Uppsatsen har skrivits på uppdrag av Företaget X. Syftet med examensarbetet har varit att, via kvalitativa intervjuer med virkesköpare och skogsvårdskonsulenter, inom Företaget X köpområden, ta fram underlag för samt utreda vilka åtgärder man kan använda inom industrin för att stimulera till ökad gallringaktivitet bland privata skogsägare. Medelarealen för de fastigheter som har utretts ligger ganska nära genomsnittet för Sverige på ca 50 ha. Ett omfattande intervjuarbete med kvalitativa intervjuer har genomförts på de olika distrikten med såväl virkesköpare på Företaget X som med skogsvårdskonsulenter på Skogsstyrelsen. Varje intervju har tidsmässigt tagit ca 45 minuter till en timme. Intervjuerna som haft en kvalitativ inriktning har den intervjuade själv fått styra med följd att de varierat såväl med avseende på tidsomfattning som innehåll.

Krav om förbättrad spillvattenrening och städer som förgrenar sig över större områden är några av anledningarna till att dagens avloppsledningsnät får allt längre ledningssträckor. Att med gravitationens hjälp föra avloppsvatten framåt kräver ett kontinuerligt fall som vid långa avstånd kan innebära mycket schaktning, den ekonomiskt mest belastande delen vid nyinstallation av avloppsledningsnät. Ett fördelaktigt alternativ kan vara trycksatt avloppssystem, som sedan 70-talet har kompletterat de traditionella självfallssystem i kuperade och bergiga områden. På senare tid har trycksatt avloppsystem fått större användningsområde utanför sina etablerade bruksområden med anledning av skärpta krav på rening och kostnadseffektivitet. Självfallssystem är dock det mest använda avloppssystemet i urbana områden.

Åkermarkspriserna i de allra bördigaste områdena i Sverige har under de senaste fem åren ökat med cirka 106 procent i genomsnitt. Jordbruket rationaliseras successivt och produktionsenheter blir större vilket kräver större brukningsarealer. I tidigare genomförda studier av vad som påverkar åkermarkspriser i Sverige har enbart förvärv som resulterat i att lagfart sökts inkluderats. I denna studie av åkermarkspriser i Östergötland inkluderas även förvärv via fastighetsreglering och detta för att få med så många rationaliseringsförvärv som möjligt. Med rationaliseringsförvärv menas förvärv av tillskottsmark som syftar till öka storleken på redan befintliga lantbruksföretag. Åkermark är en produktionsfaktor som är en förutsättning för att kunna bedriva jordbruk och inte minst ett omfattande tillgångsvärde för lantbruksföretag.

Ingen visste riktigt vilka konsekvenserna skulle bli för aktörerna på fastighetsmarknaden i samband med finans och fastighetskrisen 2008. Kriser av detta slag sker alltför sällan för att man med säkerhet ska kunna förutspå utgången men tillräckligt ofta för att aktörerna tvingas att strategiskt skydda sig.Denna uppsats tittar närmare på hur aktörerna strategiskt använder sig av olika kända skyddsåtgärder i syfte att klara konjunkturnedgångar såväl som att få ut maximal avkastning vid konjunkturuppgångar. Berörda aktörer återfinns inom segmenteninstitutioner, börsnoterade, fonder, utländska samt opportunistiska.Den svenska fastighetsmarknaden har på kort tid upplevt stora förändringar. Utvecklingen lär även fortsätta i högt tempo framöver. Detta medför ett allt större krav på en tydlig strategi som inte bara tar hänsyn till idag, utan som även klarar av att möta morgondagen.Av empirin framgår det att aktörerna på den svenska fastighetsmarknaden har olika strategier.

Förekomsten av brott är ett stort problem i vårt samhälle och har stor inverkan på de enkla beslut som tas i vår vardag, exempelvis på valet av område att bosätta sig i. Historiskt sett har ansvaret för att förebygga brottslighet legat hos polisen och de enskilda hushållen men de kan inte allena lösa problemen med brottslighet, och följaktligen blir en bredare strategi för brottsförebyggande arbete nödvändig. Ett sätt att utforma säkerheten är genom arkitektur och kallas för Crime Prevention through Environmental Design (CPTED). Perspektivet avser att minska både möjligheter och rädslan för brott genom att utnyttja de möjligheter som finns att öka överblickbarheten, att ta vara på framtoningen av ett område och att stärka den territoriella känslan hos invånare i ett bostadsområde.Grunden för den teoretiska ramen kommer från artikeln Towards an Economic approach to Crime and Prevention (2002), och använder sig av de fyra begreppen som utvecklades av Clark och Homel (ökad ansträngning, en ökad risk, minska belöningar och minimera antalet potentiella ursäkter). Det finns mängder av litteratur som behandlar ett ekonomiskt angreppssätt på brottslighet, men det finns emellertid få ekonomiska bidrag vad gäller att förebygga brott, och ännu färre inom området för att utforma brottsförebyggande arkitektur.

Idag är det mycket kostsamt att byta ut fjärrvärmerör. Med traditionella metoder innebär det, förutom stora material- och personalkostnader, att övriga samhället drabbas i form av lång­variga störningar i trafik och stadsbild. Genom att renovera rören istället för att byta ut dem hoppas nätägare kunna genomföra förnyelsearbetet såväl snabbare som billigare samt med minimal åverkan på miljön.Relining är ett samlingsnamn för förnyelse av rör inifrån. Relining har använts vid renovering av avloppsrör under längre tid och sedan ett par decennier även vid renovering av rör för dricksvatten till fastigheter. Hittills har relining inte använts för att renovera fjärrvärmerör.

Vid lantmäteriförrättning är huvudregeln enligt fastighetsbildningslagen att sammanträde ska hållas. Syftet med sammanträdet är att informera sakägarna dels om ansökningen och dels om de åtgärder som har eller ska utföras i ärendet. Det finns dock undantag från regeln, i de fall inga enskilda- eller allmänna intressekonflikter föreligger får handläggning ske utan sammanträde. Hur förrättningslantmätaren ska undersöka om det finns stridiga intressen finns inte angivet. Det uppges dock i förarbetet att förrättningslantmätaren kan tolka det som att enskilda intressekonflikter inte föreligger om de sakägare som inte ansökt inte motsätter sig åtgärden efter att de delgivits ansökan.

Uppsatsen har skrivits på uppdrag av Företaget X. Syftet med examensarbetet har varit att, via kvalitativa intervjuer med virkesköpare och skogsvårdskonsulenter, inom Företaget X köpområden, ta fram underlag för samt utreda vilka åtgärder man kan använda inom industrin för att stimulera till ökad gallringaktivitet bland privata skogsägare. Medelarealen för de fastigheter som har utretts ligger ganska nära genomsnittet för Sverige på ca 50 ha. Ett omfattande intervjuarbete med kvalitativa intervjuer har genomförts på de olika distrikten med såväl virkesköpare på Företaget X som med skogsvårdskonsulenter på Skogsstyrelsen. Varje intervju har tidsmässigt tagit ca 45 minuter till en timme. Intervjuerna som haft en kvalitativ inriktning har den intervjuade själv fått styra med följd att de varierat såväl med avseende på tidsomfattning som innehåll.

Bakgrund och problem: Högsbo - Sisjöns industriområde har sedan den förstastadsplanen antogs 1956 varit ett av de viktigaste industriområden i Göteborg.Dess centrala läge och närhet till stora trafikleder har gjort området mycketattraktivt för företag i alla branscher.Högsbo-Sisjön har nu blivit ett mångskiftande område och räknas idag som enhalvcentral stadsdel, med närhet till såväl city som natur och hav. Olikahandelsföretag har börjat visa ett stort intresse av etablera sig i området. För att viska kunna uppnå syftet med uppsatsen krävs att vi har en förståelse över hurområdet ser ut idag och även vad som skett senaste tiden i området. Även enförståelse för vilka de olika intressenterna är och hur de resonerar är av stor vikt.Samt en uppfattning över förändringarna i handeln och problemen iinfrastrukturen krävs.Syfte och avgränsningar: Syftet med denna fallstudie är att studera denförändringsprocess som äger rum i Högsbo - Sisjö industriområde ur ettstadsbyggnadsperspektiv. Studien behandlar det geografiska området Högsbo -Sisjön som ligger inom Göteborgs kommun.

Svenska Kraftnät ansvarar för det svenska stamnätet för el, dess konstruktion, underhåll och transporten av el. Varje kraftledningsgata sträcker sig över många privata markägares fasta egendom. När kraftledningen byggs får markägaren en ersättning för intrånget i det närmaste området under kraftledningen som i skogsmark betecknas Skogsgata. För de åtgärder för ledningens säkerhet som görs utanför skogsgatan, både vid anläggning och vid framtida underhåll, utgår också ersättning.För skogsmark beräknas dessa ersättningar med hjälp av den av Lantmäteriet framtagna och för ändamålet avsedda skogsnormen. I denna studie har skogsnormen beskrivits och utvärderats.

Ett av de mål som sattes upp i och med Europeiska Unionens 20-20-20-paket rör effektivisering i samhället. Då bostadssektorn står för en stor del av Sveriges energianvändning kan stora förbättringar göras där. För att kunna se om genomförda åtgärder ger det önskade resultatet måste någon form av uppföljning ske. Oavsett vilken metod som väljs för uppföljning är det av stor vikt hur baslinjen, dvs. energianvändningen innan åtgärderna genomförs, bestäms.

Arbetarstadsdelen Hagalund i Solna byggdes vid förra sekelskiftet och kom tidigt att anses förslummad men har sedan kåkstaden revs på 1960-talet omladdats till kulturhistorisk idyll. Som ett led i miljonprogramsbebyggelsen under tidigt 1970-tal byggdes nya Hagalund vilken snart kom att betraktas som nyslum. Mitt syfte är att analysera olika beskrivningar av gamla och nya Hagalund och undersöka varför en stadsdel kom att stämplas som ful, farlig och olämplig av utomstående men av de boende kom att upplevas som modern, trygg och bekväm. Jag har intervjuat arton personer som bor eller har bott i stadsdelen Hagalund och fått deras sense of place av sitt Hagalundsboende. Flera av familjerna har varit stadsdelen trogna i över 30 år och är in place med Hagalund.

Detta examensarbete avhandlar restaureringen av Gamla Grand hotell i Gävle och då med fokus på vindsvåningen. Teorins generella del fokuserar på kulturhistoriska värden vid restaurering av äldre byggnader sett ur en ingenjörs perspektiv. De parametrar som kommer att studeras i fallstudien är kulturhistoriska värden i byggnaden kombinerat med utrymningsdimensioner och ventilation. Gamla Grand ritades av arkitekt Ture Stenberg och stod klart 1901. Byggnaden är U-formad med fem våningar och källare.

I maj 2011 infördes nya plan- och bygglagen som gör reglering av fastighetsindelningen möjlig i detaljplaner genom så kallade fastighetsindelningsbestämmelser. Enligt äldre lagstiftning bildades tomtindelningar och fastighetsplaner som i dag räknas som fastighetsindelningsbestämmelser. Eftersom majoriteten av dessa antingen är genomförda eller inaktuella i dag skapar det problem vid fastighetsbildning och måste därför upphävas. Syftet med rapporten är att beskriva och analysera hur äldre tomtindelningar och fastighetsplaner hanteras i samband med fastighetsbildningsärenden. Rapporten ska undersöka vilka olika handläggnings- och beslutsordningar som används för upphävande av äldre tomtindelningar och fastighetsplaner. Ett bisyfte är att ge förslag på hur handläggnings- och beslutsordningen kan förbättras med fokus på nya plan- och bygglagen. Metoderna som använts har varit litteraturstudie, fallstudier och enkätundersökning.

Arkitektkontoret Sweco Architects i Göteborg har tagit fram ett förslag för ett bostadsområde i Varberg, där Varbergs kommun var beställare. De föreslog att ett eget områdesförslag skulle tas fram i Revit Architecture utifrån de planbestämmelser som gäller i området. Som en fördjupning i detta arbete valdes att även studera arbetsprocessen i programmet samt hur denna process kan tidsoptimeras. Ett problem idag är att en sådan process kan vara tidskrävande och ineffektiv. Syftet med detta arbete var att finna idéer på hur processen kan effektiviseras och att utveckla kunskaperna om Revit.Som en inledning modellerades hur området ser ut idag i Revit utifrån en ritning skapad i AutoCAD.