Sökresultat:
1004 Uppsatser om Miljöinvesteringar - Sida 18 av 67
Beslutskriterier för investering och finansiering inom offentlig sjukvÄrd.
Vad Àr egentligen mÄlfunktionen i offentliga sjukvÄrden och hur utvÀrderar sjukhusen investeringsmöjligheter? Den offentliga sjukvÄrden har inget vinstincitament utan vill istÀllet maximera den nytta de kan göra för allmÀnheten med den budget de fÄr uppsatt av det Landsting de opererar i. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur investeringsbedömningar görs inom offentlig sjukvÄrd, vad som vÀrdesÀtts i bedömningarna, samt vilka processer som föregÄr ett investeringsbeslut. I en teoretisk referensram behandlas centrala teoridelar som kretsar kring investeringar för att ge stöd till vÄr analys av resultat och slutsatser. Metoden som anvÀnts har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna utfördes pÄ fyra sjukhus, sjukhus inom samma lÀn samarbetar med varandra och har oftast gemensamma system och arbetssÀtt, dÀrför valde vi sjukhus i olika lÀn.
Kunderbjudande till smÄ kunskapsföretag : En studie Ät Föreningssparbanken om smÄ kunskapsföretags behov av kunderbjudande
Uppsatsen behandlar smÄ kunskapsföretags behov av kunderbjudande frÄn sin bank. Kunskapsföretag har en annorlunda struktur Àn de ?traditionella? företag som en bank vanligtvis hanterar eftersom vÀrdeskapandet sker genom kunskap. Följden blir att det sÀllan finns behov av stora investeringar hos kunskapsföretag och de investeringar som görs sker med redan intjÀnade medel. Föreningssparbanken har dÀrför haft en önskan att fördjupa sina relationer med kunskapsföretag för att kartlÀgga vilka behov som finns av bankens tjÀnster.
Arbetsterapeuters resonemang kring rehabiliteringsinsatser vid stressrelaterad psykisk oh?lsa
Bakgrund
Stressrelaterad oh?lsa ?r den sjukskrivningsorsak som ?kar mest och utmattningssyndrom
?r en av de vanligaste diagnoserna. Symtom p? utmattning g?r det sv?rt att klara arbete,
fritidsaktiviteter, hush?llsaktiviteter och annat som kan vara meningsfullt att utf?ra.
Arbetsterapeuter har kunskap om vardagens aktiviteter och hur dessa interagerar med
person och milj?. Eftersom arbetsterapeuter m?ter denna m?lgrupp i prim?rv?rden ?r det
av vikt att utforska deras resonemang kring vad de kan bidra med i
rehabiliteringsprocessen.
Var unik! : en litteraturstudie kring stadsprofilering som verktyg vid stadsplanering
Denna uppsats behandlar hur stÀder styrs och marknadsförs idag och vilka konsekvenser detta fÄr för stadens invÄnare. Ambitionen Àr att synliggöra maktdiskurser bakom stadsplanering, i ett globalt och lokalt sammanhang. En ökad förstÄelse för stadsutvecklingsprocesser kan bidra till en demokratisering av desamma. Offentliga platser regleras och styrs av politiker och stadsplanerare och kan sÄledes sÀgas representera en styrande maktdiskurs. Sedan det sena nittonhundrasjuttiotalet har en nedÄtgÄende trend inom industrisektorn och efterföljande ekonomiska förÀndringar i vÀstvÀrlden skett.
Etablering och risker i svensk gruvnÀring : En jÀmförelse med byggmarknaden för flerbostadshus
GruvnÀringen Àr en av Sveriges Àldsta industrier. Redan pÄ 1100-talet bröts jÀrnmalm pÄ Utö i Stockholms skÀrgÄrd. Gruvdriften har haft stor betydelse för utvecklingen av infrastrukturen i form av vÀgar och jÀrnvÀgar i landet. Den har ocksÄ haft betydelse för uppkomsten av flerbostadshus. DÄ gruvorna ofta lÄg avlÀgset var möjligheten till boende pÄ platsen en förutsÀttning för att kunna locka arbetskraft.Att vÀrdera en gruva Àr en lÄng och besvÀrlig process dÀr mÄnga mÀnniskor inom skilda kompetensomrÄden mÄste vara inblandade.
VISION REGION
Ett projekt som visar hur MÀlardalen kan utvecklas till flerkÀrnig stadsregion. En hÄllbar stadsutveckling, med ökad nÀrhet till naturen, ett lugnare tempo och högre livskvalitet. Bakgrunden Àr att befolkningen förvÀntas öka med 600 000 - 800 000 invÄnare i Stockholm-MÀlarregionen till 2030. I projektet föreslÄr jag omfattande investeringar i infrastruktur, bland annat en Maglevbana för att knyta samman stÀderna kring MÀlaren. Att korta restiderna mellan dessa stÀder Àr centralt för att skapa en mer integrerad arbets- och bostadsmarknad i regionen.
Extremt korta depositrÀntor ger stöd för förvÀntningshypotesen : En replikering med svenska data
FörvÀntningshypotesen förkastas vanligtvis vid empiriska studier. Longstaff (2000) visar dÀremot att hypotesen hÄller för extremt korta reporÀntor med löptiderna frÄn en dag upp till tre mÄnader. Syftet med uppsatsen Àr att replikera Longstaff för svenska depositrÀntor, med det avseendet att extremt korta rÀntepapper anvÀnts. Enligt förvÀntningshypotesen ska investeringar i rÀntebÀrande papper med olika löptider ge samma förvÀntade avkastning över en bestÀmd tidshorisont. Johansens kointegrationstest anvÀnds för att utvÀrdera förvÀntningshypotesens giltighet och resultatet visar att hypotesen hÄller för samtliga studerade löptider, en dag mot en vecka, en mÄnad och tre mÄnader.
Val av finansieringsmetod vid företagsförvÀrv : En studie av onormal avkastning för det företag som lÀgger budet
Uppköp tillhör de största investeringar ett företag kan göra. Av denna anledning blir finansieringen av dessa uppköp av största vikt. Företaget har ett antal olika alternativ att vÀlja mellan och denna uppsats studerar uppköp finansierade via aktier, kontanter, belÄning samt balanserade vinstmedel. För att undersöka om dessa finansieringsmetoder tolkades olika av marknaden insamlades data rörande tidpunkter för uppköp samt aktiekurser för de företag som lÀgger budet. DÀrefter skattades marknadsmodellen utifrÄn dessa data.
Effektiv marknadsföring : En studie av aktivitetsföretaget Chaos Paintball
Mellan Är 2005 och 2006 ökade investeringarna pÄ marknadsföring i Sverige med nÀstan 10 % och omfattade dÀrmed över 60 miljarder SEK. Dock Àr stor del, enligt vissa upp till hÀlften, av dessa investeringar bortkastade pengar eftersom marknadsföring utförs felaktigt. MÄnga företag satsar stort pÄ sin marknadsföring endast för att konkurrenterna gör det och företagen trissar dÀrför upp varandras investeringar trots att det finns fÄ verktyg som verkligen kan mÀta hur effektiva de olika marknadsföringsmedlen egentligen Àr.Ett vÀrmlÀndskt företag som vÀxt rejÀlt de senaste Ären, med hjÀlp av marknadsföringsmedel, och dÀrmed blivit den tredje största aktören inom sitt omrÄde Àr aktivitetsföretaget Chaos Paintball som detta examensarbete handlar om. Det visar sig dock att Chaos Paintball fram till och med Är 2007 anvÀnt sig av ?trial and error? nÀr det gÀller deras marknadsföring och att företagets tillvÀxt gjort att inte allt för mycket tid har Àgnats planeringen av marknadsföringen.
Hedgefonder som alternativ investering : Kvantitativ studie av hedgefonders prestationer för perioden 30 september 2003 till 30 september 2008
Uppsatsens titel: Hedgefonder som alternativ investering ? Kvantitativ studie av hedgefonders prestationer för perioden 30 september 2003 till 30 september 2008Ămne/Kurs: Företagsekonomi C, kandidatuppsats, inriktning finansieringFörfattare: Stefano CollĂ©n Petralia och Omar AbdirahmanHandledare: Ă
ke BertilssonNyckelord: Hedgefonder, riskjusterad avkastning, portföljteori, marknadsportföljen, alternativa investeringarSyfte: Syftet Àr att undersöka hur hedgefonders historiska prestationer Àr i jÀmförelse med aktiemarknaden, med hÀnsyn till dess avkastning, risk och dess korrelation med aktiemarknaden. Detta för att se om investerare kan anvÀnda hedgefonder som ett komplement i investerarnas marknadsportfölj för att sÀnka risken och höja den riskjusterade avkastningen.Metod: Uppsatsen bygger pÄ en surveyundersökning som har utgÄtt frÄn sekundÀrdata i form av de olika undersökta hedgefondernas kurshistorik. Genom att tillÀmpa olika teorier för att mÀta hedgefondernas prestationer har en kvantitativ undersökning genomförts, med utgÄngspunkt frÄn en deduktiv ansats dÀr ekonomiska teorier har testats mot verkligheten.Resultat: Hedgefondernas betavÀrden och korrelation med aktiemarknaden visar att det finns ett samband mellan mÄnga hedgefonder och aktiemarknaden, dock inget starkt samband. Det gÄr inte att sÀga att hedgefonderna Àr helt oberoende av aktiemarknaden, vilket mÄnga hedgefonder antyder att de Àr.
Venture capital - en studie av riskkapitalbolags investeringskrav och engagemang i sina portföljföretag
I en vid definition Àr riskkapital alla investeringar i onoterade bolag som bidrar till det egna kapitalet. En annan kÀnnetecknande egenskap Àr att investeringarna Àr tidsbegrÀnsade med mÄlet att avyttras inom 3-7 Är. Den vanligaste orsaken till att företag vÀljer att samarbeta med riskkapitalister Àr ganska given, de behöver kapital till sin verksamhet.
NÀr ett företag anvÀnder sig av riskkapital hamnar det i en typ av beroendesi-tuation gentemot finansiÀren, dÀr denna har möjligheten att stÀlla orimliga krav. Det finns mÄnga faktorer som rimligtvis borde pÄverka vilka krav pÄ finansieringen av företaget som riskkapitalisten kan stÀlla samt Àven vilket engagemang de har. NÄgra faktorer kan vara företagets utvecklingsfas, stor-lek pÄ investering, bransch och företagsledningens kompetens.
VÄra problemfrÄgor Àr: Vilka krav stÀller riskkapitalisterna i form av storlek pÄ aktiepost, typ av aktie, styrelseposter för att genomföra en investering? Vilket engagemang har riskkapitalister i sina portföljföretag, Àr de aktiva eller passiva?
VÄrt syfte Àr att beskriva vilka krav riskkapitalister stÀller pÄ företagen de ska investera i samt vilket engagemang de har i sina portföljföretag.
Lönsamhet i mindre slakteri : fallstudie pÄ Wiktor Olssons slakteri
Slakteriverksamhet blir allt mer intressant med tanke pÄ de stÀndiga variationerna i
slaktsvinspriset, en av flera stora osÀkerhetsfaktorer inom lantbruksbranschen. Genom
att komplettera olika verksamheter inom animalieproduktion med ett slakteri har man
möjlighet till att investera sig till en större sÀkerhet genom att man har hela
produktionsledet fram till konsumenten.
Syftet med projektet Àr att undersöka om det gÄr att fÄ lönsamhet i ett mindre slakteri
samt vilka formella krav som stÀlls. DÀrför togs kontakt med en mindre slakteriÀgare
som bedriver slakteriverksamhet lokalt i Blekinge. Denna slakteriÀgare utgör
huvudkÀllan till arbetet.
Det första man ska söka vid ett Àgarbyte Àr tillstÄnd. Beroende pÄ hur mycket
köttprodukter du producerar ansöker du antingen till kommunen eller till
Livsmedelsverket.
Energibesparing i Nossebro Energis belysningsanlÀggningar
Sveriges elpris har under Ă„ren stigit avsevĂ€rt, nĂ„got som har medfört att intresset förenergieffektivisering och besparingar har ökat markant. Nossebro Energi har valt att seöver den egna fastighetens energiförbrukning och hur den kan sĂ€nkas. Arbetet Ă€rfokuserat pĂ„ belysningen i den del av fastigheten dĂ€r Ă„tgĂ€rder inte redan har genomförts.EnergimĂ€tningar har utförts för att kartlĂ€gga det nuvarande tillstĂ„ndet i derasbelysningsanlĂ€ggningar. MĂ€tresultaten gav underlag till de Ă„tgĂ€rdsförslag som redovisasi rapporten. Ă
tgÀrdsförslagen innehÄller inga exakta investeringskostnader ellerbesparingskalkyler men beskriver hur omfattande ÄtgÀrden Àr.Resultatet visar pÄ att de största energibesparingarna kan ske i de ÀldrebelysningsanlÀggningarna i fastigheten.
VolontÀrturism : Kolonialism i en nyliberal vÀrld
Banker har en fundamental roll i samhÀllet genom att lÄna ut kapital till företagen för investeringar via kreditgivningsprocessen. Genom sin viktiga intermediÀra roll fÄr investerare ocksÄ ett stort ansvar för att jordens resurser förvaltas pÄ ett hÄllbart sÀtt. Vi menar att de individer som hanterar handeln av finansiella instrument och beviljar lÄn till företag dÀrmed Àven Àr delaktiga i ansvaret för den miljöpÄverkan som deras investeringar orsakar.Det har gjorts mÄnga studier inom hÄllbarhet kopplat till finansiering, och vi vill undersöka hur det ser ut i praktiken i Sverige. Detta kan vara viktigt för företag som söker kreditgivning eller som ska byta Àgare. Denna studie avser att undersöka hur bankerna arbetar och hur lÄngt de har kommit med att ta in hÄllbarhetsaspekter.VÄr frÄga om hur hÄllbarhet beaktas Àr en omfattande frÄga som kan innefatta en mÀngd olika delfrÄgor.
Elenergi som insatsvara i lantbruksföretag : en fallstudie i hur elintensiva lantbruksföretag hanterar elenergi som insatsvara
Det finns flera typer av insatsvaror för lantbrukare, en av dem Àr elenergi. NÀr priset pÄ elektriciteten i vinter har varierat frÄn cirka 50 öre upp till 1 400 öre per kilowattimme, kan det medföra stora konsekvenser för lantbrukare. Det hÀr har fÄtt mÄnga att vilja se över vilka möjligheter de har att pÄverka eller utnyttja detta fenomen. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur elintensiva lantbruksföretag agerar för att hantera elenergi som insatsvara. De faktorer som analyserats nÀrmare för att beskriva lantbrukarnas beteende Àr prissÀkring, energieffektivisering och investeringar i egen energiproduktion.