Sök:

Sökresultat:

272 Uppsatser om Miljöfarliga ämne - Sida 13 av 19

Utfasning av farliga kemikalier - Vid Banverket och VĂ€gverket

Large quantities of chemicals are used in all areas of society. The chemicals can be toxic and dangerous for the environment if used incorrectly. To protect people and the environment from dangerous chemicals, a good control of them and an active work to phase out hazardous substances in all areas where chemicals are present, are needed. Banverket and VĂ€gverket handle in production a wide range of chemical products. Many of the products are dangerous to the environment, for those who work with them and to others who may come into contact with them.

Kriminalpolitiska diskussioner i Hallbladet 1960-1971 : Orsaksdiskussioner till fÀngelsestraffet samt diskussioner rörande kriminalpolitik frÄn ett fÄngperspektiv, i fÄngtidningen Hallbladet

Den hÀr studien Àr en kvalitativ innehÄllsanalys över vad intagna pÄ svenska anstalter har diskuterat utifrÄn fÄngtidningen Hallbladet. Det empiriska material jag har utgÄtt frÄn har varit Hallbladet. Totalt har 139 artiklar analyserats.Jag har tittat pÄ den svenska kriminalpolitikens utveckling och jÀmfört den med diskussionerna i Hallbladet. Jag har varit ute efter att fÄnga de intagnas verklighet sÄ som de uppfattar det. Om denna överensstÀmmer med verkliga förhÄllanden Àr inte relevant dÄ det Àr deras Äsikter som ska analyseras.

Nya urbana tr?darters ?terh?mtning av fotosynteser efter v?rmeb?lja.

Tr?d ?r viktiga f?r att skapa h?llbara st?der. De utf?r ekosystemtj?nster som gynnar oss m?nniskor genom ?kat fysiskt och psykiskt v?lm?ende samt genom att bidra positivt till v?r ekonomi. Utformningen av st?der medf?r ett flertal utmaningar f?r urbana tr?d, d?r v?rmeb?ljor, torka och generellt h?ga temperaturer ?r n?gra faktorer som f?rsv?rar tr?dens ?verlevnad.

N?r v?ldet finns n?ra En allm?n litteratur?versikt om faktorer som p?verkar sjuksk?terskans m?jligheter att identifiera v?ld i n?ra relation p? akutmottagningar

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer definieras som fysiskt, psykiskt och sexuellt v?ld eller stalkning fr?n en n?rst?ende person. Konsekvenserna ?r omfattande, varierande och individuella. V?ld i n?ra relationer kan drabba alla, men i majoriteten av fallen uts?tts kvinnor av m?n, d?r 30 % av v?rldens kvinnor n?gon g?ng har upplevt v?ld fr?n sin partner. Akutmottagningen kan vara viktig f?r identifiering av v?ld i n?ra relationer.

ANDN?D I PALLIATIV V?RD Symtomlindring genom omv?rdnads?tg?rder

Bakgrund: Patienter som f?r palliativ v?rd drabbas ofta av olika symtom som kan inneb?ra lidande och f?rs?mrad livskvalitet. Andn?d ?r ett symtom som ?r vanligt f?rekommande vid flera tillst?nd i palliativ v?rd och prevalensen ?r h?gre bland patienter med exempelvis lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Andn?d kan upplevas mycket obehagligt och har ofta ett n?ra samband med ?ngest.

Att vakta den digitala staten - En kvalitativ intervjustudie om svenska myndigheters strategi och upplevelser av ett f?r?ndrat cyberlandskap

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.

Att v?rda personer med demenssjukdom i akutsjukv?rd

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

Sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda patienter med psykisk oh?lsa inom somatisk v?rd - En litteratur?versikt

Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r ett begrepp som rymmer b?de tillf?lliga psykiska besv?r och l?ngvariga psykiatriska diagnoser. Samsjuklighet mellan psykisk oh?lsa och somatiska besv?r f?rsv?rar v?rdinsatser, d? de tenderar att f?rv?rra varandra, samt att samarbetet mellan den somatiska och psykiatriska v?rden ?r fragmenterad. Stigmatisering av psykisk oh?lsa kan bland annat relateras till okunskap, vilket kan bidra till oj?mlik v?rd och kan hindra individen fr?n att s?ka v?rd.

ATT BLI ST?RD I S?MNEN En sammanst?llning av faktorer som p?verkar patienters s?mn inom slutenv?rden samt hur omv?rdnads?tg?rder kan optimera en god s?mnkvalitet.

Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande och f?rebyggande ?tg?rder.

Sjuksk?terska p? lika villkor - Hur j?mst?llt ?r det inom sjukv?rden?

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Balansen mellan m?jligheter och utmaningar ? En litteraturstudie om intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende p? IVA

Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning. Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden. Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i v?rden p? IVA. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.

Vi har inte en chans! Fem fÀders upplevelser av socialtjÀnstens och rÀttsvÀsendets bemötande och bedömning vid utredning och beslut om vÄrdnad, boende och umgÀnge

Syftet med studien Àr att utifrÄn fem fÀders berÀttelser undersöka effekten av rÀttstillÀmpning vid tvist om vÄrdnad, boende och umgÀnge. Genom detta har fÀders situation utifrÄn rÄdande normers pÄverkan i socialtjÀnstens och rÀttsvÀsendets agerande synliggjorts. Vi kommer att följa fem fÀdernas berÀttelser om hur deras vÄrdnadstvist ser ut och hur de upplever bemötande, agerande och rÀttstillÀmpning frÄn professionella aktörer. Enligt fÀderna sker detta pÄ ett icke tillfredsstÀllande sÀtt dÄ utredningarna ofta fÄr dem att framstÄ som otillrÀckliga förÀldrar och i vissa fall Àven farliga för sina barn.Studien Àr uppbyggd av semistrukturerade intervjuer med fÀder vilka samtliga varit i tvist i tingsrÀtt och/eller hovrÀtt gÀllande barnets vÄrdnad, boende eller umgÀnge.Med innehÄllsanalys, socialkonstruktivism och en rÀttssociologisk ansats lyfts faktorer vilka kan pÄverka synen pÄ rÀttstillÀmpning och rÀttssÀkerhet utifrÄn bland annat normförestÀllningar. Dessa faktorer speglas ur fÀdernas berÀttelser.

Arbetsmiljöundersökning och exponeringsmÀtning pÄ en skjutbana (FOI, Grindsjön)

Bakgrund: Totalförsvarets forskningsinstituts skjutbana i Grindsjön Àr en provanlÀggning dÀr storskaliga försök kan utföras för analys och metodutveckling av militÀra vapensystem. Olika typer av material som kan röra sig om fordonsskydd eller personskydd testas. Arbetsplatsen undersöktes av Previa, augusti 2011 och flera problemomrÄden identifierades. Ventilationen i skjutbyggnaden hade brister och misstanke fanns om exponering för damm och partiklar samt tungmetaller pÄ skjutbanan.Syfte: Syftet med studien var att utföra mÀtning av exponering för damm samt tungmetaller pÄ FOI:s skjutbana, dÀr ventilationsundersökning och emissionsmÀtning gjordes för att förtydliga exponeringsbilden. Koncentrationer av identifierade potentiellt hÀlsofarliga Àmnen jÀmfördes med hygieniska grÀnsvÀrden varefter ÄtgÀrdsförslag presenterades.Metod: Studien utfördes med hjÀlp av observationer, intervju och mÀtningar.

Nykterhetsrörelsens uppkomst och utveckling: internationellt, nationellt och lokalt

Det övergripande syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka nykterhetsrörelsens uppkomst och utveckling i LuleÄ kommun frÄn 1841 och fram till och med 1922. Vi har dessutom studerat nykterhetsrörelsen utveckling bÄde internationellt och nationellt. De frÄgestÀllningar som, utifrÄn syftet, har varit relevanta för oss i den hÀr studien har varit följande: NÀr och varför uppkom nykterhetsrörelsen och hur har den sedan utvecklats? Vilka arbetsmetoder anvÀnde sig nykterhetsrörelsen av för att sprida kunskap om alkoholismens negativa aspekter till LuleÄ kommuns befolkning? Vilka blev följderna av nykterhetsrörelsen arbete i LuleÄ kommun, nÀr det gÀller rekryteringen av nya medlemmar? Hur arbetade nykterhetsrörelsen för att pÄverka mÀnniskorna i LuleÄ kommun vid omröstningen gÀllande spritförbudet Är 1922? Metoder som kommit till anvÀndning för att kunna besvara de nyss nÀmnda frÄgestÀllningarna har varit bÄde kvalitativa, genom studier av bÄde litteratur och otryckta primÀrkÀllor, och kvantitativa. Resultatet av studien visar att nykterhetsrörelsen först utvecklades i USA och sedan spreds till Sverige och andra delar av vÀrlden.

Vilka faktorer f?rklarar kapitalstrukturen och hur deras p?verkan f?r?ndrats under Covid-19? En kvantitativ studie av 214 bolag listade p? Stockholmsb?rsen

Studien visar att flera faktorer har en signifikant p?verkan p? kapitalstrukturen f?r de unders?kta f?retagen, b?de f?re och under Covid-19 pandemin. Analysen identifierade att l?nsamhet, f?retagsstorlek, tillv?xt, tillg?ngsstruktur, likviditet och risk alla spelade en viktig roll i hur f?retag strukturerade sin finansiering. L?nsamhet visade ett negativt samband med skulds?ttning, vilket indikerar att l?nsamma f?retag f?redrar att anv?nda interna medel i st?llet f?r att ?ka sina skulder.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->