Sökresultat:
325 Uppsatser om Miljöfonder - Sida 8 av 22
De sju konkurrensfaktorerna : En studie i fondförvaltares uppfattning om den svenska fondbranschen
Idag utgör fonder en allt större del av hushÄllens sparande och detta har central betydelse för god ekonomisk utveckling. Inte minst Àr fondsparande aktuellt dÄ 2009 gick till historien som ett rekordÄr för fondsparande i Sverige. Faktum Àr att samtliga arbetstagare sparar i fonder geonom PPM-systemet.Denna studie genomfördes i det övergripande syftet att skapa en inblick hur konkurrensen ter sig pÄ fondmarknaden i Sverige genom att undersöka hur ett antal fondförvaltare upplevde att konkurrenssituationen ser ut. DÀrför Àmnade vi att utreda vilka konkurrenskrafter Àr starka respektive svaga, samt vilka faktorer har betydelse vid en konkurrensanalys av fondförvaltare. Undersökningen omfattade sex fondförvaltare med privatpersoner som kundsegmentet, som hade minst fem fonder listade i PPM-systemet.
LÀkemedelsöverföring vid byte av vÄrdform. Litteraturstudie
Titel: Fonders förvaltningsavgifter vs avkastning ? Lönar det sig att betala lite mer eller Ă€r det bara dumdristigt?Seminariedatum: 2008-06-04Ămne/kurs: Magisteruppsats/ D-nivĂ„Författare: Anna Asplund och Malin ElfvingHandledare: Stig WesterdahlNyckelord: Fonder, Förvaltningsavgifter, TKA, AvkastningSyfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka om det föreligger ett samband mellan fonders förvaltningsavgifter och dess avkastning samt om avkastningen och förvaltningsavgifterna skiljer sig mellan olika fondtyper.Metod: Studien bygger pĂ„ en deduktiv forskningsansats eftersom vi utgĂ„r frĂ„n befintliga begrepp och teorier. DĂ„ vi ville undersöka en stor population har vi anvĂ€nt oss av en kvantitativ forskningsstrategi. Studien grundar sig pĂ„ Ă„ren 2004-2007. För att bestĂ€mma ett samband mellan de tvĂ„ variablerna förvaltningsavgift och avkastning har vi anvĂ€nt oss av regressionsanalyser.
Ăr aktivpassivitet och ren inaktivitet lönsamma sparformer inom PPM? : En komparativ studie om vilken sparform som Ă€r mest lönsamÂ
Nyckelord: Aktiv- passivitet, inaktivitet, riskmÄtt, lönsamhet, vÀrderingsmÄtt, Sharpekvot, Treynorkvot, Jensens Alfa, CAPMSyfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilket typ av sparande inom PPM- fonder som Àr mest lönsam under en arbetslivstid, aktivpassivitet eller ren inaktivitet.Metod: Uppsatsen utgÄr frÄn en kvantitativ studie, som strÀcker sig frÄn 2001 till 2010. Historisk avkastningsdata frÄn portföljernas fonder har anvÀnds för utrÀkning av olika vÀrderingsmÄtt. DÀrmed har ett jÀmförbart resultat av portföljernas prestation kunnat uppnÄs.Slutsats: Resultatet pÄvisade att aktiv-passivitet med en högrisk Àr en lönsam sparform. Med andra ord att en investerare fÄr en stark positiv utveckling trots att de inte gjort ett fondbyte sedan det första aktiva valet. AP7 SÄfa som har fÄtt mycket utomstÄende kritik presterade vÀl i studien..
Individuell lönesÀttning som motivation
Olja Àr en rÄvara och en naturtillgÄng som kan ses som en investeringsmöjlighet för investerare, oljebranschen Àr Àven vÄr fokus pÄ denna uppsats. DÀrmed, genom att kartlÀgga investeringsformerna aktivt förvaltade fonder och investmentbolag inom oljebranschen har vi gjort en fallstudie. Med denna studie vill vi ta reda pÄ vilken investeringsmöjlighet som Àr den mest optimala utav vÄrt stickprov pÄ tre aktivt förvaltade fonder och tre investmentbolag. Dessa sparformer har valts utifrÄn fyra olika omrÄden bestÄende utav Norden (med fokus pÄ Norge), Mellanöstern, Nordafrika och Nordamerika. OmrÄdena har valts utifrÄn att de Àr stora oljeexportörer, att de Àr stora oljeimportörer och/eller att de har pÄverkats utav aktuella hÀndelser.Denna undersökning har utgÄtt ifrÄn teorin den effektiva marknadshypotesen som en utgÄngspunkt för uppsatsen.
ATT M?TA LIDANDE MED TR?ST En litteratur?versikt om sjuksk?terskors erfarenheter av att tr?sta
Bakgrund: Lidande ?r en ofr?nkomlig del av m?nniskans tillvaro. N?r sjukdom, f?rlust eller
existentiella kriser drabbar m?nniskan uppst?r ett behov av lindring, ett behov av tr?st. Inom
v?rden blir sjuksk?terskan ofta den som m?ter den lidande patienten och ocks? den som b?r
ansvaret f?r att skapa ett tryggt rum d?r lidandet kan delas, f?rst?s och lindras.
Valtrötthet pÄ den svenska fondmarknaden? : En experimentell studie av svenska bankkunders fondval
AllmÀnhetens uppfattning Àr att desto fler valmöjligheter det finns desto bÀttre Àr det. Men Àr det verkligen sÄ i alla olika valsituationer vi stÀlls inför? (Iyengar & Lepper 2000)   UtifrÄn tidigare forskning testar vÄr uppsats om mÀnniskors valmöjligheter, ett experiment dÀr vi ser hur mÀnniskor gör sina val pÄ den svenska fondmarknaden. De fick vÀlja mellan ett mindre (limited) urval eller ett större (extensive) urval av fonder.  UtgÄngspunkten i uppsatsen Àr tvÄ olika forskningsartiklar frÄn Iyengar & Lepper (2000) samt Iyengar & Jiang (2003) dÀr de testar hur mÀnniskor gör sina val nÀr de fÄr olika stora utbud att vÀlja bland. I deras forskning kommer de fram till att Àven om mÀnniskor tycker att det Àr roligare att ha mÄnga valmöjligheter sÄ blir det oftare val gjorda eller saker köpta om de har mindre saker att vÀlja bland.
FLYTBLADSV?XTER & METANUTSL?PP - En litteraturstudie
Sedan industrialiseringen har koncentrationen metan i atmosf?ren ?kat. Metan (CH4) ?r en effektiv v?xthusgas, producerad av metanogena organismer i syrefria milj?er. K?llorna till CH4 varierar brett och ?r b?de antropogena och naturliga.
Etiska Fonder : - Ett steg mot en mer hÄllbar vÀrld?
Today, there is no uniform definition of what an ethical fund is. Fund management companies choose themselves what they believe is ethical and not. The lack of the definition makes it difficult for consumers to understand why these funds are special compared to other funds. The purpose of this study is to examine three Swedish companies; KPA Pension, Swedbank Robur and Folksam, to obtain a clearer picture of the concept ethical funds and its definition. The study describes each company's view of Ethics and how they may affect other companies to work for a more sustainable world.
Hedgefonders avkastningsmönster : -farligare Àn fÄgelinfluensan?
Det finns idag en mÀngd olika former utav sparande, frÄn att förvara pengarna i madrassen till att anvÀnda sig av mer eller mindre avancerade derivatainstrument. NÄgot som blivit mycket populÀrt de senaste tre Ärtionden Àr att spara i fonder, och stÄr idag för nÀstan en tredjedel av det totala sparandet. Det vanligaste fondslaget Àr aktiefonder och bestÄr, som namnet antyder, utav aktier eller aktierelaterade finansiella instrument. Under 1990-talet vÀxte det dock fram en annan typ av fonder, s.k. hedgefonder.
?Det ska vara gl?dje i att r?ra p? sig?
Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.
Strategiskt ledarskap : Ett verktyg för att hantera dagens snabba förÀndringstakt i omvÀrlden
Olja Àr en rÄvara och en naturtillgÄng som kan ses som en investeringsmöjlighet för investerare, oljebranschen Àr Àven vÄr fokus pÄ denna uppsats. DÀrmed, genom att kartlÀgga investeringsformerna aktivt förvaltade fonder och investmentbolag inom oljebranschen har vi gjort en fallstudie. Med denna studie vill vi ta reda pÄ vilken investeringsmöjlighet som Àr den mest optimala utav vÄrt stickprov pÄ tre aktivt förvaltade fonder och tre investmentbolag. Dessa sparformer har valts utifrÄn fyra olika omrÄden bestÄende utav Norden (med fokus pÄ Norge), Mellanöstern, Nordafrika och Nordamerika. OmrÄdena har valts utifrÄn att de Àr stora oljeexportörer, att de Àr stora oljeimportörer och/eller att de har pÄverkats utav aktuella hÀndelser.Denna undersökning har utgÄtt ifrÄn teorin den effektiva marknadshypotesen som en utgÄngspunkt för uppsatsen.
Ensamhetens mÀnniskor : Den svenska samtidsnovellen ur ett tematiskt perspektiv
Olja Àr en rÄvara och en naturtillgÄng som kan ses som en investeringsmöjlighet för investerare, oljebranschen Àr Àven vÄr fokus pÄ denna uppsats. DÀrmed, genom att kartlÀgga investeringsformerna aktivt förvaltade fonder och investmentbolag inom oljebranschen har vi gjort en fallstudie. Med denna studie vill vi ta reda pÄ vilken investeringsmöjlighet som Àr den mest optimala utav vÄrt stickprov pÄ tre aktivt förvaltade fonder och tre investmentbolag. Dessa sparformer har valts utifrÄn fyra olika omrÄden bestÄende utav Norden (med fokus pÄ Norge), Mellanöstern, Nordafrika och Nordamerika. OmrÄdena har valts utifrÄn att de Àr stora oljeexportörer, att de Àr stora oljeimportörer och/eller att de har pÄverkats utav aktuella hÀndelser.Denna undersökning har utgÄtt ifrÄn teorin den effektiva marknadshypotesen som en utgÄngspunkt för uppsatsen.
En studie i fondskapande - Skapandet av en etisk fond som Àven garanterar investeraren att inte bidra till oetiska bonussystem
Sammanfattning: Titel: En studie i fondskapande - Skapandet av en etisk fond som Ă€ven garanterar investeraren att inte bidra till oetiska bonussystem. Ămne: Kandidatkurs i Företags Ekonomi (FEKK01) Nyckelord: Optionsprogram, Etiska fonder, CSR, SRI, Sharpe-kvot Seminarium: 2008-12-22, Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet Författare: Carl Eric Toresson, Jens Danerhall och Markus Nordquist Handledare: Gösta Wijk Problem: Efter de senaste Ă„rens uppmĂ€rksammade bonusskandaler, dĂ€r företagsledare har haft möjlighet att kvittera ut enorma belopp, anser vi att det finns ett behov och en efterfrĂ„gan av ett investeringsalternativ dĂ€r man undviker sĂ„dana ersĂ€ttningsprogram. Vi tror att mĂ„nga anser att optionsprogrammen Ă€r oetiska och att det kan vara av intresse att utöka ett redan medvetet sparalternativ i form av etiska fonder med ytterligare ett hĂ€nsynstagande. Syfte & Bidrag: VĂ„r ambition Ă€r att utveckla en alternativ etisk fond som utöver de allmĂ€nna etiska placeringsreglerna Ă€ven tar hĂ€nsyn till ytterligare en oetisk variabel, nĂ€mligen optionsprogram. Vi kommer Ă€ven att analysera och sammanstĂ€lla svĂ„righeterna med att utveckla fonder generellt, men framförallt för en fond som tar stĂ€llning till specifika frĂ„gor.
En undersökning om förskolan och dess pedagogers syn pÄ utomhuspedagoogik : Lek eller lÀrande?
Olja Àr en rÄvara och en naturtillgÄng som kan ses som en investeringsmöjlighet för investerare, oljebranschen Àr Àven vÄr fokus pÄ denna uppsats. DÀrmed, genom att kartlÀgga investeringsformerna aktivt förvaltade fonder och investmentbolag inom oljebranschen har vi gjort en fallstudie. Med denna studie vill vi ta reda pÄ vilken investeringsmöjlighet som Àr den mest optimala utav vÄrt stickprov pÄ tre aktivt förvaltade fonder och tre investmentbolag. Dessa sparformer har valts utifrÄn fyra olika omrÄden bestÄende utav Norden (med fokus pÄ Norge), Mellanöstern, Nordafrika och Nordamerika. OmrÄdena har valts utifrÄn att de Àr stora oljeexportörer, att de Àr stora oljeimportörer och/eller att de har pÄverkats utav aktuella hÀndelser.Denna undersökning har utgÄtt ifrÄn teorin den effektiva marknadshypotesen som en utgÄngspunkt för uppsatsen.
Dammen i Slottsskogen. F?rekomst och f?ruts?ttningar samt ?tg?rdsf?rslag f?r att gynna groddjur i framtida naturv?rdsarbete.
Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt
hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar.
Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana
parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie
unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga
artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till
Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete.
Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre
vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig
groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma
ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.