Sök:

Sökresultat:

12598 Uppsatser om Miljöekonomiska teorier - Sida 16 av 840

Vad Àr hÄllbarhetsredovisning?

HÄllbarhet har blivit en allt viktigare frÄga i samhÀllet och kraven pÄ att företagen bidrar till en hÄllbar utveckling ökar dÀrför. MÄnga företag har dÀrför börjat hÄllbarhetsredovisa. Denna redovisning Àr helt frivillig och utgÄr vanligtvis frÄn miljöfrÄgor samt ekonomiska och sociala frÄgor. Denna uppsats har till syfte att reda ut begreppet hÄllbarhetsredovisning, samt ta reda pÄ de drivkrafter som ligger bakom de undersökta företagens val att redovisa hÄllbarheten. Uppsatsen tar ocksÄ upp GRI:s riktlinjer som för tillfÀllet Àr de mest anvÀnda normerna vid hÄllbarhetsredovisning.I teoridelen görs bland annat en genomgÄng av olika teorier som kan förklara att företagen hÄllbarhetsredovisar.

Penningpolitiska förvÀntningar : en empirisk studie av enkÀtundersökningar och FRA-kontrakt

I denna uppsats jÀmför vi reporÀntan mot marknadens förvÀntningar pÄ den framtida reporÀntan med hjÀlp av enkÀtundersökningar och handlade terminskontrakt, FRA-kontrakt.Vi baserar vÄra modeller pÄ ekonomiska teorier, förvÀntningshypotesen, och antaganden som vi applicerar pÄ vÄr statistiska analys. Med regressionsanalys försöker vi utröna vilken av metoderna som förklarar reporÀntan pÄ 3-, 12- och 24 mÄnaders sikt. Vi jÀmför ocksÄ modellernas prognosförmÄga för de olika tidshorisonterna. Det vi slutligen kommer fram till Àr att bÄda metoderna förklarar reporÀntan bra pÄ tre mÄnaders sikt. PÄ lÀngre sikt tenderar marknaden att överskatta sina förvÀntningar om reporÀntan och investerare kommer att krÀva en riskpremie.

Kultur som regional tillvÀxtfaktor - betydelsen av kreativitet

Kultursatsningar motiveras idag samhÀllsekonomiskt med kulturens positiva externa effekter i form av kulturturism, multiplikatoreffekter och förbÀttringar av en regions image. Den hÀr uppsatsen vill infoga ett nytt perspektiv i diskussionen om kulturens samhÀllsekonomiska nytta genom att lyfta fram den kreativitetshöjande potential som finns i de olika konstnÀrliga uttrycksformerna som musik, teater, litteratur, bildkonst, dans, o.s.v. En kreativ förmÄga att komma pÄ nya idéer har alltid varit viktig för att en ekonomi ska utvecklas. Enligt nya rön ifrÄn Richard Florida, professor i regional ekonomisk utveckling vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, sÄ stÄr vi dock vid ett nytt ekonomiskt strukturskifte dÀr kreativiteten kommer att spela en alltmer avgörande roll för den ekonomiska tillvÀxten. Uppsatsens hypotes Àr att aktiv ?kulturkonsumtion? kan öka kreativitetsnivÄn hos individer och att kultursatsningar pÄ det sÀttet bidrar till den regionala ekonomiska tillvÀxten.

Har HIV-epidemin haft nÄgon pÄverkan pÄ lÀnders ekonomiska tillvÀxt? : En empirisk studie av Afrikas lÀnder

Den hÀr uppsatsen undersöker relationen mellan ekonomisk tillvÀxt och sjukdomsepidemin HIV/AIDS i 47 afrikanska lÀnder. Den empiriska undersökningenÀr utförd med hjÀlp av regressionsanalys med paneldata. Genom att anvÀnda data frÄn olika vÀlkÀnda kÀllor har BNP/capita för varje land undersökts. Olika faktorer som förvÀntas pÄverka utvecklingen i BNP/capita undersöks. BNP/capita har logaritmeratsi modellen för att fÄnga den procentuella förÀndringen.De inkluderade oberoende variablerna i undersökningen Àr andelen smittade iHIV/AIDS i Äldrarna 15-49, förvÀntad livslÀngd vid födseln, inflation, befolkningstillvÀxt, internetanvÀndare, utlÀndska investeringar samt den slÀpande logaritmerade BNP/capita under Ären 1990-2013.Den empiriska undersökningen visar att HIV-epidemin har en positiv inverkan pÄ den ekonomiska tillvÀxten.

Kommunikation genom Ärsredovisningen -ger det en rÀttvisande bild? En studie om AranÀs och Brio

Bakgrund och problem: Syftet med bolags Ärsredovisningar Àr att upplysa intressenterna om bolagets ekonomiska stÀllning och andra vÀsentliga hÀndelser som intrÀffat under Äret. AnvÀndaren av en Ärsredovisning ska genom att lÀsa den fÄ en rÀttvisande bild av bolaget för att kunna fatta beslut baserade pÄ den information som ges. Redovisningen baseras dock ofta pÄ olika bedömningar samt att det kan finns en vilja hos ledningen att presentera information pÄ ett sÀtt som gynnar bolaget.Syfte: Syftet Àr att undersöka tvÄ bolags Ärsredovisningar, AranÀs och BRIO, för att se om anvÀndaren fÄr en rÀttvisande bild av bolaget genom att lÀsa Ärsredovisningarna.AvgrÀnsningar: Undersökningen omfattar endast dessa tvÄ bolags koncernredovisningar under tre Är, 2008-2010. Fokus ligger inte pÄ att analysera bolagens ekonomiska siffror i detalj utan pÄ att bedöma helheten och Ärsredovisningens utformning i förhÄllande till bolagets verksamhet och ekonomiska stÀllning.Metod: En beskrivande studie har genomförts dÀr vi har lÀst Ärsredovisningarna flera gÄnger för att vi ska kunna skaffa oss en uppfattning om kommunikationen genom Ärsredovisningen. UtifrÄn en undersökningsmodell har olika delar i Ärsredovisningen sedan bedömts för att se hur vÀl Ärsredovisningen som helhet kan anses ge anvÀndarna en rÀttvisande bild av bolaget.Resultat: AranÀs och BRIO har olika strategier för att upplysa sina intressenter.

Om revisionsplikt och ekonomisk brottslighet

Ekonomisk brottslighet berÀknas kosta samhÀllet 70 miljarder per Är. Myndigheternas redskap för att komma till rÀtta med problemet Àr att utöva styrning och lagstiftning med hjÀlp av kontrollerande funktioner, en av dessa Àr revisorerna. Revisorerna har genom sin insyn i företagen, och i kombination med införandet av anmÀlningsskyldigheten, tÀckt ett tidigare obevakat omrÄde. Inom EU sker förÀndringar av revisionspliktens lagstadgande omfattning, lÀttnader har införts, nÄgot ett par av Sveriges grannlÀnder har anammat. Detta sammantaget har medfört att det rests krav pÄ sÄdana reformer Àven i Sverige.

Agila metoders implementation ur ett idealtypiskt perspektiv

Den hÀr C-uppsatsen utforskar möjligheterna att utforma applikationer till interaktiva plattformar som lÀr barn att lösa abstrakta problem och samtidigt Àr anvÀndbara för lÀrare i skolmiljö. Uppsatsen presenterar olika teorier och anvÀnder sedan det insamlade materialet som utgÄngspunkt för att testa om och hur dessa teorier kan tillÀmpas i ett specifikt fall. Resultatet sammanstÀlls i form av en prototyp som testas pÄ en klass förstaÄrselever i Stockholm..

Processing RAW image data in mobile units

Den hÀr C-uppsatsen utforskar möjligheterna att utforma applikationer till interaktiva plattformar som lÀr barn att lösa abstrakta problem och samtidigt Àr anvÀndbara för lÀrare i skolmiljö. Uppsatsen presenterar olika teorier och anvÀnder sedan det insamlade materialet som utgÄngspunkt för att testa om och hur dessa teorier kan tillÀmpas i ett specifikt fall. Resultatet sammanstÀlls i form av en prototyp som testas pÄ en klass förstaÄrselever i Stockholm..

Tidsdistortion i metodkomponenter - En design science-ansats

Den hÀr C-uppsatsen utforskar möjligheterna att utforma applikationer till interaktiva plattformar som lÀr barn att lösa abstrakta problem och samtidigt Àr anvÀndbara för lÀrare i skolmiljö. Uppsatsen presenterar olika teorier och anvÀnder sedan det insamlade materialet som utgÄngspunkt för att testa om och hur dessa teorier kan tillÀmpas i ett specifikt fall. Resultatet sammanstÀlls i form av en prototyp som testas pÄ en klass förstaÄrselever i Stockholm..

Är rika omrĂ„den friskare Ă€n fattiga? : en studie av sambandet mellan ett omrĂ„des ekonomiska nivĂ„ och dess invĂ„nares hĂ€lsa

En jÀmlikt fördelad hÀlsa Àr ett mÄl för den svenska folkhÀlsopolitiken, och dÀrför Àr det viktigt att studera de sociala och ekonomiska faktorer som pÄverkar hÀlsan. Den hÀr uppsatsen undersöker om det gÄr att faststÀlla ett samband mellan medelinkomst och allmÀn hÀlsonivÄ i Sveriges församlingar. Tidigare studier visar att hÀlsan pÄverkas negativt av att leva under sÀmre ekonomiska förhÄllanden. Jag anvÀnder data frÄn Socialstyrelsens patientregister frÄn slutenvÄrden samt IFAU-databasen och genomför en regression med hjÀlp av en fix effekt modell som rensar för omrÄdesspecifika fixa effekter. Resultaten visar pÄ ett negativt signifikant samband mellan medelinkomst och antalet inlÀggningar per capita i församlingarna.

Etablering av svenska företag i Förenade Arabemiraten : En multipel fallstudie

Uppsatsen behandlar Àmnet utlandsetablering och grundar sig i en multipel fallstudie vilken utförts genom intervjuer pÄ sex svenska företag som Àr etablerade i Förenade Arabemiraten. Enligt tidigare forskning finns det flera olika strategier ett företag kan anvÀnda sig av vid utlandsetablering. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka varför och hur ett antal svenska företag gÄtt till vÀga för att etablera sig i Förenade Arabemiraten, samt jÀmföra de olika tillvÀgagÄngssÀtten med teorier kopplade till utlandsetablering.Den ökade globaliseringen har fört med sig en mer homogen vÀrld dÀr allt fler företag vÀljer att expandera utanför det egna landets grÀnser. Förenade Arabemiraten har i nulÀget en av vÀrldens snabbast vÀxande ekonomier samt en stor efterfrÄgan av vÀsterlÀndska produkter. Sverige tillhör de lÀnder i Europa som har flest multinationella företag rÀknat per capita.Anledningar till varför ett antal svenska företag har etablerats i Förenade Arabemiraten Àr företagens strÀvan efter geografisk nÀrhet till kunderna, den höga tillvÀxten i landet samt landets höga efterfrÄgan av vÀsterlÀndska produkter och vÀsterlÀndskt tÀnkande.Val av etableringsstrategi har i högsta grad styrts av Förenade Arabemiratens legala system.

V?n eller Fiende? En Studie om Kommunalt Milj?ansvarigas Perspektiv kring Invasiva Fr?mmande V?xtarter

Invasive alien plant species have historically caused major damage to ecosystems and are considered to be amongst the greatest threats to biodiversity globally. The lurking threat of harm to well functioning ecosystems has led to the development of global and regional goals and regulations which seek to stop the spread of invasive species. The Swedish Environmental Protection Agency has proposed a list of species that are specifically harmful to the Swedish flora and fauna, which includes (amongst others) garden lupin. The management of invasive species is however largely dependent on local actions, making municipal public servants key players. This qualitative study uses interviews to investigate how municipal public servants who are responsible for managing invasive alien species view this work.

Ekonomiska krisers pÄverkan pÄ kommunikationen via Ärsredovisningar: En longitudinell studie om SEB:s kommunikation av bolagsstyrning

Idag Ă€r företags Ă„rsredovisningar ett viktigt instrument för att minska den osĂ€kerhet och informationsasymmetri som existerar mellan företag och investerare. I denna studie ses dĂ€rmed agent- och principalteorin som den överordnade teorin dĂ„ studien utgĂ„r ifrĂ„n att företagsledningen i det valda tjĂ€nsteföretaget innehar mer information Ă€n investerarna. Till skillnad frĂ„n tidigare, dĂ„ innehĂ„llet i Ă„rsredovisningar till stor del endast innehöll finansiella redogörelser, sĂ„ fungerar Ă„rsredovisningar idag som en viktig marknadsföringskanal för företag. Årsredovisningar ska informera investerare om företagets verksamhet samt dĂ€rmed legitimera företaget. Denna kommunikation till investerarna via Ă„rsredovisningar Ă€r en svĂ„r och komplex uppgift, speciellt i tider som karakteriseras av ekonomisk kris.

Motivation och digitala spel

Spelens dragningskraft har lÀnge varit outforskad och vad som motiverar oss att spela Àr fortfarande svÄrt att definiera. Spelindustrin saknar ett ramverk för att ersÀtta termen ?kul? för att i stÀllet pÄ ett vetenskapligt sÀtt kunna bryta ner vad det Àr som fÄr spelare att vilja fortsÀtta spela. Vi har i vÄr undersökning tittat pÄ orsaken till spelande, för att pÄ sÄ vis undersöka den grundlÀggande motivationen hos spelare. Undersökningen utforskar inte bara vad som motiverar spelare utan försöker Àven destillerar den vida anvÀnda bransch-termen ?kul? för att kunna ersÀtta den med termer Àr baserade pÄ behovstillfredsstÀllande teorier, som istÀllet redogör för varför spelare blir motiverade att fortsÀtta spela.

Kommunicera mera!? En studie med fokus pÄ intern ekonomisk information

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera vilken ekonomisk information som en företagsledning i ett större tillverkande företag förmedlar, samt verifiera om detta stÀmmer överens med vad produktionspersonalen har vetskap om. Vi Àmnar Àven undersöka vad som inverkar pÄ produktionspersonalens vetskap om denna information. Slutsatser: Vad ledningen vill föra ut för ekonomisk information och vad produktionspersonalen har vetskap om stÀmmer generellt inte överens. De respondenter som har störst vetskap om den ekonomiska informationen Àr mer engagerade, kÀnner större samhörighet i gruppen och Àr mer insatta i företagets ekonomiska situation. Gemensamt för dessa Àr att de alla har kontinuerliga och tÀta möten med roterande ansvar för att hÄlla i dessa samt tillgÄng till vÀl uppdaterade anslagstavlor..

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->