CEEQUAL är ett klassningssystem utvecklad av ICE, den brittiska Institutionen för Civilingenjörer, för att bättra på anläggningsbranschens sociala, ekonomiska och miljömässiga hållbarhetsarbete. Systemet utvecklades år 2003 och användes fram till år 2011 endast i Storbritannien och Irland. År 2011 utvecklades en internationell version för organisationer som är intresserade av att certifiera projekt i andra delar av världen.Syftet med rapporten är att utvärdera konsekvenser för ett projekt som skall miljöcertifieras. Detta sker med hjälp av tre fallstudier från Skanska Sverige AB:Projekt Skarplöt, exploatering av en åkermark i Västerhaninge.Projekt Folkparksvägen, ombyggnation av en 1500 meter vägsträcka.Projekt Tyresövägen-Simvägen, en avsmalning av Tyresövägen från  motorvägsstandard till stadsväg.          Målet med rapporten är att:Identifiera förbättringsåtgärder för att främja hållbarhet och resurseffektivitet i produktion.Uppskatta vilka resurser förbättringsåtgärderna för certifiering kräver.Resultat från fallstudierna visar att Skanska har väl inarbetade rutiner i företagets ledningssystem, dock finns det förbättringspotential som kan uppnås med integrering av CEEQUALs krav i dagens arbetssätt.Merkostnaden av förbättringsåtgärderna består mestadels av tjänstemannatid för ett utökat samhällsengagemang, planering och bevakning av åtgärder som främjar hållbarhet samt insamling av bevismaterial för certifiering.

Syftet med denna uppsats är att göra en komparativ analys av diskurserna kring de så kallade ?problembarnen? runt förra sekelskiftet och idag. Undersökningen utgår från sociologen och filosofen Michel Foucaults historiesyn, dvs. att man som forskare inte enbart ska se historien som ett linjärt skeende utan även söka efter gemensamma beröringspunkter mellan olika tidsepoker. I diskursanalysen söks den kontextuella förståelsen och beskrivningarna i denna studie utgår från Michel Foucaults syn på relationen mellan makt och kunskap i den liberalistiska samhällsstyrningen.

Sammanfattning Handeln har i alla tider varit stadens viktigaste funktion. Både direkt och indirekt har handeln varit den viktigaste stadsbildande faktorn, men kommunikationsmöjligheter och placering har också haft betydelse. Sverige har alltid legat långt framme vad det gäller strukturomvandlingar för handeln. I början av 1900-talet var handeln förlagd till kvartersbutiker och saluhallar och till stadens torg. I flesta fall var det gångavstånd till butikerna och väldigt få hade tillgång till bil.

Biltrafiken bidrar till flera av Sveriges stora miljöproblem. Samtidigt har bilen haft en självklar plats i samhällsplaneringen och städers utformning har anpassats efter att många använder sig dagligen av fordonet. För att minska bilanvändandet är den fysiska utformningen av våra samhällen viktiga men också människors beteende. Mobility management innefattar en rad åtgärder för att just påverka människors beteende och attityder för att främja ett mer, främst miljömässigt, hållbart resande. I denna uppsats undersöks om uppställda förslag, från rapporten MaxLupoSE, kring hur mobility management kan integreras i samhällsplaneringen har potential att implementeras i Stockholm stad.

Sammanfattning/abstrakt Dunér, Pia (2014) ?Design for all? ? ett perspektiv på inkluderingsbegreppet (?Design for all? - A perspective on the concept of inclusion) Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola Problemområde Begreppet ?Design for all? kommer från forskningsfältet ?disability studies? och bygger på en förändring i synsättet hos de som arbetar med personer i behov av särskilt stöd, för att dessa personer ska ses som subjekt med rättigheter och möjlighet till delaktighet, och inte som objekt. Teorin fokuserar inte bara på individer med funktionshinder utan involverar alla individer som är i svårigheter utifrån exempelvis etnicitet, social klass och kön. Jag inspirerades till att använda begreppet i min studie vid en föreläsning av Claes Nilholm där han nämnde det som en vidareutveckling av inkluderingsbegreppet. Jag anser att begreppet ?Design for all? är intressant utifrån att det delvis bryter mot de gamla termerna integrering och inkludering.

Bakgrund och problem: Vid kommunikation av CSR är en av företagens viktigaste intressenter, de anställda, många gånger bortglömda eller förbisedda i processen. Dessa intressenter har potentialen att bli starka förmedlare av ett företags hållbarhetsarbete om de bara tilldelas de rätta redskapen i kombination med fullständig information. Den interna kommunikationen är av stor vikt för att samtliga medarbetare skall känna engagemang och tillhörighet gentemot gemensamma mål, men många gånger är det svårt att uppnå fullständig integrering av denna kommunikationsprocess.Syfte: Att undersöka den interna kommunikationen av hållbarhet från ledning ned till butik och se huruvida det föreligger några brister eller problem i denna. Vidare är syftet att skapa en uppfattning om vilka kanaler ledning använder sig av i den interna kommunikationenAvgränsningar: Fokus ligger på den interna kommunikationen av hållbarhet och kommer inte på djupet att diskutera den externa. Endast butiker i Göteborgs innerstad har inkluderats i undersökningen likaså ett huvudkontor.Metod: Enkäter till fyra butiker samt intervjuer med två hållbarhetsansvariga på huvudkontor och två butikschefer har legat till grund för undersökningen.

Ett flertal undersökningar i Skolverkets regi har de senaste åren visat på en negativ utveckling avseende elevers kunskaper och inställning till matematik ? ett ämne som allt oftare upplevs som svårt, tråkigt och verklighetsfrämmande. Jag har i denna utredning undersökt ett möjligt tillvägagångssätt för hur man som matematiklärare kan bryta denna utveckling, nämligen tillämpning av ämnesintegrering mellan matematikämnet och gymnasieprogrammens karaktärsämnen ? ämnen som eleverna ofta hyser ett större intresse för och mer konkret upplever ett mål och syfte med. Mitt syfte har varit att utreda vad en sådan ämnesintegrering innebär, om det kan vara en gynnsam undervisningsmetod som inspirerar eleverna och ökar deras motivation och intresse för matematik samt hur man praktiskt kan realisera ämnesintegreringen.För att besvara mina frågor har efterforskningar i befintlig litteratur och övriga pedagogiska publikationer i frågan kompletterats med enkätundersökningar och/eller intervjuer med såväl matematik- och karaktärsämneslärare som elever.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur specialundervisningen i en skola i Stockholms län är uppbyggd samt vilket förhållningssätt specialpedagogerna har gällande specialundervisningen av elever i behov av särskilt stöd. För att ge svar på syftet har jag tre frågeställningar: Hur är specialundervisningen uppbyggd i en skola belägen i Stockholms län? Hur utformas stödet till elever i behov av särskilt stöd i skolan? Anser specialpedagogerna att specialundervisningen kan tolkas bäst utifrån ett inkluderande eller ett segregerande integreringsperspektiv när det gäller elever i behov av särskilt stöd?Metoden som jag har valt att använda är en kvalitativ forskningsintervju, i vilken jag har intervjuat fyra specialpedagoger som arbetar på en skola i Stockholms län. Det empiriska resultatet analyseras samt diskuteras utifrån Peder Haugs teori om segregerande respektive inkluderande integrering och tidigare forskning.Undersökningens resultat visar att specialundervisningen i skolan är uppbyggd på så vis att specialpedagogerna arbetar såväl i klassrummet som i särskilda undervisningsgrupper med elever under vissa timmar i veckan. Att elever i behov av särskilt stöd ibland får gå i mindre grupper som sker utanför elevernas ordinarie klassrum, tolkas enligt Haug bäst utifrån ett segregerande integreringsperspektiv.

Studiens syfte är att undersöka hur åtta lärare i grundskolan resonerar kring hur de skapar förutsättningar för lärande, då elever med lindrig utvecklingsstörning som läser enligt grundsärskolans läroplan ingår i grundskolegruppen. Studien har en kvalitativ forskningsansats med utgångspunkt i lärandetraditionerna behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella traditionen.För att genomföra studien användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta lärare i grundskolan som har elever med lindrig utvecklingsstörning individintegrerade i sin grupp. Studiens resultat har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys där sju kategorier som skapar försättningar för lärande analyserats fram. De sju kategorierna är:Goda relationer och gemenskap, Lärarens ledarskap och tydliga kunskapsmål, Variation av arbetsmetoder, Samarbete och kommunikation, Individuella anpassningar och hjälpmedel, Kunskap kring didaktik, elevutveckling och styrdokument och Samverkan och stöd i organisationen.En ytterligare djupare analys genomfördes för att se likheter och variationer mellan lärarnas resonemang kring hur de skapar förutsättningar för lärande och där de olika lärarnas resonemang kopplades till de tre olika lärandetraditionerna behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella traditionen. Fem olika "lärartyper" analyserades fram.Slutsatser som dragits är att lärarna har många gemensamma strategier för att skapa förutsättningar för lärande, men att det finns en variation hos lärarna, där flera lärare anser att de använder sig av goda relationer och gemenskap, varierade arbetsmetoder och kommunikation och samspel för att skapa förutsättningar för lärande och där lärarnas resonemang bygger på en variation utifrån de tre lärandetraditionerna.

Inledning och problemdiskussion: Det ställs allt större krav på intern kontroll idag till följd av flertalet företagsskandaler, däribland Enron som har uppmärksammats världen över. I Sverige var den senaste i raden HQ-bank, detta trots att tydligare regler för bolagsstyrning införts både internationellt och nationellt de senaste åren. Kraven på banker ökar allt mer i samhället då de förvaltar privatpersoners och företags pengar. Då kunderna är i fokus är det viktigt att bankerna och deras personal är medvetna om vikten av att göra rätt. God intern kontroll är en förutsättning för en pålitlig bankverksamhet och det är styrelsen som ansvarar för att förmedla den interna kontrollen till övriga organisationen.

Studiens syfte var att skapa en förståelse för och belysa hur äktenskapsmigrerade kvinnors identitetsarbete och integrationsprocess upplevs, det vill säga den samtidiga och ömsesidiga process där identitet och integration påverkar varandra. En avgränsning gjordes till att fokusera på kvinnor som migrerat från Thailand till Sverige på grund av en relation med en svensk man. I studien har motivet till migration uteslutits på grund av att det redan finns forskning som förklarar varför migration äger rum och vilka fak-torer som är involverade. Studien är kvalitativ och datainsamling har skett via intervjuer genomförda med hjälp av en intervjuguide. Att påbörja en kärleksrelation och ingå äktenskap är en omvälvande händelse i en männi-skas liv och migration och integrering i ett nytt land innebär ansträngningar för individen.

ABSTRACT. Introduction: In the Swedish government?s public health policy the municipalities are emphasized as one of the most important actors. Based on their broad range of operations the municipalities have good opportunities to influence the health situation of its citizens. Aim: The purpose of this study is to investigate how the local public health coordinators in Region Västra Götaland are working and what barriers they experience in their work.

Sammanfattning Handeln har i alla tider varit stadens viktigaste funktion. Både direkt och indirekt har handeln varit den viktigaste stadsbildande faktorn, men kommunikationsmöjligheter och placering har också haft betydelse. Sverige har alltid legat långt framme vad det gäller strukturomvandlingar för handeln. I början av 1900-talet var handeln förlagd till kvartersbutiker och saluhallar och till stadens torg. I flesta fall var det gångavstånd till butikerna och väldigt få hade tillgång till bil.

Syftet med denna studie var att undersöka om blivande förskollärare utbildas i konflikthantering, hur denna utbildning formuleras samt om genus problematiserats i relation till konflikthanteringsundervisningen. Detta genom att granska utbildningsplaner, kursplaner och kurslitteratur från fem universitet i Sverige som erbjuder en förskollärarutbildning. De frågeställningar studien hade som utgångspunkt var i vilken utsträckning konflikthantering förekommer i förskollärarutbildningen, hur innehållet i dessa kurser presenteras och om genusproblematiserats i relation till konflikthantering. Resultatet av studien visade att fyra av fem granskade universitet erbjöd en kurs i konflikthantering inom förskollärarutbildningen och presenterar konflikthantering som ett område inom den utbildningsvetenskapliga kärnan, vilken upptar 60 högskolepoäng (hp). Konflikthanteringen upptar enligt min granskning 7,5-10 hp av en förskollärares totala 210hp.

BAKGRUND:1998 års läroplan för förskolan har sin utgångspunkt i Vygotskijs teori och det sociokulturellaperspektivet där man ser kultur, språk och estetiska ämnen som integrerade i förskolans vardag.Samspel och reflektion tillsammans med andra ses då som en förutsättning för lärande. Bild ochbildskapande på förskolan ses idag som språkligt och kommunikativt, som ett dokumentationsmaterialmen även som ett uttrycksmedel för barn att visa känslor och stärka sin identitet.SYFTE:Studien syftar till att undersöka, analysera, tolka och beskriva hur några förskollärare resonerar kringbarns språkutveckling genom bild och bildskapande. Samt om de under sin förskollärarutbildning fåttkunskaper om integrering av bild i språkutvecklingsarbete med barn.METOD:I studien används kvalitativ intervju som redskap för att undersöka hur några förskollärare resonerarkring barns språkutveckling genom bild och bildskapande. Bearbetning och analys av insamlad datautgår ifrån Vygotskijs fyra aktivitetskategorier det sociala, det medierade, det situerade, det kreativa.Våra respondenter är sex förskollärare som arbetar på två olika förskolor med barn i åldrarna ett tillfem år. Förskolorna fick själva välja ut respondenter.RESULTAT:Resultatet av studien visar att barns språkutveckling genom bild och bildskapande är en ständigtpågående process i vardagen på förskolan.