Sök:

Sökresultat:

1225 Uppsatser om Miljödebatten - Sida 43 av 82

SmakförÀndringar efter gastric bypass-operation

I de senaste Ärens debatter om jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet mellan man och kvinna framstÄr dessa ofta som binÀra poler eller motsatser. Ur det vÀxer bilder av hur kvinnor och mÀn ?bör? vara, dessa stereotypa roller riskerar i sig att vara destruktiva nÀr de avhumaniserar individen. SÀrskilt problematiskt blir de ?manliga? stereotyper som stÄr i motsats till ?kvinnliga? och dÀrmed kvaliteter som t ex omtanke vilka traditionellt setts som feminina.

"Det Àr viktigt att kunna tÀnka sjÀlv". Grundskoleelevers attityder till skolÀmnet religionskunskap

Denna examensuppsats Àr skriven pÄ LÀrarutbildningen pÄ Malmö Högskola inom Àmnet för Religionsvetenskap och lÀrande och visar pÄ elevers attityder till Àmnet Religionskunskap. I min undersökning ingÄr 78 enkÀter som delats ut till elever i Är 8 och 9 och tre intervjuer med elever i Är 8 och 9. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr: Vilka tankar har grundskoleelever kring religionskunskapsÀmnet idag? Anser grundskolelever att religionskunskapsÀmnet Àr relevant idag? Hur har religionskunskapsÀmnet förÀndrats i den svenska skolan under de senaste seklen och hur har debatten kring Àmnets existens sett ut? Undersökningen visar pÄ att eleverna tycker det Àr viktigt med kunskaper i Religionskunskap samtidigt som de anser att Àmnet inte intresserar dem sÄ mycket. Min slutsats Àr att bristen pÄ intresse för Àmnet har samband med att det eleverna anser Àr viktigt och som Àr i linje med kursplanen inte stÀmmer överens med det eleverna upplever att religionsundervisningen fokuserar pÄ.

LĂ€romedlets funktion i klassrummet, i matematik.

Syftet med detta arbete var att undersöka och fÄ grepp om de faktorer, som verkar mellan lÀromedlen och eleverna, respektive lÀromedlen och lÀrarna. FrÄgestÀllningarna var följande:- Vilka faktorer pÄverkar lÀromedlets funktion?- Vad kommunicerar dessa faktorer till lÀrare, respektive elever?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor, genomfördes kvalitativa intervjuer bland lÀrare och elever i gymnasiet, i Àmnet matematik.I vÄrt arbete sÄg vi en röd trÄd som löpte genom litteratur och artiklar. TrÄden var vikten av det matematiska sprÄket, och hur viktig den var för ett utvecklande av den matematiska förstÄelsen. Vi har skÀrskÄdat olika faktorer som vi fÄtt fram genom en amerikansk utvÀrderingsprocedur.

Brand i hallbyggnad: En studie i FDS och Evac

I Sverige har debatten om brand i hallbyggnad pÄgÄtt under en lÀngre tid. Grundkravet enligt EKS 8 för hallbyggnader som innehÄller samlingslokal Àr R30, men konstruktionsdelar som vid kollaps inte leder till fortskridande ras eller ger för stort skadeomrÄde kan förbli oskyddade. Framförallt handlar debatten om möjligheter till oskyddade takbalkar av stÄl samt vilka verifieringsmetoder som ska vara tillÀmpningsbara.I denna studie har FDS-simuleringar utförts med olika scenarier dÀr parametrar som bland annat brÀnsletyp, takhöjd och öppningsstorlekar har varierats. Dessa scenarier har jÀmförts och parametrarnas betydelse har analyserats. Fokus i denna studie har varit analys av temperaturerna i takbalkarna, men Àven utrymningssimuleringar har utförts i programmet Evac.

Förhandlingar om nÀr, var och hur lÀxor ska göras - inte om de ska göras : En diskursanalys om elevers uppfattningar om lÀxan

Idag Ă€r debatten om lĂ€xor vanligt förekommande i sĂ„vĂ€l skolans sfĂ€r som i media och inom politiken. Dessa debatter kan ses som ett sĂ€tt att skapa en normalitet, och en strĂ€van efter att fĂ„ fler att ansluta sig till de olika parternas uttalade uppfattningar om lĂ€xans förekomst. Tillsammans med denna debatt utgör lĂ€roplanen nĂ„gra av de normer som skolans aktörer ska förhĂ„lla sig till gĂ€llande lĂ€xorna. Trots att lĂ€xan inte nĂ€mns i lĂ€roplanen sĂ„ lever lĂ€xan vidare och vi vĂ€ljer dĂ€rför att betrakta lĂ€xan som en norm, som följs av inte bara skolans aktörer och eleverna utan Ă€ven av förĂ€ldrar. Även fast lĂ€xan i huvudsak berör eleven anser vi att elevernas talan om lĂ€xor inte representeras i de debatter som förs, och vi undrar dĂ€rför; var Ă€r elevernas talan om lĂ€xor?Vi har dĂ€rför valt att anta ett elevperspektiv och anvĂ€nder oss av en diskursanalytisk ansats för att förmedla deras uppfattningar om lĂ€xor.

Permanent uppehÄllstillstÄnd till syriska flyktingar : diskursanalysom ansvar, stereotyper och EU

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka den diskurs som följde i svensk media efter migrationsverkets beslut att ge syriska flyktingar permanent uppehÄllstillstÄnd.Metoden som vi har utgÄtt ifrÄn Àr kritisk diskursanalys och innehÄllsanalys. Som data har vi valt ut tolv artiklar och tvÄ TV-program.Resultatet visar att media Àger den makt som gör att de fÄr avgöra hur ett sÄdant beslut ska presenteras och diskuteras. Resultatet visar Àven att media anvÀnder idag en annorlunda diskurs jÀmfört med 1980 och 1990 talet.Media kan med sin makt avgöra vem som ska/inte ska uttrycka sig. En ?Vi? och ?De? skapas av media som skiljer mellan den etablerade och den oetablerade i samhÀllet.

Sporthallen i Halmstad : ????En studie i debatten kring sporthallsbygget 1951-1955

Denna kandidatuppsats handlar om generationsvÀxling i en offentlig organisation.  Organisationen anvÀnder sig av bl.a. 80-90-100 modellen som en ÄtgÀrd för att hantera den stora stundande generationsvÀxlingen som de stÄr inför.  Uppsatsens syfte Àr, att med hjÀlp av frÀmst medarbetares erfarenheter utvÀrdera hur 80-90-100 modellen genom arbetstidsminskning uppnÄtt sina mÄl enligt Ljungby kommuns pensionspolicy, dvs. hur denna modell bidragit till att: öka förutsÀttningarna för Àldre anstÀllda att arbeta till 65 Ärs ÄlderunderlÀtta generationsvÀxlingtrygga framtida rekryteringsÀkra kunskapsöverföring i organisationen Uppsatsen Àr en utvÀrdering med avsikten att redogöra för hur modellen ser ut idag och hur den kan förbÀttras.Min forskningsstrategi har en fenomenologisk infallsvinkel, dÀrmed har jag anvÀnt mig av ett induktivt tÀnk. Undersökningen Àr avgrÀnsad till barn- och utbildningsförvaltningen i Ljungby kommun.

Man och kvinna i tvÄsamhet, Amen : en studie om debatten kring samkönade Àktenskap i religiös media

The purpose of this thesis is to present a number of examples of how the debate concerning same-sex marriages in Sweden was conducted in religious media between the year of 2005 and May 1st 2009. I intend to examine if and how these debate articles can be descibes as examples of religion taking part in the public sphere according to JosĂ© Casanovas theory of deprivitization and public religion (1994) and JĂŒrgen Habermas theory of religion in the public sphere (1964, 1989, 2006, 2008). I will apply the theories to the material by using four criteria for public religion, based on Casanovas and Habermas two theories, designed by Marta Axner. I also intend to compare the arguments used in the material to the arguments found in Marta Axners dissertation Public Religions in Swedish Media (2013). To identify these arguments a textanalysis containing seven argumentschemes, designed by Gunnar Björnsson (1994), is applied.

Koranbr?nningar och ordningslagar: Tv? sidor av samma mynt?

Koranbr?nningar som en form av offentlig demonstration har varit ett hett ?mne i Sverige de senaste ?ren. ?ven om de tidiga debatterna kring br?nningen av koraner fr?mst kretsade kring huruvida det kunde ses som hets mot folkgrupp eller uppvigling mot etniska grupper, har debatten skiftat de senaste dagarna. ?r 2023 rapporterade S?kerhetspolisen att hotet fr?n terrorism mot Sverige hade ?kat, delvis som en reaktion p? br?nningen av koraner.

Engelskundervisning riktad till elever med invandrarbakgrund i den svenska skolan

Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur engelskundervisningen bedrivs i den svenska skolan, speciellt den riktad mot elever med invandrarbakgrund. Jag vill dels veta vilka sÀrskilda behov dessa elever har, och dels om det faktiskt finns nÄgon skillnad mellan undervisning riktad mot elever med invandrar bakgrund jÀmfört med den riktad till övervÀgande svenska elever. För att fÄ reda pÄ detta har jag djupintervjuat fem lÀrare som alla arbetar pÄ olika stadium inom den svenska skolan.I mitt litteraturavsnitt gÄr jag dels igenom styrdokumenten för att veta vilka riktlinjer lÀrare mÄste arbeta efter, men jag gÄr ocksÄ igenom statistik över studieresultat samt vad som pÄgÄr i den aktuella debatten. Resultatet av min undersökning visar pÄ att behoven verkar skilja sig en del mellan elever med invandrarbakgrund och svenskfödda elever, men de flesta problem i klassrummet uppfattas av lÀrarna som jag intervjuat som sociala mer Àn pedagogiska. Respondenterna uttrycker ett behov av mer tid och mer hjÀlp speciellt till elever som har svag svenska. Undervisningen skiljer sig inte mycket frÄn den som riktas till klasser med övervÀgande elever med svensk bakgrund, och nÀr den skiljer sig handlar det oftast om nivÄgrupperingar mellan hög- och lÄgpresterande elever. Metodiken handlar frÀmst om de riktlinjer om individualsiering som finns i styrdokumenten..

FÄngars anpassning i samhÀllet : debatten i massmedia om anpassningen och dess anknytning till lagen

Syftet med den hÀr studien har varit att belysa hur fÄngars situation, med avseende pÄ deras anpassning i samhÀllet, uttrycks i massmedia samt hur de uttryckta förestÀllningarna om anpassning kan relateras till lagtexten. Studien Àr kvalitativ och den empiri som anvÀnts Àr debattartiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Till dessa artiklar har följande frÄgestÀllningar stÀllts:-Vilka förhÄllanden anses som problem i massmediala diskussioner betrÀffande fÄngarnas situation? Hur beskrivs dessa och vilka förslag till lösningar diskuteras? -Hur kan sÄdana förhÄllanden relateras till fÄngarnas anpassning i samhÀllet och hur kan den i sin tur kopplas till lagens intentioner? Resultatet av den första frÄgestÀllningen har analyserats utifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och med hjÀlp av begreppen ?claims- maker?, ?socialt problem? och ?moralisk panik?. Den andra frÄgestÀllningen har analyserats med lagtext som utgÄngspunkt.

Attityders betydelser : Attityduttryck och deras retoriska effekter i en tv-debatt mellan Gudrun Schyman och Maria Arnholm

Attityders betydelser Àr en undersökning som syftar till att skapa en förstÄelse av hur attitydgestalter fungerar i en debattsituation genom att analysera hur ickeverbal retorik sÄsom kroppssprÄk, blickar och gester samspelar med det som uttryckligen sÀgs. Forskningsobjektet utgjordes av en tv-debatt i SVT Agenda mellan Gudrun Schyman (Fi) och jÀmstÀlldhetsminister Maria Arnholm (Fp) kring den sÄkallade ?lönefrÄgan?, om hur politikerna ska verka för att lönerna i Sverige ska bli mer jÀmstÀllda mellan kvinnor och mÀn.Analysen visade att Schyman uttrycker mÄnga starka negativa attityduttryck som skapar en konflikt i debattens diskursdynamik. Dessa attityduttryck i kombination med vad Schyman sÀger till Arnholm gör att de bÄda debattörernas ethos och maktpositioner förÀndras, dÀr Schyman fÄr ett övertag i debatten som hon kan utnyttja för att till slut vinna den.FrÄgor som kan vara intressanta för vidare forskning Àr om Schymans konfliktskapande attityduttryck kan generaliseras till andra retoriker och med vilket syfte det i sÄ fall verkar ske. SÄdan forskning skulle kunna nyansera den retorik som framförs i politiska debatter och indirekt bidra till att granska dessa ideologikritiskt..

Kompetensutveckling i kunskapsintensiva företag

Företag: Ericsson Mobile Platforms, itAssign, Intentia, BioInvent och Cell Network. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur fem företag agerar för att utveckla den kompetens som finns i företaget och pÄ vilket sÀtt detta agerande visas i den externa redovisningen. Metod: Insamlingen av data har skett genom personliga intervjuer med nyckelpersoner för kompetens i fem företag som vi ansett vara kunskapsintensiva. Vi har anvÀnt oss av en intervjuguide och lÄtit respondenten utveckla sig fritt och uttömmande kring dessa frÄgor. Dessa har sedan kompletterats med ytterligare frÄgor som skickats och besvarats via e-mail.

Sexköpslagen 2.0 - en kritisk diskursanalys av debatten om en utvidgad sexköpslagstiftning

The main aim of this study is to examine the political debate in Sweden around a potentionalcriminalization of buying sex abroad. A second additional aim is to analyze the debate from anintersectional feminist gender perspective, by bringing attention to ideas about gender, ethnicity andpower expressed in the empirical material.The questions at issue are:What are the arguments for and against the potentional criminalization of buying sex abroad andwhich central discursive battles can be discerned throughout the debate?What impact do ideas about gender and power have on the construction of a general advocatediscourse versus a general antagonist discourse?The methodological point of departure is Critical Discourse Analysis, drawing on the theories ofNorman Fairclough, Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. The empirical material consists of 27articles and editorials publicized in Swedish newspapers between January 2011 and November2014.The result shows that the polemics manifested in the debate are based on different ideas aboutgender, ethnicity and power. A crucial discursive battle stands between human rights andinternational law as a superior principle.

Open access i forskningspolitiken : en undersökning av de politiska argumenten i debatten kring vetenskaplig publicering

This Master's thesis aims at pinpointing the political arguments that appear in the recent debate on scientific publication. There is a widely spread opinion that prices on digital resources are far too high, thus taking up a major part of the University libraries budget, while publishing companies make high profits. It is also a common opinion that the current publishing method does not take full advantage of the possibilities of electronic publishing. Lately a number of alternative ways of publishing have been initiated and discussed, generally referred to as open access. Open access published material is available free of charge and free of most copyright and licensing restrictions on the public internet.In this thesis the minutes from four hearings held by the UK House of Commons in the spring of 2004 are examined.

<- FöregÄende sida 43 NÀsta sida ->