I den här uppsatsen har vi undersökt och behandlat låneförbudet som återfinns i ABL 12:7 och i kap 21 i nya ABL. Vi har undersökt om lagen uppfyller sina syften samt vilka syften som lagstiftaren har haft. Intressant är att en ny ABL träder i kraft den 1 januari 2006. Vi har utgått från lagstiftningen och sedan följt upp med rättspraxis och doktrin.Under arbetets gång upptäckte vi luckor i lagstiftningen vilket medför att syftena bakom lagstiftningen inte kom till sin fulla rätt. Luckorna öppnar möjligheter att kringgå låneförbudet med tämligen enkla metoder.

Lidenmark, I & Mäenranta, A. Patienters upplevelser av lungcancer - En littera¬turstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2007. Lungcancer är ett hälsoproblem över hela världen. Syftet med litteraturstudien var att utifrån ett patientperspektiv belysa patienters erfarenheter och upplevelser av att leva med lungcancer.

Aim: The aim was to investigate the ambulance nurses experiences during a specific ambulance missions that led to usage of LUCAS ?.Method: Participating ambulance nurses were randomly assigned from a total sample group of 12 women and 39 men. Five women and five men participated. Qualitative interviews were conducted, where the Critical Incident Technique approach was used. Collected interviews were valued using qualitative content analysis.Result: Interview texts were divided into three domains, 10 subcategories could be identified which were sorted into three categories.

Syftet med denna studie var att få en insikt i och kunskaper om vad som gömmer sig bakom uttalanden som att man måste ha en blick och en fallenhet för det. I studien har två manliga lastbilsförare med lång erfarenhet av lastbilsföraryrket intervjuats om deras sätt att se på vilka kunskaper som behövs för att ses som en kompetent och yrkesskicklig lastbilsförare. Kunskaperna som lastbilsförarna lyfter fram är att ha en blick och en fallenhet för yrket.Studien visade att lastbilsförarna hade svårt att sätta ord på vad de menar med att ha en blick och en fallenhet för yrket. Resultatet i studien visade att det som lastbilsförarna pratar om när det gäller att ha en blick och en fallenhet för yrket bottnar i Aristoteles kunskapsbegrepp techne som ses som färdighetskunskap och fronesis som ses som förtrogenhetskunskap.Inom färdighetskunskapen ryms att ha en fallenhet för något, du har förmågan att utföra en handling. Denna förmåga utvecklas genom övning och erfarenhet, och det går inte att förutsäga hur långt en enskild förmåga kan utvecklas.

In Eskilstuna and Sweden in general the level of reuse of surplus material containing soils and rocks from excavation is low. In this report the potential for increasing the reuse of excavated material in Eskilstuna by using a web-based earth information database has been examined. The purpose of a web-based earth information database is to connect those who have surplus material with those who need material for a fast and simple transaction. The intention is to give Eskilstuna a more environmentally and economically efficient handling of surplus material by increasing the level of reuse and thereby reducing the amount of surplus material that is wasted and emissions given off to the atmosphere during transportation. The potential has been examined in two different ways, by tracing information about a number of projects to see if excavated material driven to the dump could have been used in another project and by interviewing eight of the work leaders active in Eskilstuna.

Dumpstring är en handling som innebär att man ?dyker? i soptunnor och containrar efter slängda saker, såsom mat eller möbler.Uppsatsens syfte är att besvara huruvida dumpstring utgör ett motstånd och i så fall på vilket sätt samt undersöka vilka förutsättningar det finns för dumpstringen att växa och mobilisera sig som en motståndsrörelse. För att besvara dessa frågor har kvalitativa intervjuer genom­förts. Materialet har därefter analyserats utifrån teorier kring motstånd och makt.Resultatet visar att dumpstringen utgör ett motstånd mot den rådande diskursen kring mat, sopor och konsumtion i samhället. Dumpstrarna utmanar grundläggande normer i samhället genom att tydligt avvika från dessa.Undersökningens resultatet visar även att dumpstrarna går att finna i skärningspunkten mellan ett oorganiserat, individuellt vardagsmotstånd och ett organiserat, kollektiv motstånd - en så kallad social rörelse.

The overall aim is to examine how the European Union Water Framework Directive has affected the local water management in the catchment Märstaån situated in the eastern part of the lake Mälaren river basin, Sweden. The first part of the study gives an historical overview of the area with focus on how the old agricultural landscape was handling the nutrient load from farming activities by means of different kinds of wetlands. By using the concept of the procedural landscape, introduced by Torsten Hägerstrand , together with historical maps with dates starting from the 17th century, the pre-modern landscape is analyzed.  The second part is an investigation, based on qualitative data, on how the different actors in the catchment area work together to secure the water quality for the Märstaån river. The analysis shows that the Märstaån catchment river systems are mostly unchanged in the rural areas.  The exception is the mainstream section of the Märstaån river running partly underground today and the Halmsjöbäcken river that is heavily affected by the Arlanda airport situated within the catchment area.

Att välja att leva på sitt skapande kan för många vara det mest självklara och lustfyllda. Samtidigt lever vi i en digital värld där industrier spottar ur sig massproducerade föremål som blir ett alternativ till slöjden, hantverket och konsthantverket. Att ställa ut kan vara ett sätt för tillverkare att nå ut och synas i föremålsdjungeln. Syftet med arbetet är att belysa utställningsarrangörers beskrivningar av motiv för en utställning de arrangerar med slöjd, hantverk eller konsthantverk, och vilka budskap som anordnaren vill förmedla? Genom kvalitativa intervjuer med utställningsarrangörer inom slöjd-, hantverk och konsthantverksområdet söks en ökad förståelse över hur de resonerar kring motiven och budskapen.

Denna intervjustudie undersöker tankar om kommunikation hos fransklärare. Kommunikation är sedan början av 1970-talet ett centralt innehåll i språkundervisningen, och studien undersöker hur lärarna förhåller sig till begreppet kommunikativ förmåga samt hur de ser på sitt sätt att undervisa i avseende på kommunikativa aspekter. Studien utgår från litteratur om kommunikativ språkundervisning, kommunikativ kompetens och forskning om kommunikation som budskap eller flerstämmig handling. Det huvudsakliga resultatet är lärarna framhåller att kommunikativ förmåga är detsamma som att göra sig förstådd och förstå, och att en förutsättning för detta är den strategiska kompetensen som innebär att våga experimentera med språket och använda sig av alternativa uttryckssätt när språkkunskaperna inte räcker till. Att kommunikationen är begriplig framhölls också som en förutsättning för kommunikativ förmåga.

Mot bakgrund av att jag tappade motivationen att skriva skönlitteratur så fort jag i förväg bestämde textens handling, beslöt jag mig för att hålla fast vid en intuitiv metod men att istället byta genre från roman till novell. Syftet med denna studie är att försöka beskriva hur min metod växte fram och analysera förtjänster och svårigheter med en intuitiv metod. Genom att studera författare som varit inspirationskällor för mig har jag upptäckt att flera av dem brottats med liknande problem och att min stil i flera avseenden påverkats av dem. Resultatet av min studie är att det finns uppenbara likheter mellan Franz Kafkas produktion och min egen när det gäller litterär metod, berättarsynvinkel och bildspråk. Vidare betraktar jag mina noveller snarare som dikter än noveller då grundstrukturen i dem påminner om lyrik, vilket jag försöker visa med hjälp av begrepp hämtade från Jurij Lotman och Riffaterre.

Uppsatsen består av en textanalys av 10 Mills&Boon Harlequinromaner som med ett kultursociologiskt perspektiv lyfter fram den process hjältinnan i Harlequinromanen genomför då hon i böckerna förändras från att vara en vanlig kvinna (Everywoman) till att bli en idealkvinna (Idealwoman. Studien inleds med en presentation av förlaget Harlequin Mills&Boon samt en enkel introduktion av romanens uppbyggnad och handling. Vidare följer en tillbakablick på tidigare forskning kring populärkulturen i allmänhet och kärleksromaner i synnerhet. Den teoretiska utgångspunkten finns i Pierre Bourdieus teorier kring habitus, fält och kapital. Analysen delar upp hjältinnans process i fyra delar: Everywoman, Avkodning, Kapitalhöjning och Idealwoman.

Management research has during the last decades devoted itself to finding new solutions as to how companies in a better and more efficient way can take advantage of the human resources to create added value. This brings up the problem of understanding, making visible and identifying these resources and to be able to influence them. A section of the issue of understanding that has grown stronger lately builds on the role of emotions in transformation of resources. Research into this issue has shown a discrepancy where a common view seldom can be assumed. This leads to the first aim of the essay; to create a theoretical framework for understanding and dealing with the role that emotions play when it comes to creating added value in a company.

Mechanization of Swedish agriculture started in the beginning of the twentieth century, to be able to have more animals without raising the number of employers. The horse business has not by far kept up with these cost savings solutions. Cleaning out stables and feeding horses are the most time-consuming tasks in horse stables today. The most common way to clean out the stable is still by shovel and wheelbarrow. The clean out process can easily be mechanized through semi- permanently beds with movable walls between the boxes so that the litter can be removed by a tractor or a loader.

The aim of this study was to identify and make transitions in Swedish preschool-class-9-years elementary schools visible with a special-needs educational perspective. Transitions in focus were those between preschool-class and primary school, between grade three and four and the last between grade six and seven.In the 1960?th Swedish elementary school were devided into three levels; primary school, intermediate level school and upper level lower secondary school. Those levels were officially removed when the curriculum of 1994 was introduced. However, in some way such levels still exist, for example in organisation and structure of schools, the curriculum and teacher education.How did school leaders design transitions between levels and which tools were used? What kind of information was transferred to help children with special needs and what was the role of the special pedagogue in the transition process?The study was a combination of a quantitative and qualitative method, a questionnaire survey complemented with qualitative interviews with special pedagogues in three schools in a middle-sized Swedish town.The result of the study shows that schools in focus had a work plan.

The measuring of logs is important in the sawmills process to the sawn products. The technology of automatic wood measurement is continuance developing. This study has the purpose to see how the different techniques and the routines works of measure frames for determining of wood value and sorting in sawmills. The study is performed as a literature study and a survey. The survey includes some of the Swedish sawmills that produce more than 10 000 cubic meters sawed products per year.