Sök:

Sökresultat:

1225 Uppsatser om Miljödebatten - Sida 66 av 82

Uppfostran, socialisation eller fostran? : Vilket begrepp anvÀnder du?- En historisk policyanalys av begreppet fostran frÄn Lgr62 till Lgr11

Syftet med denna studie var att undersöka termen fostran i lÀroplaner samt i SOU-betÀnkande och se hur termen har förÀndrats över tid frÄn 1960-talet och fram till idag. DÀrför har följande frÄgestÀllningar stÀllts för att kunna besvara studiens syfte: Hur behandlas termen fostran i ett urval SOU som föregÄr de tre lÀroplanerna? Hur framtrÀder termen fostran i Lgr 62 och Lpo94/Lgr11? Samt hur uttrycks och förÀndras fostransbegreppet, över tid inom den skolpolitiska hanteringen i lÀroplanerna samt i olika SOU-betÀnkanden? Denna undrar har uppkommit genom den diskussion som pÄgÄtt och pÄgÄr kring ett eventuellt Äterinförande av ordningsbetyg i grundskolan. Metoden som har anvÀnts för denna studie Àr textanalys, vilken har utgÄtt frÄn lÀroplanerna Lgr62, Lpo94, Lgr11 samt de statliga offentliga utredningarna SOU 1961:30 samt SOU 2007:28. Analysen har genomförts genom analysverktygen diakron analys vilken innebÀr att uppgiften blir att kartlÀgga termens historiska utveckling, den semasiologiska synvinkeln, alltsÄ att undersöka termens betydelse för att avslutningsvis analyseras genom den avsÀndarorienterade tolkningsstrategin vilken innebÀr att texten skapar mening genom att undersöka delar av den samt texten i helhet.

Uppfattar idrottslÀrare att unga elever och ungdomars fysiska förmÄga har förÀndrats under de senaste 30 Ären?

Jag upplever att barn och ungdomars fysik generellt sett Àr dÄlig och oroar mig för hur framtiden kommer att se ut. Jag fföljer debatten i media med stort intresse och har studerat relevant litteratur som bland annat beskriver hur vi pÄverkas fysiskt och psykiskt av ett liv som allt mer prÀglas av mekaniska hjÀlpmedel,tv och datorer. UtifrÄn litteraturen beskrivs i arbetet vilka vinster det finns med att vara fysisk aktiv, hur aktivitetsmönster ser ut för barn och ungdomar och att det finns bÄde mentala och fysiska skillnader mellan könen.Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ om idrottslÀrare uppfattar att unga elever och ungdomars fysiska förmÄga har förÀndrats de senaste 30 Ären? Jag har valt att göra en kavalitativ undersökning dÀr 6 idrottslÀrare, 2 kvinnor och 4 mÀn som har varit yrkesverksamma i minst 30 Är har blivit intervjuade. I arbetet redovisas Àven 16 Ärs statistik frÄn ett antal gymnasieklassers konditionstester.I min undersökning har jag kommit fram till att idrottslÀrarna anser att det har skett en försÀmring av fysiken och att det framförallt beror pÄ samhÀllsförÀndringar och attitydförÀndringar.

Slöjan som hinder pÄ arbetsmarknaden : En intervjustudie av nÄgra muslimska kvinnor i GÀvle

Slöjan som hinder pÄ arbetsmarknaden ? en intervjustudie av nÄgra muslimska kvinnor i GÀvle. C-uppsats i religionsvetenskap, MNR-programmet, Högskolan i GÀvle 2011.För ett antal Är sedan sÄ blossade debatten upp kring huruvida kvinnor skulle fÄ anvÀnda niqab, den klÀdedrÀkt som tÀcker kvinnors kropp och ansikte, allt utom ögonen pÄ offentliga platser som i skolan.Syftet med denna uppsats var att ta reda hur beslöjade muslimska kvinnor tas emot pÄ arbetsplatser, och huruvida deras slöja Àr ett hinder eller en tillgÄng i sammanhanget, samt hur de ser pÄ sin identitet som sjalbeklÀdd kvinna i Sverige. Kvinnorna har med olika bakgrund av nÄgon anledning hamnat i Sverige, och hÀr skapat sig ett liv utifrÄn olika förutsÀttningar. Tillsammans med sina familjer sÄ har de gjort en lÄng resa för att ta sig just hit.

Matematikundervisning : Vilken typ av undervisning sker i skolan? Finns kreativitet i den? Vad tycker barnen om den?

Bakgrund: Under 1900-talet skedde flera teknologiska framsteg och Relevance Lost-debatten förÀndrade synen pÄ den traditionella ekonomistyrningen. De tvÄ mÄlstyrningssystemen, det balanserade styrkortet och Hoshin Kanri, anses delvis besvara kritiken samt möjliggöra för företag att implementera sina strategier. Begreppet mÄlkongruens beskrivs pÄ olika sÀtt av olika författare, varför begreppet Àr intressant att undersöka samt hur mÄlkongruens kan uppnÄs i företags planeringsprocesser.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva planeringsprocessen i mÄlstyrningssystem samt att förklara hur mÄlkongruens uppnÄs. Vidare Àr syftet att precisera begreppet mÄlkongruens samt formulera en metod för att stÀrka mÄlkongruens.Metod: För att uppnÄ uppsatsens syfte har tvÄ fallstudier gjorts med tvÄ företag som arbetat med att implementera och utveckla arbetet med ett balanserat styrkort och Hoshin Kanri. Tre intervjuer har genomförts pÄ respektive företag med personer med god insyn i och erfarenhet av arbetet med mÄlstyrningssystemen det balanserade styrkortet och Hoshin Kanri.Resultat: De bÄda mÄlstyrningssystemen Àr mycket lika.

Mamma eller pappa, spelar det nÄgon roll? En genusrÀttsvetenskaplig studie av könstillhörighetens betydelse för möjligheten att tillerkÀnnas ensam vÄrdnad

Betydligt fler mammor Àn pappor tillerkÀnns ensam vÄrdnad. I dagens debatt hÀvdas ofta att rÀtten Àr ?mammavÀnlig? och att kvinnan i princip alltid utses till ensam vÄrdnadshavare. Uppsatsen ska ses som mitt bidrag till debatten och syftar till att öka medvetenheten om könstillhörighetens betydelse för domstolens vÄrdnadsbeslut. En rÀttsfallsanalys har genomförts utifrÄn 14 tingsrÀttsdomar frÄn 2012, för att fÄ en bild av om det finns skillnader i hur kvinnor och mÀn utses till ensamma vÄrdnadshavare.

Att synliggöra jÀmlikhet mellan skillnader: en bildningsgÄng i humor

Dikterna "SjÀlvbiografi" och "Partitur" kan ses som ett bidrag till 60-talets seenderelativistiska litterÀra debatt, genom att de visar hur ett liv som Àr prÀglat av 'osynlighet' och oförstÄende kan uppfattas som ett "döden-i-livet"-tillstÄnd. Men de visar Àven hur man genom dialog kan Ästadkomma en förÀndring. I "SjÀlvbiografi" synliggörs tvÄ dialoger. En inre dialog i form av minnets cirkularitet mellan nu och dÄ och en yttre mellanmÀnsklig dialog som blir synlig genom diktjagets replik. I dessa dialogers möte formas en kritik mot patriarkatets selektiva seende, i sÄvÀl den litterÀra traditionen som den samtida seenderelativistiska litterÀra debatten. Kritiken kommer till uttryck i potatismetaforen och visar att en ohÀlsosam yttre miljö pÄverkar det inre och gör att en 'osynlig' mÀnniska, bildligt talat, ruttnar bort.

Positiv sÀrbehandling - en metod som motverkar diskriminering eller skapar nya orÀttvisor?

Positiv sÀrbehandling Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne. FrÄgor som diskuteras Àr bland annat var grÀnserna gÄr mellan positiv sÀrbehandling och otillÄten diskriminering, samt om dessa typer av ÄtgÀrder kan rÀttfÀrdigas som medel för att uppnÄ rÀttvisa mellan grupper. Positiv sÀrbehandling finns reglerad i nationell sÄvÀl som EG-rÀttslig lagstiftning. I svensk rÀtt Äterfinns undantaget frÄn direkt diskriminering i JÀmstÀlldhetslag (1991:433). I gemenskapsrÀtten stadgas rÀtten till positiv sÀrbehandling i artikel 141.4 EG-fördraget, likabehandlingsdirektivet samt i rÄdets rekommendation 84/635/EEG.

Revisionspliktens vara eller inte vara - för smÄ och medelstora aktiebolag i Sverige

Syfte: Denna rapport syftar till att urskilja för- respektive nackdelar med revisionsplikten. Genom att analysera vÄra respondenters instÀllningar i frÄgan skall vi dra slutsatser om revisionsplikten i SME Àr tillrÀckligt motiverad för att den skall vidmakthÄllas. Undersökningen syftar ocksÄ till att dra slutsatser om varför Sverige Àr ett av de fÄ lÀnder som fortfarande har kvar revisionsplikten i samtliga aktiebolag. Avslutningsvis vill vi Àven ta reda pÄ om det finns nÄgot samband mellan detta faktum och respondenternas instÀllning i frÄgan. Teori: För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi tagit utgÄngspunkt i det viktiga begreppet förtroende, revision, den institutionella teorin samt den pÄgÄende debatten.

KartlÀggning av anvÀndandet av lönsamhetsmÄtt i svenska tillverkande företag : En kvantitativ studie om utvÀrdering, problem och ÄtgÀrder

Bakgrund: PrestationsmĂ€tning och utvĂ€rdering Ă€r ett Ă€mne som varit under stor debatt desenaste Ă„rtiondena. Relevance Lost debatten som startades av Johnson och Kaplan i slutet av1980?talet, dĂ€r den redovisningsbaserade informationen kritiserades som styrmedel, fickmycket stort genomslag i den amerikanska litteraturen. Nya teorier har under de senasteĂ„rtiondena vĂ€xt fram som en lösning pĂ„ de problem som kan uppstĂ„ nĂ€r utvĂ€rdering skerbaserat pĂ„ enbart finansiella mĂ„tt. Framförallt de redovisningsbaserade lönsamhetsmĂ„tten haren tendens att leda till beteendeproblem, nĂ„got som fĂ„tt samlingsnamnet ROI?beteende.ÖverensstĂ€mmer den amerikanska litteraturen med svensk praxis? Relativt lite forskning harskett inom omrĂ„det och vi finner det dĂ€rmed av intresse att undersöka anvĂ€ndningen i svenskatillverkande företag och presentera en mer nyanserad bild av anvĂ€ndningen.Syfte: Syftet med studien Ă€r att kartlĂ€gga och beskriva vilka prestationsmĂ„tt som anvĂ€nds avföretag och vilka eventuella mĂ€t? och beteendeproblem som upplevs vid tillĂ€mpning avredovisningsbaserade lönsamhetsmĂ„tt.

Bidrar Case Management enligtAktivt Uppsökande SamhÀllsbaseradBehandling och Rehabilitering tillminskad psykiatrisk slutenvÄrd?

Idag riktas allt mer fokus i samhÀllsdebatten och i politiken pÄ personer medallvarlig psykisk sjukdom. Man debatterar dels hur samhÀllet skall kunna tillhandahÄlla enhögkvalitativ vÄrd och ett bra omhÀndertagande, men ocksÄ ur ett samhÀllsekonomisktperspektiv. Den psykiatriska slutenvÄrdens kostnader Àr höga och debatten handlar ofta omhur dessa kostnader skall kunna reduceras.Denna studie vill titta nÀrmare pÄ om metoden Case management enligtAssertive Community Treatment (ACT) kan bidra till att den psykiatriskaslutenvÄrdskonsumtionen minskar för personer med allvarlig psykisk sjukdom. För attgranska detta har intervjuer med fyra brukare anvÀnts dÀr frÄgestÀllningen var fokuserad pÄderas subjektiva upplevelser av att erhÄlla Case management enligt ACT under en period avtre Är. Vidare granskades skattningar enligt KvalitetsstjÀrnan som utförts under en tre Ärsperiod.

Reglering av fracking i EU - en aktörsanalys

Hydraulisk sprÀckning ? i debatten omnÀmnd som fracking ? Àr en kontroversiell energiteknik som vÀckt starka kÀnslor. Genom att borra horisontella cementrör i skifferformationer och sedan pÄföra en kemikaliespetsad vattenblandning under tryck har bunden gas kunnat utvinnas. Fracking medför en rad miljörisker och adderar ett nytt fossilt brÀnsle i en tid nÀr vÀrlden stÄr i behov av att lÀmna den fossila eran. Tekniken har mellan Ären 2010-2013 pÄverkat den globala energisituationen i allmÀnhet och den amerikanska marknaden i synnerhet.

Hur pĂ„verkar EU:s öppenhetsdirektiv Sverige i den europeiska integrationen av de finansiella marknaderna och hur kan Sverige utöva sin pĂ„verkan? ? en fallstudie med utgĂ„ngspunkt i Övervakningspanelens ersĂ€ttningsprocess

Syfte: FramstĂ€llningens syfte Ă€r att förklara hur EU:s öppenhetsdirektiv pĂ„verkar Sverige i den europeiska integrationen av de finansiella marknaderna och hur Sverige kan utöva sin pĂ„verkan. FramstĂ€llningen kommer att koncentreras kring ersĂ€ttningen av Panelen för övervakning av finansiell rapportering, vilken utgör den mest aktuella företeelsen som resulterats ur nĂ€mnda harmoniseringsstrĂ€van. Metod: I framstĂ€llningens genomförande tillĂ€mpas en kvalitativ metod. Undersökningen grundas genom ett antal intervjuer, dels med företrĂ€dare ur den numera nedlagda Övervakningspanelen, dels med representativa aktörer i den aktuella debatten. Teoretiska perspektiv: FramstĂ€llningen utgĂ„r frĂ„n institutionell teori och legitimitetsteori för att pĂ„visa hur EU:s öppenhetsdirektiv pĂ„verkar Sverige i den europeiska integrationen av de finansiella marknaderna och hur Sverige kan utöva sin pĂ„verkan.

Brottsprevention för unga ur ett institutionellt perspektiv : Exemplet Lunds kommun

Mer och mer fokuserar media och politiker pÄ hÄrdare tag mot kriminalitet, i debatten förekommer ofta en bild av att det Àr bÀttre att kontrollera eller bestraffa en individ som begÄtt en kriminell handling Àn att fokusera pÄ omstÀndigheterna kring eller varför handlingen begicks. Brottsprevention har inte fÄtt samma massmediala utrymme. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att titta nÀrmare pÄ hur olika institutioner, i det hÀr fallet i Lund, arbetar med brottsförebyggande ÄtgÀrder. Fokus ligger pÄ brottsprevention för unga som kan anses vara pÄ vÀg in i kriminalitet eller har börjat fÄ kontakt med myndigheter sÄsom polis och socialtjÀnst pÄ grund av sina förehavanden. Material till uppsatsen har inhÀmtats via intervjuer med representanter frÄn olika institutioner som pÄ olika sÀtt arbetar eller kommer i kontakt med brottsförebyggande arbete.

Vad Àr Media Literacy? : Om debatten kring ett begrepp under uppbyggnad

Syftet med denna uppsats Àr att bidra till forskingen om konsumenters beteende kring varumÀrken. Det bidrag som denna uppsats ger till tidigare forskning Àr att den identifierar ett samband mellan konsumentens behov av varumÀrken (Need for Brand, NFB), varumÀrkesupplevelse (Brand Experience) och varumÀrkstillknytning (Brand Attachment). Detta sÀtts Àven i relation till varumÀrkeseffekter som tillfredstÀllelse (Brand Satisfaction), lojalitet (Brand Loyalty) och viljan att betala ett premium pris för varumÀrken (Premium Price). Genom att kartlÀgga sambandet mellan dessa tidigare utforskade variabler skÀnker denna uppsats ett större djup till tidigare varumÀrkesforskning.NFB Àr ett omrÄde som det idag finns begrÀnsade forskning om. Genom att belysa NFB i relation till de andra variablerna, lyfter uppsatsen konsumentens perspektiv i sammanhanget samtidigt som den betonar vikten för att företag ocksÄ tar hÀnsyn till konsumentens behov.

JÀmstÀlldhet i kommunfullmÀktige i LuleÄ: en studie utifrÄn 3R - Representation, Resurser, Realia

Syftet med uppsatsen Àr att studera kommunfullmÀktige i LuleÄ utifrÄn analysmodellen 3R ? Representation, Resurser och Realia ? för att se huruvida man kan betrakta det som jÀmstÀllt eller inte. Representation ser över den kvantitativa fördelningen mellan kvinnor och mÀn, resurser tittar pÄ hur pengar och tid Àr fördelade mellan könen och realia Àr resultatet av de tvÄ första R:en och visar vilka normer som styr verksamheten. Den feministiska teorin bidrar till att motivera analysen, det kvinnliga deltagandet i politiken motiveras av den norska statsvetaren Helga Hernes med rÀttviseprincipen, att kvinnor Àr en resurs och har andra intressen Àn mÀn som mÄste komma till tals inom politiken. För att fÄ analysmaterial genomförs observationer och enkÀtundersökning inom kommunfullmÀktige i LuleÄ.

<- FöregÄende sida 66 NÀsta sida ->