Sökresultat:
2238 Uppsatser om Miljöhistoria - Sida 43 av 150
Förintelsen i historieböckerna : En jÀmförande lÀromedelsstudie
This study of Swedish history books for grade 9 will examine and compare what the books say about The Holocaust and how it is presented. I analyse how the books present The Holocaust and how it is portrayed. I use questions to evaluate the content of the texts and thereafter I compare them to each other. My hypothesis is that history books are affected by the society in which they are written. Therefore I think that comparing books from different years, I will be able to see a difference between the books when it comes to the way they choose to present The Holocaust.
Kvinnotyperna pÄ modet
Uppsatsen Kvinnotyperna pÄ modet gÄr igenom hur tidningen Charme hjÀlper till att skapa olika kvinnlighetstyper. UtifrÄn Judith Butlers teori om genus och queer performances ses bilder och text som exempel pÄ hur en kvinnlighet formeras i tidningen Charme. En tidning som bara existerar mellan Ären 1921-1933 och sÀger sig rikta sig till den moderna kvinnan. Hur kan denna moderna kvinna ha sett ut och pÄ vilka sÀtt skiljer hon ut sig frÄn andra typer av kvinnligheter? Exempel pÄ kvinnlighets-skapande faktorer ges frÄn dels arbete men Àven frÄn nöjesliv och nationalitet..
Musik och Ljud i Film : -En adaptionsanalys av Trainspotting
Syftet med den ha?r studien a?r att underso?ka huruvida ljud och musik pa?verkar det narrativa bera?ttandet i film. Som utga?ngspunkt har jag valt att go?ra en adaptionsanalys av Trainspotting (Welsh, 1993) samt (Boyle, 1996) fo?r att pa? sa? sa?tt kunna se skillnader och likheter i fo?rekomsten av ljud och musik i ba?de film och bok.Studien visade att ba?de ljud och musik har spelat en betydande roll fo?r upplevelsen av filmen. Genom att anva?nda sig av ljud och musik pa? ett sa?tt som skiljer sig fra?n boken har filmen lyckats att portra?ttera och skildra den historia som boken bera?ttar i ett helt annat medium. .
Toronto - en vÀrld i staden.
Kan Sverige lÀra sig nÄgot om invandring och flyktingmottagande frÄn ett land som ligger pÄ andra sidan Atlanten? Kanada beskrivs i bland som en nation av invandrare. Landet har en lÄng historia av invandring och det Àr en viktig del av landets ekonomi. Kanada tar Ärligen emot omkring 260 000 invandrare. Knappt hÀlften av invandrarna vÀljer att bosatta sig i mÄngmiljonstaden Toronto.
VÀrmlÀndska naturreservat i skogsmiljö : Sköts dessa pÄ ett adaptivt sÀtt?
Ekologiska system Àr dynamiska och komplexa, och vÀrldens resurssystem, sÄsom skogar, Àr stÀndigt under mer eller mindre förÀndring. Naturliga orsaker, eller antropogen pÄverkan kan leda till nya förhÄllanden i en naturmiljö. Adaptiv förvaltning handlar om att anpassa förvaltningen efter dessa nya förÀndringar och förutsÀttningar. Om det man vill förvalta Àr dynamiskt, sÄ borde Àven dess förvaltning vara det. Adaptiv förvaltning ser pÄ förvaltningsÄtgÀrder som vetenskapliga experiment, och att förvalta adaptivt Àt att lÀra medan man utför.
Natursyn och kÀrnkraft / View of nature and nuclear power
KÀrnkraften har sÄ lÀnge den funnits varit en omdebatterad energikÀlla. Syftet med denna
uppsats Àr att utreda och fÄ en bild av hur och pÄ vilket sÀtt natursynen hÀnger ihop med
Äsikter om kÀrnkraft. Jag har redogjort för vad energi Àr, kÀrnkraftens historia i Sverige och
som energikÀlla samt beskrivit för- och nackdelarna med kÀrnkraften. För att kunna ge en bild
av kÀrnkraft och natursyn har jag genomfört kvalitativa intervjuer med personer som pÄ olika
sÀtt Àr insatta i problematiken kring kÀrnkraften. Min undersökning visar bland annat att
natursyn Àr ett komplext och stort begrepp som vi bör vara medvetna om hur det fungerar i
arbetet för att förbÀttra miljön..
I is another
För mig Àr klÀder det ultimata sÀttet att uttrycka och kommunicera en historia. I mina tidigareprojekt har jag konsekvent arbetat med att skapa karaktÀrer, vars historier jag har velat berÀttagenom klÀder.Jag Àr intresserad av hur klÀder anvÀnds för att pÄ olika sÀtt markera och understryka enpersons identitet, grupptillhörighet och sociala stÀllning. Det fascinerar mig mycket att iakttamÀnniskors rollspel, vad man dels manifesterar men ocksÄ döljer. Jag har i mitt arbete funderatöver de masker och skal vi tar pÄ oss, de roller vi sjÀlva tar, men ocksÄ de vi ofrivilligt fÄr ochibland har svÄrt att leva upp till.Min titel, I is another , Àr ett citat av Arthur Rimbaud. Det Àr senare kÀnt som nÄgot Bob Dylansa, och syftar just till jaget som nÄgon utanför en sjÀlv, nÄgon man inte helt förlikar sig med..
Bostadens historia och framtida utveckling
Sverige hade under 1800-talet mycket lĂ„g standard pĂ„ bostĂ€der, det var trĂ„ngbott och ohygieniskt. Industrialiseringen orsakade urbanisering och bostadssituationen i landets storstĂ€der var oduglig.Ă
r 1965 blev startskottet för genomförandet av miljonprogrammet vilket innebar att en miljon bostÀder skulle byggas under en tioÄrsperiod. MÄlet med programmet var att trÄngboddheten och bostadsbristen skulle byggas bort.Idag har de tidigare problemen med bostadsbrist har Äterigen uppstÄtt och situationen har blivit mer och mer kritisk i Sveriges större stÀder, sÀrskilt i Storstockholm.Det Àr framförallt tre faktorer som pÄverkar bostadsutformningen; politik, ekonomi och familjekonstellationer. UtifrÄn dessa faktorer presenteras förslag pÄ fyra typer av flexibla framtida.
?Allein Gott in der H?h sei Ehr?: Om konstn?rliga utmaningar i Johann Sebastian Bachs koralf?rspel vid Pehr Schi?rlins orgel i Gammalkils kyrka
I Gammalkils kyrka p? ?stg?tasl?tten finns en orgel byggd 1806 av orgelbyggm?stare Pehr
Schi?rlin. Instrumentet st?r efter n?stan 220 ?r kvar i n?ra originalskick. Att p? orgeln i dess
ursprungliga milj? spela musik som redan existerade vid tiden f?r instrumentets tillkomst och
dess m?nniskor som verkade d?, ger fog f?r att tala om instrumentet som en tidsspegel.
Den ofrivilliga tystnaden. En kvalitativ studie om tal?ngslan och hur f?rskolebarn i tal?ngslan kan inkluderas och st?djas i att utveckla sin kommunikation
Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra.
Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av
s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm?
grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av
tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv?
kommunikationsrelaterade tillst?nd.
Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare,
specialpedagoger och psykologer.
Att tala Àr silver men tiga Àr guld : En studie om journalisters syn pÄ yttrandefrihet i irakiska Kurdistan
Tidigare forskning har visat att mediesituationen i Kurdistan Àr komplex och att medierna Àr politiserade. Syftet med denna studie Àr att belysa journalisters syn pÄ deras yttrandefrihet i Kurdistan. Studien fokuserar pÄ verksamma journalisters tankar kring yttrandefrihet, relationen med makthavare och tillgÄngen till information.Kvalitativa forskningsintervjuer har tillÀmpats, med Ätta yrkesverksamma kurdiska journalister bosatta i Kurdistan.Slutsatsen visar en komplexitet som Àr svÄr att synliggöra om man inte har förkunskaper i kurdisk politik och historia. Ramarna för yttrandefrihet skiljde sig helt frÄn ramar som vi i vÀstvÀrlden Àr vana vid. De Ätta journalister som deltog i min studie hade varierande Äsikter om yttrandefrihet..
Historiemedvetande och historiesyn - En studie av lÀrares och elevers uppfattningar
Syftet med detta arbete var att undersöka om och hur elever pÄverkas av deras lÀrares historiesyn och historiemedvetande. Jag intervjuat fyra lÀrare och fyra av varje lÀrares elever. Min undersökning visar att eleverna har ett historiemedvetande och historiesyn. Det var intressant att prata med elever och lÀrare och jag har lÀrt mig en hel del om elevers mottagande av historieförmedlingen och lÀrarnas vision om att förmedla historia. Undersökningen visar att eleverna inte bara pÄverkas av sina lÀrare.
FrÄn fiktion till historiemedvetande : -En studie kring hur spelfilm kan anvÀndas i historieundervisningen
SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att undersöka relationen mellan historiska spelfilmer och historiemedvetandet. Vi fokuserar pÄ hur ett antal lÀrare pÄ högstadiet och gymnasiet förhÄller sig i relationen mellan spelfilm och historiemedvetande i syfte att framstÀlla en matris för undervisning med hjÀlp av film. För att göra detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.Vi har alla ett historiemedvetande vilket innebÀr att vi kan förhÄlla oss till ?dÄ-nu-framtid? och applicera tidsperspektivet pÄ vÄra egna liv. Det samlade kulturarvet och de gemensamma sÄvÀl som individuella livserfarenheter blir en del av vÄrt historiemedvetande.
Att berÀtta med musik
Denna uppsats handlar om komponerandet av musik till musikdramatik, frÀmst opera. Jag beskriver ett antal kompositionstekniker som kan anvÀndas för att gestalta olika kÀnslor och stÀmningar i dramats handling. De tekniker som jag har valt att presentera Àr sÄdana som jag sjÀlv anvÀnt i komponerandet av den kammaropera som jag har arbetat med i samband med detta C-arbete. I avsnitten om kompositionsteknikerna ger jag en kortare redogörelse över varje kompositionstekniks historia och ger exempel ur min egen kammaropera. Avslutningsvis diskuterar jag konstnÀrlig frihet i relation till kompositionstekniker och den musikaliska uttolkningen av olika aspekter i dramat, samt blandningen av olika musikstilar och kompositionstekniker i kammaroperan..
Lokalhistoria, det glömda perspektivet
Syftet med detta examensarbete Àr att lyfta fram lokalhistoria som ett viktigt moment i historieundervisningen pÄ gymnasiet. NÀr Àmnet historia motiveras i historiedidaktiken Àr identitet och historiemedvetande nyckelord. DÄ individers lokala identitet Àr mycket viktiga bör ocksÄ det lokala perspektivet i historieundervisningen vara det. Jag har valt att utgÄ frÄn en specifik kommun, Olofström, för att undersöka hur man arbetar med lokalhistoria pÄ kommunens gymnasieskola, samt vilka möjligheter kommunen erbjuder för lokalhistoriskt arbete i skolan. Dels blir examensarbetet en historiedidaktisk diskussion pÄ teoretisk nivÄ om varför man bör undervisa i lokalhistoria, men ocksÄ en praktisk kartlÀggning över lokalhistoriskt intressanta ingÄngar i en kommun som Olofström..