Idag finns knappt någon produktion av kläder kvar i Sverige. Att svenska företag i konfektionsbranschen har tvingats lägga ner produktion i hemlandet beror framför allt på de höga kostnaderna. Länder i öst, kan idag tillverka kläder med likvärdig kvalitet och med ledtider som ständigt minskar. Det har gjort att svenska företag har valt att förlägga sin produktion där istället.I denna magisteruppsats har vi valt att inte undersöka de ekonomiska resultaten av en sådan förändring. Studiens syfte är istället att analysera de organisatoriska resultat och konsekvenser som omorganisationen i samband med nedläggning av produktion resulterade i.År 2004 lade Oscar Jacobson ner deras sista produktion, som då fanns i Sverige, och flyttade den till länder i öst.

Att tala illa om chefen är något som de flesta inom svenska företag har kommit i kontakt med eller kanske till och med deltagit i. De attityder som detta ger upphov till är såpass spridda och likartade i sin form att de flesta personer man talar med känner igen denna jargong. Vårt intresse för detta ämne startade med just denna typ av igenkännande från vår egen tid i arbetslivet. Funderingen som väcktes hos oss var således, varför är det så här? Varför talar arbetare i svenska industriföretag illa om sina chefer?Denna fallstudie syftar till att undersöka och skapa en förståelse för varför arbetare i företag inom tillverkningsindustrin i Västsverige talar illa om sina chefer, samt vilka eventuella konsekvenser detta kan medföra.Studien är genomförd som en kvalitativ fallstudie med ett abduktivt angreppssätt baserat på en hermeneutisk vetenskapssyn.

Att tala illa om chefen är något som de flesta inom svenska företag har kommit i kontakt med eller kanske till och med deltagit i. De attityder som detta ger upphov till är såpass spridda och likartade i sin form att de flesta personer man talar med känner igen denna jargong. Vårt intresse för detta ämne startade med just denna typ av igenkännande från vår egen tid i arbetslivet. Funderingen som väcktes hos oss var således, varför är det så här? Varför talar arbetare i svenska industriföretag illa om sina chefer?Denna fallstudie syftar till att undersöka och skapa en förståelse för varför arbetare i företag inom tillverkningsindustrin i Västsverige talar illa om sina chefer, samt vilka eventuella konsekvenser detta kan medföra.Studien är genomförd som en kvalitativ fallstudie med ett abduktivt angreppssätt baserat på en hermeneutisk vetenskapssyn.

Introduktion: I litteraturen framkom det att fetma är en allt vanligare sjukdom i världen. Personermed fetma upplevde sig ofta vara isolerade från samhället och tenderade att bli skuldbelagda för sitthälsotillstånd. Trots att lagar, kompetensbeskrivningar och etiska koder finns för sjukvårdspersonalatt arbeta efter, stötte vi under vår utbildning på negativa attityder och diskriminering mot patientermed fetma från sjukvårdspersonal. Syfte: Att undersöka om sjukvårdspersonal hade negativaattityder mot patienter med fetma, vilka attityderna var samt vilka konsekvenser de fick förpatienten och vårdmötet. Metod: En litteraturöversikt gjordes genom systematiska datasökningaroch granskningar av vetenskapliga artiklar.

En grundläggande princip är att arbetsgivaren på ett företag har det yttersta ansvaret för sin verksamhet och sina anställda, även för vad som sker inom verksamheten. Då en arbetstagare vållar skada i tjänsten läggs ansvaret på arbetsgivaren, på grund av det så kallade principalansvaret. Ett principalansvar innebär i princip att man ansvarar för någon annans culpa (vårdslöshet eller oaktsamhet). Rättsutvecklingen till detta gick ut på att man skulle börja betrakta arbetsgivaren och arbetstagarna som en enhet. Detta skiljer sig från svensk skadeståndsrätt i allmänhet då var och en vanligtvis ansvarar för sina egna handlingar.

Problemet som uppmärksammas i undersökningen är att Försvarsmaktens doktriner ochplaneringsmetoder till stor del är utformade ur ett top down-perspektiv som inte i så storutsträckning beskriver oväntad och/eller oönskad påverkan av effekter bottom up. Syftet medundersökningen är därför att förklara på vilket sätt beslut/agerande av marin chef vid taktisktförband ibland kan få oväntade och/eller oönskade konsekvenser på den politisk-strategiska nivån.Utifrån detta är syftet också att dra slutsatser genom att diskutera möjliga implikationer för dagensmarina operationer och doktriner. Undersökningen genomförs som en fallstudie av de tvåhändelserna; överlämnandet av svenska jagare vid Torshavn 1940 och robotkryssaren USSVincennes nedskjutning av ett civilt passagerarplan 1988. I respektive fall beskrivs försthändelseförloppet därefter genomförs bl a en analys om vad i fallet som avviker från detförväntade/planerade och på vilket sätt och inom vilka tidsramar det sker effekter bottom up.Slutligen dras slutsatser på vilket sätt fallet kan ge implikationer på dagens marina operationer ochdoktriner. Några av de implikationer undersökningen pekar på är att chef för taktiskt förband bör hakunskap om säkerhetspolitik och om de övergripande politiska målsättningarna för att snabbt kunnafatta beslut i komplicerade frågor även vid utebliven kontakt med högre ledning.

Att tala illa om chefen är något som de flesta inom svenska företag har kommit i kontakt med eller kanske till och med deltagit i. De attityder som detta ger upphov till är såpass spridda och likartade i sin form att de flesta personer man talar med känner igen denna jargong. Vårt intresse för detta ämne startade med just denna typ av igenkännande från vår egen tid i arbetslivet. Funderingen som väcktes hos oss var således, varför är det så här? Varför talar arbetare i svenska industriföretag illa om sina chefer?Denna fallstudie syftar till att undersöka och skapa en förståelse för varför arbetare i företag inom tillverkningsindustrin i Västsverige talar illa om sina chefer, samt vilka eventuella konsekvenser detta kan medföra.Studien är genomförd som en kvalitativ fallstudie med ett abduktivt angreppssätt baserat på en hermeneutisk vetenskapssyn.

Syftet med studien är att undersöka och beskriva vilka tankar pedagoger på förskolan har om modersmålets betydelse och dess konsekvenser för flerspråkiga barns självförtroende och identitet. Jag har utgått från följande frågeställningar: Vilka är förskolpedagogernas tankar om användning av modersmålet? Vad tänker förskolpedagogerna om flerspråkiga barns självförtroende och identitet? På vilka sätt anser sig pedagogerna stödja modersmålet?.

Regeringsprövning enligt 17 kap. miljöbalken aktualiseras vanligtvis vid prövning av större verksamheter som utgör viktiga samhällsintressen, samtidigt som de anses innebära typiskt sett stora risker för miljön. När en verksamhet skall tillåtlighetsprövas av regeringen är det därmed ofta fråga om åtgärder och verksamheter som till följd av sin storlek och inriktning redan kräver tillstånd från länsstyrelse eller domstol. Vanligen rör det sig om miljöfarliga verksamheter och vattenverksamheter som omfattas av tillståndsplikten i 9 respektive 11 kap miljöbalken. Likaså kan situationen vara sådan att den enligt 17 kap.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur talet om elever i behov av stöd ser ut i elevhälsoteam. Utifrån tanken att synen på elever i behov av stöd konstrueras i hur vi talar om dem, och det i förlängningen påverkar vår syn på eleverna och sedan hur vi bemöter dem. De preciserade frågeställningarna i arbetet är; Vilka diskurser går att urskilja i de undersökta elevhälsoteamen? Vilka är de rådande maktstrukturerna? och Vilka konsekvenser får detta för eleven?Teori och metod: Den teoretiska ansats som används i arbetet är diskursanalys, och då den diskursteoretiska. En diskurs är ett bestämt sätt att tala om och förstå den värld vi lever i, kontextbundet och tidsbundet.

Detta examensarbete syftar till att ge en bild av hur högstadietjejer ser på sin kropp med tanke på de ideal som vi har i samhället i dag. Genom en kvantitativ studie har jag även undersökt vilka erfarenheter och föreställningar som finns kring bantning och olika dieter, samt vilka faktorer som påverkar dessa erfarenheter och föreställningar hos dessa tjejer. Media samt vänner och familj är de faktorer som visade sig vara relevanta att ta med i arbetet. Därefter har jag studerat vilka konsekvenser en negativ självbild kan få när det gäller tjejernas hälsa. Anorexi, bulimi och benskörhet är några av de konsekvenser som nämns.

Sverige är idag i starkt beroende av importerade oljeprodukter för att driva de dagliga transporter som krävs för att samhället ska fungera. Kraftigt ökade priser på olja, eller en slopad internationell oljehandel skulle få ödesdigra konsekvenser för Sverige. Samtidigt är Jordens klimat i förändring, varmare temperaturer leder till smältande inlandsisar och detta till stor del på grund av världens oljeanvändning. Denna rapport behandlar de ekonomiska aspekterna kring biogastillverkning för ett Väster- och Norrbotten självförsörjande inom drivmedel för vägtransporter. Rapporten utreder huruvida denna självförsörjning skulle vara möjligt med avseende på tillgång utav råvaror för biogasanläggningarna.

Syftet med vår studie är att undersöka hur grundskolelärarna upplever datorns konsekvenser för undervisningen samt för elevers lärande och hälsa. Vår studie är av kvalitativ art och som forskningsredskap har vi använt oss av intervjuer.  Intervjuerna har gjorts med fem lärare som arbetar i grundskolor i Gävleborgs kommuner. Lärarna har då svarat på frågor om hur de arbetar med datorer, datorernas påverkansprocesser på lärande och hälsa och dessutom hur de skulle vilja arbeta med datorer i undervisningen. Studien tar förutom det som syftet avslöjar bland annat upp delar ur ett historiskt perspektiv kring datorerna, datorernas användningsområden i skolan samt för- och nackdelar med datorerna i skolan.

I staden finns ingen socialdioxid. Detta sammanfattar den underliggande problemställningen som har legat till grund för hela arbetet. Hur ska vi mäta social hållbarhet och jämställa dess faktorer mot ekologi och ekonomi? Vi står inför en rad stora sociala utmaningar i och med den rådande bostadsbristen och urbaniseringen, detta kräver att vi vågar testa nya metoder i stadsbyggandet. Men hur ska vi utvärdera, mäta och breda plats för det sociala perspektivet? Eller måste vi bara tvingas inse att sociala konsekvenser är ?omätbara??Hållbarhet som begrepp har många gånger avfärdats för att vara allt för öppet och vitt. Därför krävs det metoder för att definiera hållbarhet och gör begreppet konkret och arbetbart i planeringsskedet.

Titel: Nedläggningsretorik i svensk nyhetstextNivå: C-uppsats i ämnet medie- och kommunikationsvetenskapFörfattare: Evelina Larsson, Lasse NivérHandledare: Mathias SylwanDatum: 2013 ? majSyfte: Under de senaste åren har ett större antal arbetsplatser lagts ned i Sverige. Vår uppsats syftar till att studera sättet som medier skriver om nedläggningar. Vi har valt att undersöka medierapporteringen från fyra nedläggningar under 2012 och 2013: Arjohuntleigh, Pilkington, Volvo Bussar och Swedwood.Frågeställning: ? Vad sägs om nedläggningens anledningar och konsekvenser?? Vilka kommer till tals, vad får de säga?Teori och metod: Det empiriska materialet utgörs av artiklar publicerade i svensk dagspress under 2012 och 2013.