningar för dessa uppgifter. Begreppet Big data brukar användas föratt beskriva stora datamängder. Syftet med denna studie har varit att geökad förståelse för hur Big data kan användas inom CRM.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur ledningen presenterar styrtekniken Regeringenoch vad som händer med Regeringen när den används av IT-konsulterna.Teori:För att undersöka hur IT-konsulter hanterar och uttalar sig om en styrteknik, Regeringen, harvi valt översättningsmodellen för att studera detta. Som en del i det har vi även använtforskning kring redigering, inskription, lösa kopplingar samt handlingsnät för att undersökahur Regeringen har gjorts stabil hos IT-konsulterna i organisationen. Vi har valt att se ITkonsulternasom en profession för att kunna använda isomorfism för att studera om det finnsen spänning mellan IT-konsulterna, som profession, och styrtekniken Regeringen.Metod:I vår studie har vi intervjuat fem stycken personer där vi fått ta del av deras uttalan och syn påRegeringen. Vidare har vi analyserat fem stycken textdokument som beskriver hur ledningenväljer att presentera Regeringen för IT-konsulterna. Vi har utifrån vårt empiriska materialurskiljt tre huvudrubriker som grundar sig i våra tre frågeställningar.

Denna uppsats avser att belysa problematiken kring en alltför snabb implementering av affärssystem såsom SAP, Oracle m.fl. Det finns i dagsläget ingen enskild teori som belyser detta utan vad som existerar är ett lapptäcke av flera bitar. För denna uppsats har konsultersom arbetar med införanden av affärssystem intervjuats. Vad som framkommit är att det från företagens sida ofta saknas motiv och vision med varför ett affärssystem ska införas. Förstudierna med krav- och behovsanalyser är otillräckliga.

Denna uppsats avser att belysa problematiken kring en alltför snabb implementering av affärssystem såsom SAP, Oracle m.fl. Det finns i dagsläget ingen enskild teori som belyser detta utan vad som existerar är ett lapptäcke av flera bitar. För denna uppsats har konsultersom arbetar med införanden av affärssystem intervjuats. Vad som framkommit är att det från företagens sida ofta saknas motiv och vision med varför ett affärssystem ska införas. Förstudierna med krav- och behovsanalyser är otillräckliga.

Syfte ? Vårt syfte är att skapa en förståelse för hur professionella konsultföretags varumärkesprocesser går till, när de jobbar för att skapa en attraktiv image för potentiella besökare på platser och destinationer. Vi har vidare undersökt vad konsulterna anser vara viktigt i platsvarumärkesprocessen.Metod ? Studien har haft en kvalitativ metod, med en induktiv förklarings- och förståelseansats. Vi har genomfört öppet riktade intervjuer med sex platsvarumärkeskonsulter där respondenterna fick svara fritt utifrån en bred fråga.Teori ? Teorikapitlet grundar sig på en modell framtagen av Moilainen och Rainisto som beskriver platsvarumärkesprocessen i fem steg.

Nedgången bland IT-företagen efter att bubblan sprack runt millennieskiftet ledde till att färre studenter sökte sig till de IT-relaterade utbildningarna och många redan utbildade hade svårt att hitta arbete. När konjunkturen vände för bara något år sedan, skapades ett motsatt förhållande. Idag finns det en stor vilja hos företagen att expandera sin verksamhet, men den bristande arbetskraften sätter stopp för utvecklingen. Antalet sökande till landets utbildningar är fortsatt lågt.Arbetet avser att undersöka hur dagens företag marknadsför sig och motiverar den utbildade personal som finns på marknaden. Vi har genom en intervjustudie försökt att se på hur företagen gör för att attrahera och locka ny personal.

Studiet undersöker kompetensutvecklings möjligheter för bemanningskonsulter. Intresset är stort i att ta reda på vilka kompetensutvecklingsmöjligheter finns och om bemanningskonsulter har tillgång till dem möjligheterna. Intresset finns även i hur bemanningskonsulterna själva uppleva deras utvecklingsmöjligheter och anställningsbarhet, jämfört med kundföretagens egna anställda. Undersökningen gjordes genom att intervjua några av bemanningskonsulter som är på en långtids uppdrag hos ett kundföretag inom bilindustrin, samt några av kundföretagets egna anställda som fick sin anställning på kundföretaget efter att har varit konsulter på uppdrag hos det kundföretaget. En jämförelse gjordes sedan mellan bemanningskonsulter och företagets egna anställda för att undersöker hur de upplever sina respektive kompetensutveckling.

Bakgrund: Att ?ldras ?r en naturlig process som kan leda till f?r?ndringar i meningsfulla aktiviteter, vilket kan p?verka ?ldre personers h?lsa och delaktighet. Arbetsterapeuter m?ter ?ldre personer i sin vardag f?r att delvis uppr?tth?lla h?lsan genom aktivitetsbaserade insatser, samt fr?mja sj?lvst?ndighet och deltagande i aktiviteter. Tidigare studier har visat att aktiviteten dans, som meningsfull aktivitet, har bidragit till ett aktivt och h?lsosamt liv, samt skapa en k?nsla av samh?righet hos ?ldre personer.