Bakgrund: Patienter som f?r palliativ v?rd drabbas ofta av olika symtom som kan inneb?ra lidande och f?rs?mrad livskvalitet. Andn?d ?r ett symtom som ?r vanligt f?rekommande vid flera tillst?nd i palliativ v?rd och prevalensen ?r h?gre bland patienter med exempelvis lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Andn?d kan upplevas mycket obehagligt och har ofta ett n?ra samband med ?ngest.

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r ett begrepp som rymmer b?de tillf?lliga psykiska besv?r och l?ngvariga psykiatriska diagnoser. Samsjuklighet mellan psykisk oh?lsa och somatiska besv?r f?rsv?rar v?rdinsatser, d? de tenderar att f?rv?rra varandra, samt att samarbetet mellan den somatiska och psykiatriska v?rden ?r fragmenterad. Stigmatisering av psykisk oh?lsa kan bland annat relateras till okunskap, vilket kan bidra till oj?mlik v?rd och kan hindra individen fr?n att s?ka v?rd.

Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande och f?rebyggande ?tg?rder.

Unga vuxna tenderar att spendera mer tid på sociala medier än på någon annan daglig aktivitet, där det populäraste sättet att kommunicera är genom att dela bilder. Samtidigt har intresset för hälsa och fitness hos allmänheten ökat de senaste åren. Tidigare studier påvisar att ett ständigt fokus på hälsa och fitness kan leda till låg självkänsla och missnöje över sin kropp. Majotiteten av de tidigare studierna har fokuserat på de negativa hälsoutfallen med sociala medier och påverkan på människors hälsa. Syftet med studien var att ur en neutral synvinkel, beskriva unga kvinnors upplevelser samt påverkan av sociala mediers exponering av kost och träning.

Stureplan i Stockholm har sedan länge betraktats som en symbol för Sveriges rika och berömda. Under senare tid har ett antal samarbeten mellan klädföretag och Stureplans aktörer uppmärksammats i media. Dessa företag har medvetet försökt associera sig till Stureplan som ett led i sin marknadsföring och för att bygga sina varumärken. Den här uppsatsen studerar hur klädföretag utnyttjar Stureplans icke-traditionella marknadsföringskanaler samt anledningarna därtill. Uppsatsens empiriska underlag härrör i första hand från fyra djupintervjuer med personer som i kraft av sina positioner inom klädföretag, kommunikationsbyråer eller restaurangbranschen har god insyn i den marknadsföring som bedrivs via Stureplan.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning. Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden. Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i v?rden p? IVA. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.

Vi har i denna studie beskrivit och förklarat vilka bakomliggande motiv multinationella företag har då de väljer att sponsra elitidrottsföreningar. Hypotesprövning visar att exponering -good citizen -personal och relationsmotivet, är motiv till varför svenska multinationella företag sponsrar elitidrottsföreningar.Vad gäller exponeringsmotivet har vi kommit fram till att svenska multinationella företag ser sponsringen som ett tillfälle att bli exponerade i olika medier i samband med exempelvis ishockeymatcher. Vår studie visar att då ett företag väljer att sponsra utifrån ett good citizen-motiv handlar detta om att de vill bidra med något till samhället utöver den företagsmässiga verksamheten. Multinationella företag vill uppfattas som en god samhällsmedborgare som stöttar föreningar med koppling till regionen. Vidare visar studien även att personalmotivet som motiv till sponsring beskriver att multinationella företag sponsrar idrottsföreningar eftersom företagen vill skapa en ökad sammanhållning inom sin egen personalstyrka genom att kunna erbjuda exempelvis matchbiljetter.

Studien visar att flera faktorer har en signifikant p?verkan p? kapitalstrukturen f?r de unders?kta f?retagen, b?de f?re och under Covid-19 pandemin. Analysen identifierade att l?nsamhet, f?retagsstorlek, tillv?xt, tillg?ngsstruktur, likviditet och risk alla spelade en viktig roll i hur f?retag strukturerade sin finansiering. L?nsamhet visade ett negativt samband med skulds?ttning, vilket indikerar att l?nsamma f?retag f?redrar att anv?nda interna medel i st?llet f?r att ?ka sina skulder.

Syftet med studien var att ta del av professionellas erfarenheter av smittoeffekter vid självskadebeteende, liksom förebyggande insatser för detta. Fyra stycken semistrukturerade intervjuer har utförts på olika behandlingshem där huvudfokus har varit flickor med självskadeproblematik. Studien är kvalitativ och intervjuerna har tolkats ur en hermeneutisk-fenomenologisk forskningstradition. Tre teorier har legat till grund för analysen av resultatet: social inlärning, imitation som rekonstruktion och socialisation. Resultatet visar att smitta kan ske bland flickor på enheterna, men också via internet.

This paper aims to investigate the systematic risk exposure of Swedish hedge funds using a modified Fung & Hsieh (2004) asset-based style factor model. The results show that the average Swedish equity hedge fund and fund of funds had a significant positive exposure to the equity market portfolio and the spread between small cap and large cap stocks (SMB) during the sample period. This is consistent with our a priori expectations and previous international studies. We do not find the expected systematic fixed-income related risk exposure for the fixed-income hedge funds and fund of funds in the sample. The empirical material used in this study is taken from a publicly available fund database maintained by the Swedish Financial Supervisory Authority (Finansinspektionen).

Djurparker är idag stora attraktionsmoment samt arbetar också med bevarandearbeten. För att lyckas med ett bevarandeprojekt krävs det att djuren bibehåller sitt artspecifika beteende även i fångeskap vilket kräver ett bra hägn med tydliga mål. Det europeiska lodjuret är ett relativt populärt djur i djurparker i denna del av världen, och är än så länge inte hotade. Dock gör minskade habitat, avskjutning samt förändringar i bytestillgång att lodjurspopulationen minskar. På Skansen hålls två lodjur, en hona och en hane, i treårsåldern tillsammans i ett hägn.

Pharmaceuticals are environmental pollutants that are a major threat to aquatic ecosystems and very little is known about their ecological consequences. In this study growth, survival and behaviour (sociability, activity and boldness) of perch fry (Perca fluviatilis) were examined in order to study the possible effects of exposure to a benzodiazepine anxiolytic drug, Oxazepam, during embryonic development. The study tested following hypotheses: (1) perch growth is affected positively by exposure during embryonic development; (2) early perch survival is affected positively by exposure during embryonic development; and (3) boldness and activity increases while sociability decreases in perch fry exposed during embryonic development. Embryos of naturally spawned perch were exposed to water with two different concentrations of Oxazepam. The embryos were exposed during different parts (24-hour periods) of the embryonic development, because embryos may be more vulnerable at certain times during embryonic development and/or because the exposure at different times can produce different effects.