Sökresultat:
2441 Uppsatser om Miljöekonomi - Sida 58 av 163
Allianspolitik i en stat med stat-till-nation obalans : ?Turkiets politik gentemot Kurdistanregionen i Irak och det kurdiska sjÀlvstyret i Syrien?
Alliansbildningsbeteende Àr ett viktigt och intressant Àmne inom internationell politik och i internationella relationer. Enligt den traditionella maktbalansteorin allierar sig stater med andra stater för att balansera mot externa hot. I Steven R. Davids ?omnibalancing-teori? hÀvdas dÀremot att statsledare i tredjevÀrlden allierar sig med stater för att bekÀmpa interna hot. I föreliggande examensarbete, som Àr en fallstudie, Àr ambitionen att visa att turkiska republikens relation med Kurdistanregionen i Irak Àr ett fall av ?omnibalancering? sÄtillvida att Turkiet dÀrigenom söker hÄlla den kurdiska rörelsen pÄ hemmaplan i schack.
Valet och kvalet kring kapitalstrukturen : om kognitionens inverkan pÄ finansieringspolitiken
Background: A company?s choice of capital structure is influenced by the access to internal and external capital but also by the opportunities and threats that the management perceives in the environment and the management?s attitude towards risk. How an individual perceives and interpret the environment depends on the cognitive structures, which are shaped by personality, background and earlier experiences. Accordingly cognitive structures can be expected to influence the choice of capital structure. Purpose: Out of a cognitive perspective we intend to study the relationship between the way a company views it?s environment and what capital structure it chooses to have, in order to contribute to an increased understanding about what lies behind a company?s capital structure policy.
GÄrdsbaserad biogas - guldgruva eller fallgrop : en investeringsanalys
Intresset för investeringar i biogasanlÀggningar Àr idag stort bÄde bland kommuner och svenska lantbrukare. Det Àr en teknik som möjliggör utvinning av energi ur bland annat gödsel. Undersökningen gjordes pÄ uppdrag av Lindhs Djur & Natur som ligger strax utanför Högsby.I denna uppsats undersöker vi om och i sÄdana fall nÀr en investering i en gÄrdsbaserad biogasanlÀggning blir lönsam.Undersökningen belyses ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Kalkylerna Àr baserade pÄ tvÄ alternativ 6000 m3 respektive 12000 m3 flytgödsel samt 1500 m3 respektive 3000 m3 fastgödsel frÄn nötkreatur, varav det första bygger pÄ deras nuvarande kapacitet och det andra pÄ potentiell framtida kapacitet.Resultatet av vÄr undersökning visar att investeringen i en gÄrdsbaserad anlÀggning utifrÄn Lindhs Djur & Naturs förutsÀttningar Àr ekonomiskt effektiv och lönsam. Genom att anvÀnda den vÀrme, elektricitet samt rötrester som anlÀggningen producerar, kan gÄrden göra stora kostnadsbesparingar.
TvÄ göteborgska skolbiblioteks historia, Hvitfeldtska och BurgÄrden. En studie i Göteborgs skolbiblitoekshistoria och i litterÀra elevaktiviteter.
Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och BurgÄrden. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gÀllande bokbestÄnd,utlÄning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas stÀllning m m.Hvitfeldtska inrÀttades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landomrÄden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar frÄn samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket Àven offentligt (det första i Göteborg).
Kunskapsspridning inom projektbaserade företag
Background: Society of today is characterised by greater dynamics and a constant demand for innovation and fresh ideas. This development is often named "the new economy" or "the knowledge society". Independent of how one chooses to name this society, most individuals seem to agree upon the fact that knowledge grows more and more important. New competencies, such as new knowledge and new forms of organising, will be demanded for corporations to be successful in the future. In recent years it has become more common with corporations based on projects.
Verksamheter, organisation samt verksamhetskostnader inom socialtjÀnsten
I kommunallagen Àr det lagstadgat att kommuner och landsting Ärligen skall upprÀtta en budget som skall vara i balans, det vill sÀga, intÀkterna skall överstiga kostnaderna. Trots detta överstiger de löpande kostnaderna för verksamheten de löpande intÀkterna i ett flertal av landets kommuner vilket leder till konsekventa underskott. I teorin framkommer att det mÄste finnas en mÄlmedveten styrningsprocess som syftar till att pÄverka organisationens beslut och beteende i riktning mot önskat resultat, effektivitet och ekonomisk stÀllning. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur den kommunala organisationen och den ekonomiska styrningen i kommunerna fungerar, samt hur detta i sin tur inverkar pÄ kommunernas förutsÀttningar för att uppnÄ en god ekonomi, det vill sÀga, att uppnÄ balanskravet. För att försöka besvara syftet med vÄr uppsats har intervjuer genomförts med ledande personer inom socialtjÀnsten i tvÄ kommuner.
Finanskrisen 1990. Banker-Finansbolag-Fastighetsbolag.
Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar tre skolors pedagoger har för arbetet med sÀrskilda behov. Detta med utgÄngspunkt i lÀrares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men ocksÄ den kunskap som finns i relation till barn i behov av sÀrskilt stöd, rÀttigheter och skyldigheter mellan skola och individ. VÄr studie har tre forskningsfrÄgor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.
Finansiell förmĂ„ga och utbildning : Hur ekonomistudier pĂ„verkar finansiell förmĂ„ga och privatekonomi.Â
Finansiell förmÄga Àr kunskap om finansiella koncept och produkter, samt förmÄgan att kunna applicera den i verkligheten. MÄnga studier, sÄvÀl nationella som internationella, har visat att flertalet individer har bristande kunskaper inom omrÄdet. Problemet som uppstÄr Àr den direkta pÄverkan det har pÄ ekonomiskt och finansiellt beslutsfattande. I studien undersöks om ekonomiutbildning pÄ universitetsnivÄ ökar den finansiella förmÄgan och dÀrmed bidrar till mer vÀlgrundade ekonomiska beslut. Vidare studeras Àven rÀknefÀrdighet och dess koppling till utbildning och finansiell förmÄga dÄ tidigare forskning behandlat dessa faktorer tillsammans.
Vilka faktorer pÄverkar incitament för CSR? ? En flerfallsstudie pÄ norsk fiskodlingsindustri
CSR, Corporate Social Responsibility, har kommit att bli ett allt viktigare fenomen i dagens samhÀlle. Uppsatsens syfte Àr att undersöka och identifiera bakomliggande faktorer som pÄverkar vilka incitamenten Àr för CSR inom norsk fiskodlingsindustri.Uppsatsen utfördes i form av en kvalitativ flerfallsstudie dÀr vi genomförde semistrukturerade intervjuer med fem norska fiskodlingsföretag. Empirin visade att det finns stora skillnader i företagens syn pÄ CSR beroende pÄ storlek. Ekonomi visade sig vara det starkaste incitamentet för CSR, dock fanns undantag dÀr Àven idealistiska incitament visade sig vara av betydelse.I analysen kunde tydliga kopplingar göras mellan empirin och bÄde intressentteorin och Carroll?s pyramid.
Socialt ansvar i ett globalt perspektiv - en studie av fyra företag
Syftet med uppsatsen Àr att lyfta fram nÄgra företags syn pÄ sitt sociala ansvar i debatten kring Àmnet och att tydliggöra vad företag avser med sitt sociala ansvar i en global ekonomi. Vidare vill vi se vad ett nationellt etikprogram erbjuder för hjÀlp till företag med det sociala arbetet och se vilken nytta ett deltagande innebÀr. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ studie dÀr vi har samlat in vÄr empiri genom telefonintervjuer med en respondent frÄn varje företag. De studerade företagen (H&M, ICA, Löfbergs Lila och Vattenfall) Àr positiva till den utveckling som finns inom omrÄdet och att socialt ansvar fÄr en större plats i företagen. Företagen inbegriper framförallt arbetsförhÄllanden, mÀnskliga rÀttigheter och miljö i sitt globala ansvar.
Det Àr bÀttre att finnas, Àn att inte finnas. En MFS-studie om chilenska smÄföretags IT-mognad
Bakgrund: IT och Internet har under de senaste Ären fÄtt en alltmer ökande betydelse och pÄverkar idag samhÀllet i stor utstrÀckning. Chile har anammat den nya teknologin men det finns idag problem för smÄföretagen att identifiera sig med IT och integrera det i sina företag. DÄ smÄföretagen utgör en stor del av den chilenska ekonomin Àr det viktigt att dessa företag inser vilken potential IT har och pÄ vilket sÀtt IT kan gynna deras verksamhet. Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att beskriva chilenska smÄföretags IT-mognad och belysa smÄföretagens möjligheter och begrÀnsningar att anvÀnda sig av IT. Genomförande: Studien genomfördes i Chile i november och december Är 2002.
Produktivitet inom public service - det traditionella mÄttets roll och funktion
Med den vÀxande internet- och mobilmarknaden harpublic service bolagen inom media följt publiken till att erbjuda sina tjÀnster via bÄde internet och mobil. För Sveriges Radio har de snabbt vÀxande marknaderna inneburit en problematik för ekonomi- och verksamhetsstyrningen. Problematiken hÀrrör i produktivitetsmÄttet, som tidigare tagit hÀnsyn till sÀndningstimmar. I och med att Sveriges Radio utöver radiosÀndningar idag erbjuder tjÀnster pÄ internet och mobil Àr det svÄrt att berÀkna företagets totala produktivitet pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att utreda den problematik som finns med att mÀta produktivitet i public service sammanhang och att formulera nya mÄtt för att mÀta produktivitet i den internetbaserade verksamheten.
Internationaliseringsprocessen- en studie av ONOFF
Bakgrund: Den ökade globaliseringen har fört med sig att allt fler företag ser möjligheten att genom internationalisering av sin verksamhet nĂ„ nya marknader. Ett Ăsteuropeiskt land som har blivit attraktivt svenska företag att investera i Ă€r Estland. Den geografiska nĂ€rheten och starka tron pĂ„ tillvĂ€xt av landets ekonomi Ă€r nĂ„gra faktorer som gör detta omrĂ„de intressant för svensk handel. Hur kan dĂ„ en internationaliseringsprocess gĂ„ till nĂ€r ett svenskt företag etablerar sig pĂ„ den estniska marknaden, vilka problem existerar och hur handskas företagen med dessa? Syfte: Syftet Ă€r att beskriva ONOFFs internationaliseringsprocess i Estland samt att identifiera nyckelfaktorer som inverkat vid företagets etablering pĂ„ den estniska marknaden.
Gynnande arbetssÀtt i svenska som andrasprÄk ? praktiska arbetssÀtt och textil som redskap
BAKGRUND: I bakgrunden redogörs Äsikter frÄn forskning kring inlÀrning av svenska som andrasprÄk samt skolans/förskolans ansvar via styrdokument. Jag har valt att ta med olika sprÄkteorier, dÀribland Vygotskij, samt behaviorismens tankar om sprÄkinlÀrning. SYFTE: Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ vilka metoder som pedagoger ser som gynnande för elever/barn i inlÀrning av ett andrasprÄk. Samtidigt vill jag se om pedagoger anser att de har tillrÀckligt med resurser sÄ som fortbildning, ekonomi och andra hjÀlpmedel för att tillgodo se elever/barn med svenska som andrasprÄk. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om de ser textil som ett hjÀlpmedel till inlÀrningen av svenska som andrasprÄk.
Personer med psykiska funktionsnedsÀttningar och deras möjligheter till arbete
Inom arbetsmarknaden har personer som drabbats av psykisk sjukdom ofta en försvagad position och Àr Àven den grupp i samhÀllet som har lÀgst sysselsÀttningsgrad. Syftet med denna studie var att belysa hur personer med en psykisk funktionsnedsÀttning och olika företrÀdare för myndigheter upplever möjligheten till arbete för personer med psykisk funktionsnedsÀttning. Studien har en kvalitativ ansats dÀr personliga intervjuer utfördes med representanter vid Arbetsförmedling, FörsÀkringskassa, en kommun och ordförande för RSMH samt tvÄ av deras medlemmar. Studien visade ur myndighetsperspektiv att möjlighet till arbete pÄverkades till stor del av personens egna förutsÀttningar men Àven av faktorer som ekonomi, brist pÄ arbetsplatser och handledare samt olika synsÀtt som fanns myndigheter emellan. Ur individperspektiv framkom att personliga svÄrigheter, höga krav pÄ arbetsmarknaden och vilken generation personen tillhör var avgörande faktorer som pÄverkade deras möjlighet till arbete.