Sök:

Sökresultat:

6336 Uppsatser om Miljöfarlig verksamhet - Sida 66 av 423

Social redovisning i Gemenskapsföretag

Syftet med uppsatsen Àr dels teoretisk i form av att reda ut begreppet social redovisning samt hur social redovisning och hÄllbarhetsredovisning förhÄller sig till varandra, och dels empirisk dÄ jag Àmnar undersöka huruvida denna redovisningsform bÀttre kan visa en verksamhets effektivitet bÀttre Àn traditionell redovisning dÀr verksamheten har sociala verksamhetsmÄl. Studieobjektet i denna undersökning Àr KulturAkademin, vilken Àr ett gemenskapsföretag vars primÀra verksamhetsmÄl Àr att driva musikskolan i Storuman.För att uppnÄ detta syfte genomfördes fyra intervjuer med personer som har erfarenhet av social redovisning eller företag med sociala verksamhetsmÄl eller en kombination av de bÄda.Undersökningen visar att det finns tvÄ olika uppfattningar om vad begreppet social redovisning innebÀr. En mening Àr att begreppet kan likstÀllas med begreppet hÄllbarhetsredovisning som Àr en redovisning i tre dimensioner ? ekonomisk, social och miljömÀssig dimension och en mening Àr att det Àr en redovisningsform som visar de sociala effekterna av en verksamhet dvs en av de tre dimensionerna i hÄllbarhetsredovisning.Vad gÀller det empiriska syftet Àr undersökningens resultat tydligt. En social redovisning skulle visa KulturAkademins effektivitet bÀttre Àn en traditionell redovisning dÄ den traditionella endast visar ett verksamhets resultat ur en ekonomisk aspekt.

Ledares upplevelser av sitt ledarskap pÄ en mellanchefsnivÄ inom en offentlig verksamhet

Med utgÄngspunkt i den hermeneutiska ansatsen har vÄrt syfte varit att tolka, förstÄ och förklara ledares upplevelser av sitt ledarskap pÄ en mellanchefsnivÄ vid en offentlig verksamhet. Ansatsen innebar att arbetet med studien gÄtt frÄn del till helhet och frÄn helhet till del. Tolknings- och förstÄelseprocessen har haft sin utgÄngspunkt i författarnas förförstÄelse och litteratur. För att komma vidare i forskningsprocessen anvÀndes metoden intervjuer. Det pedagogiska forskningsintresset har grundats i de faktorer som vi frÄn början trodde skulle vara av vikt för den studerade organisationen, sÄsom vikten av kommunikation och utveckling i arbetet.

Att leka med kompisar Àr det bÀsta som finns pÄ fritids : Barns perspektiv pÄ fritidshemmets meningserbjudande

Syftet med vÄrt arbete var att belysa vad det Àr för meningserbjudande som barnen tillskriver fritidshemmets verksamhet. Den ledande frÄgan var barns resonemang om lÀrandet liksom fritidshemmets meningsfullhet..

Dramatiska sÄngfÄglar - en studie om hur profilen Teater och Musik genomsyrar verksamheten pÄ en utvald förskola

Vi har valt att ge vÄrt examensarbete namnet ?Dramatiska sÄngfÄglar?. En studie om profilen Teater och Musik genomsyrar verksamheten pÄ en utvald förskola. ?Dramatic songbirds?.

Redovisning av medlemsnytta : Hur redovisar fackförbund?

Den nytta ett medlemskap i en organisation ger förmedlar sĂ€kerhet, trygghet och gemenskap.FörmĂ„ner kopplade till medlemskapet kan bĂ„de vara materiella och av mer Ă€ndamĂ„lsenligkaraktĂ€r direkt kopplad till organisationens syfte och mĂ„l. Denna nytta kan vara svĂ„rt att mĂ€taoch dĂ€rför svĂ„r att redovisa pĂ„ ett tillfredsstĂ€llande sĂ€tt i en omvĂ€rld som fokuserar pĂ„ statistikoch mĂ„tt.Nyttan med ett medlemskap i ett fackförbund rör representation dĂ€r förbundenföretrĂ€der medlemmarna i olika situationer sĂ„som vid avtalsförhandling. Medlemskapet kanocksĂ„ ge ekonomisk nytta i form av inkomstförsĂ€kring eller ersĂ€ttning vid strejk.Övergripande arbetar förbunden med rekrytering vilket gynnar hela medlemskĂ„ren och bidrartill den legitimitet förbundet har. Övrig facklig-politisk verksamhet som opinionsbildning ochinternationellt arbete Ă€r ytterligare en nytta med medlemskapet. Förutom dessa nyttorkopplade till medlemmen i egenskap av arbetstagare, förmedlar Ă€ven förbunden nytta genompersonlig utveckling och vĂ€lbefinnande.

Upplevelser av att arbeta med djur pÄ daglig verksamhet : En kvalitativ intervjustudie bland personer med funktionsnedsÀttning

The central part in all public health work is health promotion and disease preventing actions among the population. Since all public health work includes the whole population, the work has to embrace disabled people as well. Within the disability policies, participation and equality are important goals, which illustrate the importance of a job. In previous studies the positive effects of animal have been detected among persons with disabilities, by better balance, better mobility, larger social network, new knowledge and most of all happiness. The aim of this study was to investigate how people with disabilities experience their health when they are working with animal husbandry at daily activities.

Klimatkompensation ? en avdragsgill kostnad? : Om företags möjligheter att dra av utgifter för klimatkompensation

NÀstan dagligen möts vi i media av olika rapporter kring klimathotet, naturkatastrofer eller andra hÀndelser med koppling till klimatdebatten. FrÄgor om klimatet och vilka insatser som bör vidtas för att stoppa temperaturökningen diskuteras ofta pÄ olika toppmöten. KlimatfrÄgor Àr stÀndigt nÀrvarande och pÄverkar sÄvÀl beslut av styrande politiker likvÀl som beslut som enskilda tar i sitt dagliga liv.Samtidigt som klimatdebatten intensifierats har det blivit vanligare att företag frivilligt tar ett visst samhÀllsansvar, sÄ kallat Corporate Social Responsibility (CSR). Denna typ av samhÀllsansvar gör att företag kan förbÀttra sitt renommé i allmÀnhetens ögon. Inom ramen för sitt samhÀllsansvar Àr det en del företag som vÀljer att klimatkompensera sin verksamhet.

PÄ lika villkor?: En studie om landstingsdrivna och privata vÄrdgivares olika förutsÀttningar pÄ primÀrvÄrdsmarknaden

Den ökade privatiseringen i samhÀllet har lett till en lagförÀndring inom primÀrvÄrden. Lagen om Valfrihetssystem har öppnat upp för nya vÄrdgivare pÄ primÀrvÄrdsmarknaden. Den hÀr fallstudien har undersökt vilka olika institutionella förutsÀttningar landstingsdrivna och privata vÄrdgivare har och hur det pÄverkar dem i utformningen av deras affÀrsmodeller. Studien har till syfte att undersöka vilka olika resurser de olika vÄrdgivarna lÀgger fokus pÄ i och med dessa olika förutsÀttningar. Empirin har primÀrt samlats in genom intervjuer med utvalda vÄrdgivare pÄ bÄde den landstingsdrivna och privata sidan i primÀrvÄrden i Norrbotten.

Medling i praktiken

Medling Ă€r en verksamhet som har praktiseras i ett antal kommuner i Sverige sedan nĂ„gra Ă„r tillbaka. Det handlar om att sammanföra gĂ€rningsmannen med den som blivit utsatt för brott. Mötet sker med hjĂ€lp av en opartisk medlare. Medlingen ger gĂ€rningsmannen en chans att be om ursĂ€kt för det han/hon har gjort och fĂ„ en djupare förstĂ„else för brottsoffrets negativa upplevelser. Även brottsoffrets behov kan genom denna verksamhet tillmötesgĂ„s vilket utvecklas i arbetet.

Kan de styra mot mÄl? ? En studie om mÄlstyrning i en kommunal respektive fristÄende skola

Syfte: Syftet med detta arbete Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt skolorna anvÀnder mÄlstyrning i sin verksamhet och om de har skapat mÀtbara och utvÀrderingsbara mÄl. Metod: Studien genomfördes vid tvÄ skolor i Karlskrona kommun, den kommunala skolan i NÀttraby och SvettpÀrlan som Àr en fristÄende skola. Informationen samlades in genom intervjuer med totalt fem personer frÄn skolorna samt personal vid kommunens Barn- och ungdomsförvaltning. Som stöd till intervjuerna genomfördes Àven en enkÀtundersökning bland de anstÀllda pÄ respektive skola. Slutsatser: VÄr studie visar att skolorna inte har lyckats med att införa en helt fungerade mÄlstyrning i sin verksamhet.

Barns Samspel En studie av barns samspel i olika situationer i förskolan

Abstract Jeppsson, Malin & Widesson, Karolina (2008). Barns samspel. En studie av barns samspel i olika situationer i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen Malmö högskola Examensarbetet handlar om hur barns samspel tar sig uttryck i förskolan verksamhet. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ förstÄelse för hur barns samspel ser ut i olika situationer och hur lÀrande kan vara synligt i barns samspel.

Informationsteknologins pÄverkan pÄ managementkonceptet - FörÀndring inom en verksamhet

VÄr kandidatuppsats (Informationsteknologin pÄverkan pÄ management-konceptet - FörÀndring inom en verksamhet) kommer att ta upp Àmnet kring managementkonceptets förÀndring under en tidsperiod som strÀcker sig i ca 20 Är bak i tiden. Vi har tittat pÄ hur den förÀndringen har skett med IT som en pÄverkan, och vilken roll IT som informationshanterare i ett företag har haft under denna tidsperiod. Syftet med arbetet Àr att fÄ en förstÄelse med kopplingen mellan IT-influensen i en verksamhet och managementkonceptet över en tidsperiod som strÀcker sig bakÄt i tiden. Vi vill Àven visa pÄ fördelar och nackdelar som IT kan medföra i ett företag. Vi kommer i denna uppsats vÀlja en kvalitativ metod för utformningen av uppsatsen för att inhÀmta en djupare kunskap av ÀmnesomrÄdet, vilket vi anser Àr den nödvÀndiga vÀgen för att uppnÄ mÄlet med uppsatsen. Den empiriska kunskapen planerar vi pÄ att inhÀmta frÀmst via intervju frÄn ett plastindustriföretag. Vi har genom analys pÄ hur IT har pÄverkat de olika processerna som finns i företaget med analys pÄ affÀrssystemet, kommunikationen, systemstruktureringen och ledningskonceptet skapat en förstÄelse för hur managementkonceptet genom ovannÀmnda faktorer/processer har förÀndrats. Den viktigaste direkta pÄverkan som IT har haft pÄ managementkonceptet i rollen som ledare Àr ledarens möjlighet till sÀkra och rationella beslut genom tillgÄng till sÀkra beslutsunderlag. Valmöjligheterna som uppstÄr krÀver samtidigt analytiskt insikt och kunskap om analysomrÄdet vilket sÀtter högre krav pÄ ledaren för att komma underfund med vilka konsekvenser varje beslut orsakar. Det intervjuade företagets brist pÄ kommunikationsstruktur som de idag anser inte Àr nödvÀndigt dÄ företaget Àr relativt litet, anser vi tvÀrtom Àr en viktig förutsÀttning vid tillvÀxt av företaget. Det Àr viktigt att idag investera i systemstrukturering Àn att i framtiden nÀr företaget har vÀxt till sig att det blir komplicerat med införelse och kartlÀggning av kommunikationsstrukturen. Den nuvarande organisationsstrukturen behöver revideras sÄ att den har möjlighet att hantera större tillvÀxt i framtiden och dÀr i ligger vikten med att lÀgga fokus pÄ IT som en del av verksamheten och en resurs till den snarare Àn att IT bara fungerar som ett verktyg..

Sökes: LOJALITET Finnes: REGIONAL FLYGPLATS, - en studie om lojalitetsskapande i en komplex verksamhet-

Regionala flygplatser har idag svÄrt att nÄ lönsamhet enbart baserat pÄ trafikavgifter frÄn flygbolagen. För att fÄ bukt med detta problem behöver flygplatserna fÄ inkomster frÄn andra delar av flygplatsens komplexa verksamhet. Vi har dÀrför fÄtt i uppdrag av Luftfartsverket att undersöka om regionala flygplatser framgÄngsrikt kan arbeta med att skapa lojalitet hos sina resenÀrer vilket kan vara en tÀnkbar utvÀg för att öka inkomsterna. VÄr frÄgestÀllning Àr dÀrför: Hur ser en regional flygplats förutsÀttningar och strategiska möjligheter ut för att göra resenÀrer lojala? För att besvara denna frÄgestÀllning har vi studerat befintlig litteratur som berör flygbranschen och lojalitet.

Det balanserade styrkortet: implementering, tillÀmpning och Äterkoppling av den nya styrmodellen

Den offentliga sektorn har genomgÄtt förÀndringar under de senaste 30 Ären. FörÀndringarna inom den offentliga sektorn har frÀmst skett inom styrning och redovisning. FörÀndringarna har inneburit att kommunerna har fÄtt ökat ansvar och fler uppgifter. Det balanserade styrkortet Àr ett exempel pÄ ett styrverktyg som utvecklades av Kaplan och Norton frÀmst för privata företag för att komplettera de finansiella vÀrdena med icke-finansiella. DÀrefter har ett antal svenska kommuner pÄ eget initiativ valt att implementera det balanserade styrkortet i sin verksamhet.

Riskhantering i infrastrukturprojektet Varbergstunneln

Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera riskhantering av projektrisker och finansiella risker i infrastrukturprojektet Varbergstunneln under planeringsfasen dÀr tvÄ aktörer har studerats, Trafikverket och Varbergs kommunala verksamhet, och deras perspektiv pÄ riskhantering och hur dessa aktörers perspektiv skiljer sig Ät för att fÄ förstÄelse för hur olika typer av risker och aktörer riskhanterar utifrÄn deras perspektiv i ett infrastrukturprojekt.Bakgrund och problem: Trafikverkets uppgift Àr att se till att tÄgen kommer i tid, transporter sker sÄ sÀkert som möjligt och med minsta möjliga miljöpÄverkan. Tillsammans med andra aktörer ska de se till att den bÀsta möjliga samhÀllsnyttan skapas för pengarna. Den 21 mars 2013 kom regeringens tillÄtlighetsbeslut för delprojektet genom Varberg för att bygga ut jÀrnvÀgen frÄn enkelspÄrig till dubbelspÄrig. Detta Àr en av de största utmaningarna i Varbergs kommun dÀr den kommunala och den statliga planeringen mÄste gÄ hand i hand. Det finns stora risker kopplat till infrastrukturprojekt men det finns ocksÄ stor möjlighet till samhÀllsekonomisk lönsamhet.

<- FöregÄende sida 66 NÀsta sida ->