Sök:

Sökresultat:

12613 Uppsatser om Miljöekonomiska teorier - Sida 10 av 841

Ekonomisk vinning till varje pris? En analys av den illegala vapenhandelns kopplingar till fiskeindustrin i omrÄdet kring Victoriasjön.

I filmen Darwins mardröm skildras fiskeindustrin i Victoriasjön och dess kopplingar till illegal vapenhandel. Denna handel pÄverkas och möjliggörs av ekonomiska och politiska aktörers intressen, vilka har rötter som strÀcker sig över staters grÀnser. Vi har, genom en kvalitativ textanalys, analyserat intervjuer i filmen och funnit att bÄde regeringar, transnationella nÀtverk och företag gör ekonomiska förtjÀnster pÄ vapenhandelns fortgÄende. Tillkortakommanden i de nationella och de internationella lagar och förordningar som reglerar denna handel innefattar korruption och organiserad brottslighet. Enligt Mary Kaldor Àr termen nya krig anvÀndbar för att förklara och förstÄ de förÀndringar som pÄ senare tid skett inom krigsföringen, vilka kan hÀrledas till en ökande transnationell sammanbundenhet.

Företaget Manchester United : En kontraktsekonomisk studie

Denna kontraktsekonomiska studie behandlar fotbollsklubben och företaget Manchester United, en av vÀrldens största och framgÄngsrika klubbar alla kategorier. Syftet med uppsatsen Àr att dels kartlÀgga Manchester Uniteds kontraktsnÀt, dels att begripliggöra de kontraktsrelationer som sÀrskiljer Manchester United frÄn vanliga nuvÀrdesmaximerande företag utifrÄn kontraktsekonomisk teori. Den ekonomiska teori som ihuvudsak anvÀnds i uppsatsen Àr kontraktsekonomisk teori som innefattar teorier om kontraktsnÀt, principal-agentrelationer och transaktionskostnader. Uppsatsen tar frÀmst upp det som skiljer Manchester United frÄn ett traditionellt företag. De kontraktsparter som vi fokuserar pÄ Àr spelare, supportrar och sponsorer dÄ dessa kontraktsparter Àr unika för företag som Manchester United.

Leasing av lantbruksmaskiner : val av finansieringsform vid investeringar i lantbruksföretag

Leasing som finansieringsmetod för lantbruksmaskiner Àr ingen ny företeelse men har inte slagit igenom i Sverige pÄ samma sÀtt som i en del andra lÀnder. Intresset för leasing Àr svagt i Sverige varpÄ det Àr av intresse att undersöka hur lantbrukare resonerar kring finansieringsmetoder för investeringar. Syftet med uppsatsen Àr att analysera om varför leasing inte anvÀnds av lantbrukare i större utstrÀckning. Arbetet Àr uppbyggt pÄ tvÄ delar, en teoretisk referensram dÀr relevanta teorier och tidigare forskning beaktas, och en empirisk del dÀr resultatet frÄn berÀkningar gÀllande leasing och finansiering av banklÄn presenteras. I det empiriska avsnittet redovisas fyra intervjuer med lantbrukare. Efter att val av metod, redovisas urval av respondenter och en beskrivning av hur intervjuerna har genomförts.

Hög avkastning till lÄg risk : En jÀmförande studie mellan aktieportföljers innehÄll och prestation

Syfte: Studera sju portföljer och notera den bÀsta typen av portfölj med högst avkastning till lÀgst risk.Metod: SekundÀrdata Àr grunden för utrÀkning av samtliga portföljers avkastningar, risker och korrelation. Studien Àr deduktiv med kvantitativa inslag av kÀnda teorier av nobelpristagare i ekonomisk vetenskap. Slutsats: Studien visar att stora bolag i olika branscher Àr ett vinnande portföljinnehÄll för denna studie. Stora bolags aktier har visat högre avkastning till lÀgre risk jÀmfört med smÄ bolag under studiens tid dÄ ekonomiska kriser drabbade marknaden. Den mest presterande portföljen var dÀrför storbolagsportföljen.Vidare forskning: LÀngre tidsperspektiv och nya teorier som Jensens alfa samt Treynorkvot Àr av intresse för vidare forskning för att styrka vÄr slutsats..

Att designa för beteendeförÀndring / Designing for behavioural change

Jag har utforskat hur en beteendeförÀndring kan genomföras med hjÀlp av existerande teoretiska modeller och centrala metoder inom interaktionsdesign och tjÀnstedesign. För att specificera mig har jag samarbetat med banken SEB och inriktat mig pÄ kvinnors ekonomiska beteende och hur man kan fÄ dem att öka sitt intresse för det privata sparandet. Den litteratur som jag har granskat berör till största del kvinnors ekonomiska beteende och hur en förÀndringsprocess av ett beteende kan gÄ till. Mina egna empiriska undersökningar har varierat mellan olika typer av intervjuer och observationer dÀr jag frÀmst har granskat vad kvinnor finner motiverande, bÄde ur ett generellt och ett ekonomiskt perspektiv. Genom en designprocess har mitt arbete resulterat i ett koncept pÄ en banktjÀnst som innefattar de bestÄndsdelar som en sÄdan, enligt min undersökning, bör ha för att fÄ kvinnor att bli motiverade till att spara pengar.

UtvecklingslÀnders ekonomiska tillvÀxt : Studie i vilka faktorer som pÄverkar utvecklingslÀnders ekonomiska tillvÀxt

Vilka faktorer Àr av vikt för att uppnÄ ekonomisk tillvÀxt? Kring denna frÄga har det stÀndigt debatterats. Det Àr viktigt för ett land hur dess ekonomiska tillvÀxt fungerar, hur de uppnÄr detta kan ske pÄ olika sÀtt och vad som pÄverkar den ekonomiska tillvÀxten finns det blandade meningar om. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka samt förklara vilka faktorer som skapar denna ekonomiska tillvÀxt, vi kommer undersöka detta genom att titta pÄ den grupp som kallas för utvecklingslÀnder.Det finns tidigare studier inom detta omrÄde men de vi har sett till har delade meningar, vilken om nÄgon specifik faktor som bidrar till ekonomisk tillvÀxt mer Àn nÄgon annan. DÀremot sÄ finns det gott om tillvÀxtteorier som försökt förklara vilka faktorer som pÄverkar tillvÀxten, vilka vi har anvÀnt oss av för att förklara resultatet av analysen.Vi har anvÀnt oss av en linjÀr regressionsmodell, dÀr den beroende variabeln ekonomisk tillvÀxt Àr representerad av förÀndringen i bruttonationalprodukten per capita.

HÀmmar offentlig sektor den ekonomiska tillvÀxttakten?

FrÄgestÀllningen som denna uppsats Àr avsedd att besvara Àr ifall offentlig sektor Àr tillvÀxthÀmmande för en stat, samt om en inkomstgaranti för individerna i en stat Àr tillvÀxthÀmmande. Denna frÄgestÀllning besvaras genom konstruerandet av en tillvÀxtmodell. Det nya elementet, som huvudsakligen Àr avsett för att klargöra effekterna av de studerade fenomenen, Àr införlivandet av en variabel som representerar interaktionsfrekvensen hos agenterna i ekonomin. Interaktionsfrekvensen Àr i sin tur ett resultat av dekommunikationsmedel som stÄr agenterna till buds och hur mycket marknaden Àr reglerad. Den primÀra slutsatsen att dra frÄn modellens dynamik Àr att en offentlig sektor har en negativinverkan pÄ en stats ekonomiska tillvÀxt, om Àn validiteten i slutsatsen begrÀnsas pÄ grund av arbetets teoretiska karaktÀr..

Ekonomisk styrning i en uppköpskontext : faktorer som pÄverkar utformningen av den ekonomiska styrningen i ett förvÀrvat företag

Bakgrund: Den ekonomiska styrningen förmedlar ledningens intentioner ut till organisationens olika delar och den kan Àven delge ledningen viktig information om hur vÀl företagets olika mÄl uppfylls. I en uppköpskontext spelar den ekonomiska styrningens en viktig roll dÄ den ska hjÀlpa ledningen att styra tvÄ olika organisationer som har inkorporerats. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att identifiera och analysera vilka faktorer som pÄverkar den ekonomiska styrningen i förvÀrvade företag. Genomförande: För att besvara uppsatsens syfte har vi utgÄtt frÄn litteratur och vetenskapliga artiklar inom omrÄdet företagsstyrning, ekonomisk styrning och förvÀrv. DÀrutöver har intervjuer genomförts hos SCA AB och Hexagon AB, tvÄ företag som har gjort ett flertal förvÀrv.

Revisorns tillvÀgagÄngssÀtt för att upptÀcka ekonomiska oegentligheter

Den ekonomiska brottsligheten ökar varje Är. DessvÀrre Àr det bara en brÄkdel av oegentligheterna som upptÀcks vilket medför att mörkertalen Àr stora. Början av millennieskiftet skakades av mÄnga redovisningsskandaler, vilka ledde till att företag som Enron och Worldcom försvann frÄn marknaden. Inledningsvis fokuserades redovisningsskandalerna pÄ vad cheferna begÄtt för brottsliga gÀrningar, men med tiden började Àven revisorernas roll i skandalerna att ifrÄgasÀttas. Detta har medfört en ökad press pÄ revisorer att upptÀcka oegentligheter.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur revisorer praktiskt gÄr tillvÀga för att upptÀcka ekonomiska oegentligheter.

Vilka faktorer f?rklarar kapitalstrukturen och hur deras p?verkan f?r?ndrats under Covid-19? En kvantitativ studie av 214 bolag listade p? Stockholmsb?rsen

Studien visar att flera faktorer har en signifikant p?verkan p? kapitalstrukturen f?r de unders?kta f?retagen, b?de f?re och under Covid-19 pandemin. Analysen identifierade att l?nsamhet, f?retagsstorlek, tillv?xt, tillg?ngsstruktur, likviditet och risk alla spelade en viktig roll i hur f?retag strukturerade sin finansiering. L?nsamhet visade ett negativt samband med skulds?ttning, vilket indikerar att l?nsamma f?retag f?redrar att anv?nda interna medel i st?llet f?r att ?ka sina skulder.

UTBILDNING OCH EKONOMISK TILLVÄXT I SYDKOREA 1960-1990

Sydkorea visade upp en enastÄende ekonomisk tillvÀxt mellan 1960 och 1990. Per capita ? inkomsten hade en genomsnittlig Ärlig ökning pÄ sju procent och landet Àr idag inkomstmÀssigt jÀmförbart med lÀnder som Grekland och Portugal. I denna uppsats undersöker jag utbildningens roll i denna utveckling, mer specifikt: vilken effekt utbildning och utbildningspolitik har haft pÄ Sydkoreas ekonomiska tillvÀxt mellan 1960 och 1990? Metodologin prÀglas av kvantitativ data och huvuddragen i metodologin Àr beskrivning av ekonomiska processer, presentation av empirisk data samt analys med koppling till ekonomisk teori.

Vilka ekonomiska, ekologiska och socialaeffekter fĂ„s utav fordonsindustrins FDI? : Är det hĂ„llbart?

VÀrlden blir allt mer globaliserad vilket innebÀr att mÀnniskor, företag och marknader frÄn olika delar av vÀrlden förs samman. Ett sÀtt för företag att hantera globaliseringen och dess effekter Àr att strategiskt etablera sig pÄ nya marknader genom utlÀndska direktinvesteringar, förkortat FDI. Dessa direktinvesteringar resulterar i bÄde positiva och negativa effekter för vÀrdlandet. Syftet med detta arbete Àr att undersöka de ekonomiska, ekologiska och sociala effekterna av direktinvesteringar initierade av företag inom fordonsindustrin och pÄ sÄ sÀtt besvara frÄgan om dessa direktinvesteringar bidrar till en hÄllbar utveckling för vÀrdlandet. Till grund för slutsatsen har en djupgÄende teoretisk undersökning utförts samt en komparativ fallstudie dÀr tre olika parter intervjuats för att kunna fÄ ett opartiskt helhetsperspektiv.

En organisations employer brand image riktad mot redan anstÀlld personal : En kvalitativ studie om en organisations satsningar för att pÄverka sin employer brand image utifrÄn sociala och ekonomiska utbyten pÄ arbetsplatsen

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn intervjupersonernas perspektiv undersöka vilken betydelse sociala och ekonomiska utbyten har för en organisations möjlighet att attrahera redan anstÀlld personal. Detta eftersom mycket tidigare forskning kring Àmnet Àr av kvantitativ art och inriktad pÄ att attrahera potentiella rekryter snarare Àn redan anstÀlld personal. Denna studie jÀmför Àven likheter och skillnader mellan chefer och personal. För att undersöka hur en organisation kan attrahera redan anstÀlld personal tas avstamp i hur tidigare forskning redogör för hur fenomenet employer brand image anvÀnds. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr att individer i sociala interaktioner gör utbyten dÀr nÄgot ges och fÄs.

Kan man sÀlja ansvarsfullt företagande?

ProblemstÀllning: Ett ansvarsfullt företagande Àr idag en viktig konkurrensfördel. Företagen mÄste kunna balansera ekonomiska intressen med miljöfrÀmjande ÄtgÀrder och pÄ ett trovÀrdigt sÀtt kunna visa att de arbetar för en hÄllbar utveckling. Det finns mÄnga alternativ gÀllande en investering i sociala och miljöfrÀmjande ÄtgÀrder men det saknas ofta riktlinjer för hur arbetet bör genomföras. Genom Kyotoprotokollets olika projekt har en marknad uppstÄtt dÀr organisationer erbjuder företag en möjlighet att investera i projekt för att reducera koldioxidutslÀpp. Vad en investering i denna marknad innebÀr Àr det fÄ undersökningar som visar.

Enhetschefers syn pÄ samarbetet med bistÄndsbedömare i Àldreomsorgen

Denna c-uppsats handlar om hur enhetschefer inom hemtjÀnsten ser pÄ konflikter som kan uppstÄ i samarbetet med bistÄndsbedömare. I uppsatsen redovisas en kvalitativ intervjuundersökning med sex chefer inom hemtjÀnsten i Stockholms stad. Intervjuerna har utgÄtt frÄn teman som enhetschefernas bakgrund, relationer till bistÄndsbedömarna, organisationens utformning, stödfunktioner, den ekonomiska situationen samt könsaspekter. Resultatet har till viss del gett oss bekrÀftelse pÄ vad andra studier inom forskningsfÀltet anger samt vÄr egen förförstÄelse. Konflikter kan uppstÄ nÀr det tidigare sammanhÄllna yrket som hemtjÀnstassistent splittrats i en bestÀllar- och en utförarfunktion.

<- FöregÄende sida 10 NÀsta sida ->