Uppsatsen handlar om mobbning och hur detta synliggörs i idrottsföreningar. Ledarna inom idrottsföreningar har intervjuats med en narrativt inspirerad metod för att på så sätt nå deras erfarenheter av hur mobbningen på detta område ser ut. Intervjupersonerna berättar hur de hanterar mobbning personligen och hur detta hanteras inom respektive idrottsförening. Vi lyfter även fram hur ledarna ser på ledarskap i allmänhet och hur de ser på sitt eget ledarskap. Vidare ser vi också till deras utbildningsbakgrund.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några förskollärare resonerar kring naturvetenskap i förskolan avseende innehåll, arbetsmetoder och syfte. Eftersom strävansmålen för naturvetenskap förtydligades i Lpfö 98 (2010) liksom förskollärarens ansvar för den pedagogiska verksamheten vill jag även ta reda på om förskollärarna anser att Lpfö 98 (2010) har inneburit någon skillnad för deras arbetssätt och i så fall hur. Undersökningen bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sex förskollärare på två olika förskolor. Resultatet visar att samtliga respondenter poängterar det undersökande och utforskande arbetssättet med fokus på barns delaktighet och pedagogers lyhördhet. Resultatet visar även vikten av att fånga upp barns frågor och intresse i vardagliga aktiviteter, att ha medforskarperspektiv och att ställa produktiva frågor.

Syftet är att undersöka och reflektera kring pedagogers språk i arbetet med utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner, pedagoger emellan samt mellan pedagoger och föräldrar. Efter en litteraturgenomgång som fokuserar diskurser, språk och yrkesspråk presenteras resultatet av sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer gjorda med pedagoger, yrkesverksamma i förskolan och grundskolan.Över etthundraåttio tusen pedagoger arbetar med barn och elever i Sverige. Har pedagoger i förskola och skola ett fungerande språk? Finns behovet av ett yrkesspråk? Ur specialpedagogiskt perspektiv beskrivs språket som ett viktigt redskap. Det har en avgörande roll för människans förståelse för vad som sker och för den roll hon får i samspel med andra.

The aim of this thesis is to investigate whether personal development, from the professional perspective, could be a relevant part of the music education department at Malmö Academy of Music. The thesis explores whether students would gain a better understanding of the professional teacher's role through personal development, and also the kind of educational structure that would be most suitable to achieve this understanding. A qualitative focal group interview was used as a method, and the participants where four students at Malmö Academy of Music. The results show that the students generally would be open-minded to integrate personal development in their educational program, and they also have a lot of interesting ideas regarding how a framework for the integration of personal development in the educational program could be structured. A number of suggestions how to integrate self reflection in the educational program are presented in the thesis.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur lärare uppfattar att de förhåller sig till eleverna, när de gör sina undervisningsval i kursen Religionskunskap A på gymnasiet. I förhållande till detta har elevers studieinriktningar varit en faktor som studerats, för att undersöka om dessa har inverkan på undervisningen.Materialet till undersökningen har insamlats genom kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksamma religionslärare i Uppsala. Intervjuerna har spelats in med en mobiltelefon och därefter transkriberats ordagrant. Intervjumaterialet har analyserats genom en innehållsanalys, där materialet sorterats i likheter och olikheter.Lärares undervisningsval har ställts i relation till om lärare utgår ifrån religionsundervisningens selektiva traditioner. Dessa rör kristendomens starka ställning och undervisning med världsreligioner i fokus istället för elevers egna livsfrågor.

Denna studie ingår i ett forskningsprogram under ledning av professor Caroline Liberg vid Uppsala universitet. Programmet syftar till att utforska nya sätt att se på elevers tidigatextskapande, bland annat genom att fokusera samspelet mellan texters funktion, innehåll och form. Studien utgår från ett vidgat textbegrepp och en dialogisk syn på språkande, där även barn aktivt intar olika sociala positioner gentemot sina medspråkare. Syftet med studien är att studera elevers (årskurs ett) tecknarpositioner i multimodala elevtexter, i termer av dels hur eleverna skapar mening i sina teckningar, dels hur teckningar och det skrivna är relaterade. Sammanlagt har 57 multimodala elevtexter från två olika skrivsituationer i årskurs ett bearbetats i en kvalitativ semiotisk textanalys med en hermeneutisk metodologisk ansats.

Lpf94 ligger till grund för religionsundervisningen i de frivilliga skolreformerna. Styrdokumentet beskriver religionsämnets uppgift att förmedla kunskap om andra kulturer, tankesätt, trosuppfattningar och livsstilar samt den etik som kretsar runt dessa.Jönsson och Perssons bidrag i den nationella utvärderingen av grundskolan 2003 visar att det finns ett bristande engagemang inom religionsämnet hos elever. Lärare behöver olika didaktiska verktyg för att kunna göra undervisningen mer intressant för eleverna. Det är då viktigt att reflektera över varför man väljer att göra ett visst upplägg. Detta kan lärare göra genom att fundera kring frågorna vad, hur och varför som utgör kärnan i de didaktiska frågeställningarna.Uppsatsens huvudfrågeställning var: Hur kan religionslärare lägga upp undervisningen iReligionskunskap A på gymnasiet för att göra ämnet mer engagerande för eleverna? Vi har även arbetat med ytterligare två frågor som är relevanta för ämnet.

The main purpose of this study is to inquire whether music can function as a supportive and compensating tool for children from various kinds of social exposure. Eurhythmics is the musical method focused on, since it consciously works out of a socializing perspective. The study involves a scheme with poor children in Argentin (autumn 2005) and is based upon two interviews with women working professionally with both the social and the musical aspect of the current question. Notes from the above mentioned project are added to the interviews. The possible conclusion from the end results is that the individual as well as the dynamics of the group (as a whole) draw positive benefits from not only the music itself but also the structure and the elements of it.

AbstractExamensarbete inom Lärarprogrammet LP01Titel: Most schools teach you how to move around it but?Neuropedagogik? vad, hur och varför?Författare: Caroline Bandgren och Emelie MöllerTermin och år: Vårterminen 2014Kursansvarig institution: Institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs Universi-tetHandledare: Ulla BerglindhExaminator: Anna-Lena LilliestamRapportnummer: Vt14-2910-122Nyckelord: Neuropedagogik, neuroplasticitet, inlärningssvårigheter, elever i behov av särskilt stöd, Eaton Arrowsmith School, lärandeteorierSyfte:Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om neuropedagogik och varför det är positivt att använda sig av i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Det är en litteraturbaserad uppsats som har grunden i en studie gjord på en skola i Kanada.Metod:Undersökningen som gjordes i Kanada genomfördes på Eaton Arrowsmith School som riktar in sig på elever som har inlärningssvårigheter där de med tar hjälp av neuroplasticitet och egna metoder för att hjälpa eleverna. Det intervjuades fyra pedagoger, en rektor, en vise rektor och två elever. Skolans metoder samt kanadensisk litteratur ställs sedan emot svensk forskning som behandlar samma ämne.Resultat:Baserat på undersökningen i Kanada och den svenska litteratur som använts så har vi kommit fram till att för elever som har inlärningssvårigheter kan neuropedagogik vara dem till stor nytta.

Denna uppsats består av en intervjustudie som behandlar vilken bild av begreppet IKT, informations- och kommunikationsteknik, lärare verksamma inom de tidiga åren på grundskolan har samt deras inställning till att använda IKT-verktyg, som exempelvis dator och internet, i sin undervisning. Halvstrukturerade intervjusamtal utfördes enskilt med sex lärare verksamma på samma skola, men inom olika enheter, tre som undervisar för årskurs 1 och tre som undervisar för årskurs 3. Frågorna berörde deras egen definition av IKT-begreppet, hur de förhåller sig till de digitala verktygen, deras inställning till IKT i undervisningen samt deras tankar om vad som påverkat deras attityder.I det insamlade materialet redovisas bland annat att de intervjuade lärarna beskriver sig själva som positiva till att lyfta in tekniska verktyg i undervisningen. Däremot presenterar de skilda uppfattningar om hur viktigt IKT är i deras undervisning samt vilken funktion den fyller och vad IKT-begreppet innefattar. Framförallt lärarnas attityder till IKT granskas vidare i analysavsnittet, både i skenet av tidigare forskning samt utifrån ett sociokulturellt perspektiv på hur lärarnas attityder skapas.

Title: Teaching improvisation in different musical genres My curiosity for teaching improvisation in different genres emerged when I started playing with musicians who had another musical background than my own. I wanted to acquire a better understanding of what improvisation means to them and how improvisation is taught in their genre. The aim of this study is to gain insight into four pedagogues' methods of teaching improvisation. The four pedagogues represent the genres of jazz, blues, organ music and folk music. I chose these four genres for two reasons.

Studiens övergripande syfte är att vidga synen på elevers tidiga skrivutveckling. För att undersöka detta har elevtexter från årskurs 1 analyserats genom en kvalitativ textanalys med fokus på innehållet. Vidare har undervisningssituationen för dessa texter studerats genom en intervju med elevernas lärare samt observation av skrivundervisningen. Dessa två delar har sedan kopplats samman i en diskussion kring hur undervisningen, samt en vid syn på elevers skrivande, kan möjliggöra skriftspråklig utveckling. Studiens resultat visar att elevers texter, i hög grad, utvecklas formmässigt under det första skolåret, men att de innehållsmässiga aspekterna i texten inte följer samma utveckling.

SyfteStudiens syfte är att, ur ett matematikdidaktiskt perspektiv, beskriva form och innehåll i kommunikationen mellan lärare och studerande vid distansundervisning i kommunal vuxenutbildning, gymnasiekurserna matematik B, C, D och E. Avsikten är att öka förståelsen för de distansstuderandes frågor i matematik. Denna undersökning avgränsar sig till den skriftliga kommunikationen i ett gemensamt frågeforum för de studerande i respektive kurs. Således berörs inte heller examinationen.ResultatEn cykel i kommunikationen innehåller vanligen två drag med formen ?studerandens fråga ? lärarens svar?.

Många som arbetar i skolan är överens om att barn bör ha möjlighet att lära sig på olika sätt. En teori som utgår från detta är Gardners teori om multipla intelligenser. Vi har valt att undersöka hur fyra lärare verksamma i låg- och mellanstadiet i en stad i Mellansverige arbetar med en enligt många forskare missunnad elevgrupp, de begåvade.Denna studie syftar till att undersöka hur fyra lärare talar om sitt arbete med matematikbegåvade elever. Hur definierar de intervjuade lärarna elever med en matematisk begåvning och hur förhåller de sig till dessa? Vad säger sig de intervjuade lärarna göra för att utmana dessa elever? Anser de intervjuade lärarna att det finns det något samband mellan högpresterande elever och begåvning, på vilka sätt yttrar sig dessa? För att få svar på dessa frågor användes en kvalitativ metod i form av intervjuer.Enligt skollagen har alla elever rätt att utvecklas så långt som möjligt, även om man lätt når kunskapskraven.

Denna studie har som huvudsyfte att undersöka hur organisationer arbetar med flyktingbarn och på vilket sätt en pedagog med skapande inriktning (till exempel en musiklärare) kan arbeta för att förbättra flyktingbarns situation i Sverige och i världen. Studien utgår från tre intervjuer med människor som är aktiva inom tre olika organisationer i Sverige. Dessutom tar studien upp integrationsprojektet Tillsammans och jämför det med information från teoridel och informanternas information. Slutsatser som kunnat dras från resultatkapitlet är att om organisationer som arbetar med flyktingbarn samarbetade mer med pedagoger med skapande inriktning skulle flyktingbarns situation kunna påverkas positivt eftersom detta är en kraftfull kombination av kunskap och erfarenheter. Det kan också vara av betydelse att fler musikpedagoger får upp ögonen och också erbjuds kunskap som kan behövas vid arbete med flyktingbarn.