Sök:

Sökresultat:

2441 Uppsatser om Miljöekonomi - Sida 49 av 163

Problematiken kring multibranding : Att tvinga varumÀrken bekÀnna fÀrg

Bakgrund: I dagens samhÀlle blir varumÀrken och de vÀrden de representerar allt viktigare dÀr varumÀrken i mÄnga fall frÀmst ska leverera en upplevelse. MÄnga företag har idag ett flertal produkter inom samma produktkategori för att pÄ sÄ sÀtt tÀcka sÄ stor del av marknaden som möjligt. Med detta följer problemet att sÀrskilja produkterna/varumÀrkena frÄn varandra. Syfte: VÄrt syfte Àr att tydliggöra och beskriva vilka aspekter och problem som bör uppmÀrksammas och beaktas nÀr ett företag tillÀmpar en multibranding- strategi bestÄende av likartade produkter. Genomförande: För att besvara vÄrt syfte har vi utgÄtt frÄn insamlad relevant litteratur pÄ omrÄdet.

Power Shift and Retailer Value in the Swedish FMCG Industry

Background: The recent years in the Swedish Fast Moving Consumer Goods industry have been characterized by a palpable shift in power balance, favouring the retailers. Since the shift in power balance has strengthened the negotiation position of the retailers, the suppliers now have to, to a greater extent than before, accommodate to the retailers? goals, whether they be financial or strategic. Purpose: The aim of this study was to investigate how this recent power shift has affected the relationships of suppliers and retailers. This development has resulted in the rather new and unexplored area of retailer value, which this study further aimed to explore.

Kan bolagsskattesatsen förklaras av underliggande faktorer? : Varför sÀnkte riksdagen bolagskattesatsen?

BolagsskattesÀnkningen genomfördes den 1 januari 2013, mÄlet med sÀnkningen var att stimulera Sveriges tillvÀxt dÄ en sÀnk bolagsskatt sÀgs öka investeringsviljan. Med sÀnkningen ville man ocksÄ minska incitamenten för företag att flytta sina verksamheter till lÄgskattelÀnder. Att bolagsskattesatsen sÀnktes vÀckte ett intresse som skapade denna uppsats att undersöka vilka faktorer det Àr som styr bolagsskattesatsen, till exempel, i en liten öppen ekonomi som den svenska.  Teorin grundar sig i kapitalstruktur och finansieringsbeslut. Faktorer som anses pÄverka bolagsskatten och som valts ut Àr utlÀndska direktinvesteringar, öppenhet mot kapitalflöde och BNP per Capita. Datainsamling har skett sekundÀrt och bearbetats i det analytiska programmet R.

Den upplevda motivationens paradox

Den hÀr uppsatsen bygger pÄ vÄr hypotes som vi har utformat utifrÄn olika motivationsteoretiker som inriktar sig pÄ mÀnskliga behov. VÄr hypotes Àr att genom tillfredsstÀllelse av trygghetsbehovet, gemenskapsbehovet, prestationsbehovet och behovet av balans mellan arbetstid och fritid upplevs motivation. Detta resulterar i vÄr egen behovsmodell om vilka behov, anpassat till dagens arbetsliv, som vi anser behöver bli uppfyllda för att uppleva motivation. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att genom en enkÀtundersökning ta reda pÄ hur de mÀnskliga behoven tillfredsstÀlls pÄ ett specifikt bemanningsföretag. Resultaten frÄn denna visar sig vara motsÀgelsefulla och Àr dÀrför svÄra att tyda.

Kollektivt lÀrande i kunskapsföretag

Background: For the knowledge company the employees? competencies and knowledge are important assets. According to this, there has been a lot discussion about how to best take advantage of the employees? knowledge and create organizational learning. This organizational learning can be difficult to create due to the individuals? own goals and the fast changes in today?s society.

SAMVERKAN - att bygga broar -En kvalitativ studie om samverkan mellan socialtjÀnst, psykiatri och primÀrvÄrd

VÄrt syfte med denna studie har varit att ta reda pÄ hur samverkan kan fungera i praktiken och vilka faktorer som kan pÄverka. Syftet har Àven varit att ta reda pÄ om/hur projektdeltagarna anser att brukaren kan gynnas. Vi fick möjlighet att ta del av arbetet i BAPPS-projektet som Àr ett samverkansprojekt mellan psykiatri, primÀrvÄrd och socialtjÀnst dÀr man arbetar i tvÀrprofessionella team runt klienten/patienten. Vi har genomfört en kvalitativ studie och datainsamlingsmetoden har varit i form av intervjuer med projektdeltagare. VÄrt insamlade material har analyserats med hjÀlp av tidigare forskning, samt en modell för att tolka samverkan.

Viral Marknadsföring

Bakgrund: I massmedia har det pÄ senare tid börjat uppmÀrksammas ett nytt fenomen inom internetbaserad marknadsföring som kallas för viral marknadsföring. Det har dock inte gjorts nÄgra studier om vad begreppet egentligen innebÀr. Syfte: Att ge en innebörd Ät begreppet viral marknadsföring och att undersöka de faktorer som kan pÄverka möjligheten att kunna utnyttja viral marknadsföring. AvgrÀnsningar: I denna studie har vi avgrÀnsat oss genom att sÀga att teorierna kring viral marknadsföring endast gÄr att applicera pÄ Internet. I studien behandlas endast konsumentrelaterade produkter.

PERSONLIGHETSFAKTORER OCH RISKY BUSINESS : Vilka personlighetsfaktorer Àr kopplade till individers riskbenÀgenhet?

Personlighetsfaktorerna har betydelse för hur mycket risker individer tar. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka om det finns ett samband mellan personlighetsfaktorerna enligt femfaktormodellen och graden av generell riskbenĂ€genhet. Mycket av tidigare forskning har kopplat personlighet till domĂ€nspecifikt risktagande som hĂ€lsa, ekonomi och arbete, medan denna studie undersöker kopplingen till generell riskbenĂ€genhet i vardagen vilket kan vara att vĂ€lja ett okĂ€nt resmĂ„l eller att söka till en ny universitetsutbildning. 189 undersökningsdeltagare i olika Ă„ldrar och frĂ„n olika yrkesgrupper besvarade en enkĂ€t bestĂ„ende av tvĂ„ olika tester, den svenska versionen av the Big Five Inventory (BFI) och en svensk översĂ€ttning av the Risk Propensity Scale (RPS). Resultatet visar pĂ„ ett signifikant samband mellan fyra av de fem personlighetsfaktorerna enligt femfaktormodellen och en ökad riskbenĂ€genhet, nĂ€mligen Öppenhet, Samvetsgrannhet, UtĂ„triktning och VĂ€nlighet.

Planeringsstudie för projektering av regionala cykelvÀgar

MÄnga kommuner i Sverige har höga ambitioner att antal cyklister ska öka i just deras kommun. Men faktum Àr att bara tvÄ kommuner i hela Sverige, Linköping och Malmö, har lyckats tagit fram en cykelplan som har blivit godkÀnd av Trafikverket. En av mÄnga kommuner som blivit underkÀnda Àr SödertÀlje. Att cykelvÀgar mellan kommuner inte byggs beror i stor del pÄ den bristande finansieringen, bÄde inom kommunen och frÄn Trafikverket. Men ocksÄ av att kommunens eget planeringsunderlag för regionala cykelvÀgar Àr bristfÀlligt.Syftet med examensarbetet Àr att utifrÄn ett arbetspendlingsperspektiv ge underlag för planering av SödertÀljes regionala cykelvÀgar och utgör ett exempel pÄ metod som kan tillÀmpas vid projektering av cykelvÀgar över kommungrÀnser.

Restriktioner av vÀxthusgasemissioner : hur pÄverkas lantbruksföretagens ekonomi och produktionsinriktning?

The agricultural sector accounts for about 13 percent of the total load of greenhouse gas emissions from Sweden (Swedish Environmental Protection Agency, 2007). The Swedish objective to reduce the greenhouse gas emissions with 40 percentage units to the year of 2020, based upon the year of 1990, might imply stricter regulations for Swedish farmers. A regulation or other forms of economic incentives is probably necessary to reduce the emissions originating from the agricultural sector. This study aims to investigate the economic and managerial impact on two agricultural firms with differing production system given that a constraint on green house gas emissions is introduced. Gases included in this study are carbon dioxide, methane and nitrous oxide.

Kunskap Àr makt -eller- Tacit Knowledge Management

Today we are living in a knowledge-society where knowledge sharing is of utmost importance for companies in order to keep their competitiveness. Therefore, it is a much debated issue - in both the academic and the corporate world - in what way one should handle the knowledge which continuously is created within companies. The aim of this study is to describe how practitioners share tacit knowledge within a large knowledge company. By that we aim to get an answer to how the chosen theoretical models regarding tacit knowledge relate to the empirical world. In this study we will focus on tacit knowledge in contrast to explicit one.

Potential för energiklippdrivare i SkÄne : markÀgarintresse, rÄvarutillgÄng & ekonomi

As the Swedish governments long term goals include a reduction of fossil fuel dependency, increasing pressure is placed upon energy companies to create and develop new solutions for renewable energy. The following case study was done in collaboration with the company Sydved Energileveranser AB and one of their contractors, Enarssons Skogsentreprenad AB. The objective of the study is to examine the bioenergy situation in region of SkÄne and evaluate the potential solutions in the region for a forest-fuel assortment, based on a bioenergy-cutting-system. As a part of this study I have compared ordinary manual cuttings done with a chain saw and cuttings made using the new ?bio- energy cutting system?. The cuttings made under both systems were tested in areas near agricultural fields or pasture land in order to maintain an open landscape.

Inflytande och delaktighet i förskolans verksamhet : En studie av förskollÀrares uppfattningar om barns inflytande och delaktighet i förskolan

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn begreppen normalisering och makt undersöka hur förskollÀrare beskriver barns inflytande och delaktighet i förskolan. Specifikt fokus riktas mot att belysa hur och inom vilka omrÄden som barn ges möjligheter till inflytande och delaktighet. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur definierar förskollÀrare barns inflytande och delaktighet i förskolan? Inom vilka omrÄden anser förskollÀrare att det Àr möjligt att ge barn inflytande och delaktighet? Styr förskollÀrare barns inflytande och delaktighet i förskolan? I sÄ fall hur?Metoden som anvÀnds för datainsamlingen Àr enkÀter dÀr elva förskollÀrare beskriver hur de anser att barn kan fÄ eller ges inflytande och delaktighet under sin vistelse i förskolan. Resultatet visar att barnen i förskolan fÄr inflytande pÄ olika sÀtt och deras delaktighet visar sig vid verksamhetens planering.

Relationen mellan Takashi Murakami och den neoliberala ekonomin : konst som varor, varor som konst

Med denna uppsats mÄste jag verkligen betona att jag ökat min förstÄelse för Takashi Murakami och hans konstnÀrskap. Gradvis tog jag mig in i hans konstnÀrskap. Till en början Àr det vÀldigt lÀtt att fastna vid spektakulÀra uttryck i hans konst och grubblerier kring hur hans varor blivit konst, men glappet dÀremellan Àr alldeles för stort för att sÄdana tankar skall kunna mynna ut i nÄgot fruktbart. Men genom att först försöka förstÄ sig pÄ hans verksamhet mot ljuset av den ekonomiska kontexten framhÀvdes gradvis detaljerna kring hur hans varor blivit konst. Jag kom fram till att hans konst egentligen handlar om symboler i relation till andra symboler, dÀr spÀnningen ligger i att Murakamis Àr bestÀndiga/ fixerade medan de övriga Àr rörliga/ dynamiska.

Designmanagement : Kommunikation i Projekt

Den hÀr uppsatsen behandlar vikten av kommunikation i projekt och vill frÀmst ge svar pÄ faktorer som designmanagern kan inverka pÄ för att skapa en lyckad kommunikation i projekt.Uppsatsen berör Àven styrkor och svagheter som projektgruppens medlemmar besitter samt möjligheten att pÄverka gruppdynamiken. UtifrÄn ett hermeneutiskt vetenskapligt förhÄllningssÀtt har vÄr strÀvan varit att skapa förstÄelse för det omrÄde vi studerat. Vi har anvÀnt oss av kvantitativ och kvalitativ metod, genom att vi dels genomfört djupintervjuer samt e-postformulÀr. AnvÀndandet av bÄda metoderna grundar sig pÄ att vi velat studera gruppdynamik och kommunikationsproblem i designintensiva företag bÄde övergripande och mer detaljerat.Författarna har genom uppsatsen stÀrks i sin uppfattning om att det bÀsta sÀttet att genomföra ett projekt, inom ett designintensivt företag, Àr att ha en designmanager/projektledare som förstÄr sig pÄ de olika disciplinerna. Det hÀr för att ökad förstÄelse leder till bÀttre kommunikation mellan medarbetare.I uppsatsen framkommer det Àven att designmanagern mÄste ges tydliga styrverktyg samt möjlighet att pÄverka gruppsammansÀttning för en lyckad dynamik..

<- FöregÄende sida 49 NÀsta sida ->