Att fokusera på processer och arbeta med processorientering är något som många organisationer hävdar att de gör. Vanligt är dock att man bara byter titlar, så avdelningschefer av olika slag blir processägare och därmed anser man att man arbetar processorienterat. Att gå från ett funktionellt arbetssätt till ett mer processorienterat innebär en del problem och utmaningar.Syftet med denna uppsats är att utifrån ett processbaserat perspektiv analysera och ifrågasätta hur Företag X arbetar med sina rutiner kring projekt idag, samt att fördjupa mig i hur företaget kan implementera ett mer effektivt arbetssätt. Jag tittar också närmare på om man stöter på några annorlunda problem vid implementering av nya arbetssätt i en konsultfirma.Uppsatsen börjar med att beskriva hur man går till väga för att identifiera sina kärnprocesser för att sedan övergå till vad Företag X kan göra för att förbättra processen kring hur de driver projekt. Till hösten ska Företag X införa en Projekthandboken för att klargöra hur man ska arbeta med projekt.

Bakgrund: Den kraftiga decentraliseringen och strävan efter att åstadkomma ?plattare?organisationer i samhället återspeglas i personalarbetet, personalfunktioneni de decentraliserade organisationerna har fått ändrade arbetsuppgifter.Deras främsta uppgifter är att utföra strategiska uppgifter, konsultativauppgifter samt serviceuppgifter (Akademikerförbundet SSR, 1993).Personalavdelningar skall idag ge chefer och medarbetare råd, stöd ochservice i deras arbete genom att arbeta med företagets personalstrategiersamt vara delaktiga i chefernas fortlöpande ledningsarbete (Hällsten, 2003).Trots att det förs en diskussion inom yrkeskåren samt att litteratur inomämnet tydligt vittnar om att det är stöd till linjechefer som ärpersonalavdelningens främsta syfte, är vår uppfattning att det är svårt attdefiniera stödfunktionens uppgifter, vilket ledde oss till att undersöka vilkabehov och förväntningar som finns på en personalavdelning.Syfte: Vårt syfte är att försöka förstå personalavdelningen som en funktion genomatt studera förväntningar och behov kring personalarbetet. Vi har som avsiktatt undersöka de attityder som finns gentemot personalavdelningen somfunktion. För att avgränsa vårt syfte har vi valt att fokusera på två parter;PA-konsulter och linjechefer, utifrån tre teman; stöd, kompetens samtkommunikation.Metod: Med en kvalitativ ansats i undersökningen har vi utfört sju individuellaintervjuer samt en gruppintervju.Huvudresultat: Personalavdelningens främsta uppgift är att fungera som en stödfunktion tilllinjecheferna. Linjecheferna menar att PA-konsulterna främst ska fungerasom en administrativ stödfunktion, medan en PA-konsult uttrycker attpersonalavdelningen strävar efter att arbeta mer som en strategisk funktionLinjecheferna förväntar sig att PA-konsulterna ska ha en bred kompetensinom personalfrågor, samtidigt som de efterfrågar kompetens i specialfallnär det gäller personalfrågor.

Revisorns oberoende är ett ämne som det har diskuterats mycket kring det senaste årtiondet och efter de senaste årens redovisningsskandaler har äm-net aktualiserats igen. Det är ett svårgripbart ämne och det är upp till revisorn själv att avgöra om han/hon är oberoende och när detta är hotat. Revisorns huvudsakliga uppgift är att granska företagens årsredovisning, bokföring samt dess förvaltning. Det här ska genomföras självständigt och oberoende från företaget och andra intressenter. Revisorns roll har utvecklats från att endast vara en renodlad kontrollant till att idag även agera som konsult, vilket medfört att revisorns oberoende ställning ifrågasatts allt oftare.

Denna kandidatuppsats behandlar det arbete som konsulter från tre konsultfirmor inom chefsutveckling bedriver. Syftet är attbeskriva och jämföra dessa tre konsultfirmors utbildningsverksamhet gällande ledare med särskilt fokus på ledarutveckling ochledarskapsutveckling. Detta syfte har brutits ner till tre frågeställningar för att besvara hur dessa tre konsulter uppfattar vadledarskap innebär, hur konsulter arbetar med utbildningsprogram för ledare gällande utveckling samt vilka likheter och skillnadersom finns mellan konsultfirmornas arbetssätt gällande utbildningsprogram för utveckling. Den undersökningsmetod som jagvalde att använda är kvalitativa intervjuer. Denna studie utgår vidare från en hermeneutisk ansats där det inte går att säga att detresultat som jag har tolkat genom teori och förförståelse är en absolut sanning.

Denna studie syftar till att studera arbetsmotivationen hos de anställda i organisationsförändringar inspirerade av Lean på Stadsbyggnadskontoret i Göteborg. Genom de senaste två decennierna har få förändringar, utvecklingar eller förbättringar skett. Arbetsuppgifterna var krävande på ett onödigt sätt genom att vara tidskrävande på grund av brist på standardisering. Samtidigt hade de anställda ingen direktör och berövades därmed stöd. Ett försök gjordes att ändra arbetsrutiner och arbetsstämningen med hjälp av en konsult som arbetar som chef utan direkt personalansvar.

Uppsatsens syfte är att genom en kvalitativ studie undersöka hur konsultchefer motiverar uthyrd personal inom de villkor som föreligger i bemanningsbranschen. Inom studien intervjuas tre konsultchefer från tre av de största bemanningsföretagen. I linje med den delvis explorativa ansatsen sammanfattas resultatet förutsättningslöst i fem olika huvudteman som framkom under intervjuerna. De huvudteman som framkom var konsultens situation, utvecklingsmöjligheter, kommunikation, förmåner och belöning samt marknadsvillkor och förändringar. I den avslutande diskussionen analyseras resultaten efter frågeställningen som bygger på en egen teoretisk modell influerad av Vrooms expektansteori.

Detta arbete har tagit fokus på en ännu outforskad företeelse i svensk kommunal planeringspraktik, nämligen något som här kallas ?konsultplanering?, det vill säga konsultmedverkan i den kommunala planeringen. Uppsatsen har avgränsats till att handla om ?planeringskonsulter? och konsultuppdrag som konkret handlar om planering och inte olika utredningar etc. som i och för sig också ingår i planeringsprocessen och ofta utförs av konsulter.

Syftet är att undersöka vad Svensk Kod för Bolagsstyrning tillför den interna kontrollen (avseende finansiell rapportering) hos finansiella institutioner, för att synliggöra nyttan med Koden och därmed förstå hur pass nödvändig Koden är för finansiella institutioner. Utifrån syfte görs en kvalitativ undersökning för att få förståelse för hur Koden påverkar/påverkat företagens interna kontroll, avseende den finansiella rapporteringen. Empirin har varit utgångspunkt och teorin ett ramverk som empirin analyserats mot. Grunden för empirianalysen är att få ökad förståelse och därmed kunna göra tolkningar av det undersökta problemet. Undersökningen kan ej generaliseras, bland annat för att det är för få bolag som intervjuats och det är inte heller den kvalitativa forskningens syfte att göra generaliseringar.

Ämnet för mitt examensarbete är tvåspråkighet. Mitt fokus ligger på tysktalande barn som har levt en stor del av sitt liv med sin familj utanför ett tysktalande land, dvs. i Sverige eller som är födda i Sverige med tysktalande föräldrar. Mitt syfte är att få en inblick hur tvåspråkiga elever ser på deras tvåspråkighet och hur de upplever att vara tvåspråkiga. Min motivering till detta val av ämne beror på att jag själv är tvåspråkig uppvuxen mellan två olika kulturer och jag tycker att samarbete mellan familj och ämnes-/klass-/special- modersmålslärarna ska intensifieras mer för att eleverna ska nå bättre resultat i ämnena och ändå bibehålla och lära sig något om sin kultur.

Den beräknad mängd energi en byggnad gör av med på ett år visar huruvida den bidrar till ett hållbart samhälle eller inte. AB Gavlegårdarna arbetar inte enbart med att projektera fram förslag till lösningar för framtidens bostäder utan riktar även in sig på sitt nuvarande bestånd när det kommer till energianvändning i flerbostadshus. Gävle Strand Etapp 1 stod klart 2008 med ett bestånd av tolv byggnader som är gestaltade på fyra olika sätt. Alla med olika förutsättningar där främst brukarnas beteende såsom förbrukad mängd tappvarmvatten och hushållsel varierar kraftigt.Under projekteringsfasen anlitades en konsult för att beräkna den köpta energin som dessa bostäder skulle använda och kom fram till en energianvändning på 92 kWh/m2,år. Gavlegårdarnas egna beräkningar som utgick ifrån de verkliga värden som uppmättes för varje lägenhet visade i september 2009 ett medelvärde för hela beståndet som låg på 114 kWh/m2,år.AB Gavlegårdarna vill gå till botten med de problem och den extra kostnad som Gävle Strand Etapp 1 har gett upphov till genom ökad energianvändning, vilket medför att de vill utföra exakta beräkningar på varje byggnads energianvändning.

Ett lantbruksföretags förutsättningar ser lite olika ut beroende av vilken del av världen man väljer att studera. Om vi ser till det svenska lantbruket har det förändrats från en reglerad marknad där kooperations ställning var väldigt stark, för att sedan avregleras och slutligen åter regleras när Sverige blev medlem av den europeiska unionen. Många fick ett klart besked hösten 2007 hur beroende vi är av andra länders skörderesultat. Det har utmynnat i att allt fler ser sig utanför det egna landet för att utbyta erfarenheter och för att få ny input och nya idéer till den egna verksamheten.Gårdsråd innebär att företagaren bildar en samrådsgrupp tillsammans med de rådgivare och/eller andra intressenter kring företaget. Banken kan vara en intressent som är involverad i företaget men kan vara mindre aktiv i gruppen än vad t.ex.

Idag är brukandet av konsulter en vardaglig del av företagande. Management konsult branschen har expanderat kraftigt och under senare decennier har fördelningen av marknadsandelar förändrats till de världsomspännande managementconsulting-aktörernas fördel. De mindre företagen har dock fortfarande en, långt ifrån obetydlig, del av marknaden. Vid kontakt med ett mindre managementkonslutföretag, Karlöf Consulting, fick vi informationen att de under 2008 hade växt med 80 procent. Något som väckte vårt intresse att studera företaget, för att där söka svar på vad som gör att organisationer väljer att vända sig till mindre managementkonsultföretag.

Denna rapport, En jämförande studie av Svenskt Vattens och CAC:s syn på HACCP-processen, En utvärdering och ett praktiskt tillämpande av Svenskt Vattens Handbok för egenkontrollprogram med HACCP, skriven av Anna Järvegren Meijer (handledd av Kenneth M. Persson, professor vid Teknisk Vattenresurslära, Lunds Tekniska Högskola och Anne Levin, konsult på SWECO VIAK, Malmö) behandlar kvalitetssystemet Hazard Analysis and Critical Control Points (HACCP) och fokus ligger på tillämpning inom beredning och distribution av dricksvatten.Rapporten består av tre delar. I den första redovisas HACCP-processen och de arbetssteg som Codex Alimentarius Commission har tagit som praxis. Här jämförs också Svenskt Vattens syn på HACCP i Handbok för egenkontrollprogram med HACCP med just CAC:s. Det konstateras att skillnader finns då Svenskt Vatten har valt att inte följa CAC:s praxis till punkt och pricka utan utformat arbetsgången annorlunda.Den andra delen av rapporten handlar om hur användarvänlig Svenskt Vattens handbok är i praktiken.

SammanfattningDen här uppsatsen bygger på data för 227 patienter som har kommit in akut till Södersjukhuset i Stockholm efter självmordsförsök. I samband med detta fick de hjälp med vidarelänkning till någon annan adekvat hjälpinstans av en konsultpsykiatrisk verksamhet för självmordsnära patienter. I uppsatsen undersöks förekomst av olika riskfaktorer för självmordsförsök/självmord bland dessa patienter. Länkningsförfarandet granskas genom att studera skillnader mellan dem som vidarelänkats till offentlig psykiatri och dem som länkats till någon annan instans för att analysera eventuell social snedfördelning i patientgruppen. Trots att man delvis kan tala om "lyckade länkningar" var det en ganska stor andel av patienterna som aldrig kom i kontakt med den instans dit de länkats för fortsatt stöd.

Bakgrund: I dagens kunskapssamhälle är företag som förlitar sig på individers kompetens för framgång oftast mycket sårbara. Allt fler företag i kunskapsintensiva brancher har också problem med en allt för hög personalomsättning. Konsultföretag beskrivs oftast som exempel på ett kunskaposföretag. I dessa företag arbetar ofta de anställda en större del av arbetstiden hos kund. Företagen har då svårt att kontrollera de anställdas insatser samtidigt som det fysiska anståndet till det egna företaget kan påverka individens känsla av delaktighet och vilja att stanna kvar som anställd i företaget.