För närvarande pågår det en debatt om lagen om anställningsskydd, LAS, i Sverige. Kärnfrågan i debatten är, från företagens sida, möjligheten att kunna anställa och behålla kompetent personal. Syftet med studien är att beskriva och förklara hur LAS kan påverka arbetsgivare och deras agerande: kan lagen medföra problem för företagen eller är problemen med lagen överdrivna? Den empiriska undersökningen genomfördes med hjälp av personliga intervjuer med Älvsbyhus, Almega samt Företagarnas Riksorganisation. Resultatet av studien visar att lagen bör bli mer flexibel vad gäller anställningsformerna samt underlätta för företagen att använda personliga skäl som grund för uppsägning.

Mot bakgrund av den dagsaktuella debatten om ungdomars svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, har vi genom en kvalitativ studie undersökt hur ett antal ungdomar reflekterar över sin framtid på denna och studerat deras tankar kring övergången från nuvarande sysselsättningssituation till arbete. Antologin innehåller fem enskilda bidrag, varav två fokuserar på arbetslösa ungdomar och resterande delar på studerande vid traditionella gymnasieprogram, på fotbollsgymnasium och vid universitet. Studien visar att informanterna upplever att det i samhället finns en norm. Enligt denna skall ungdomars huvudsakliga sysselsättning vara arbete eller studier. Samtliga huvudinformanter menar att de vill leva normenligt och således betraktar de arbete som en viktig del av livet och som en identitetsskapande faktor.

I debatten om den förändrade miljö- och klimatsituationen har energifrågan kommit att bli central. Eftersom ca en tredjedel av den totala energianvändningen i Sverige är kopplad till bebyggelse är detta ett område där det bör gå att åstadkomma stora förändringar. Detta faktum i kombination med ökade energipriser har gjort att byggnader med låg energiförbrukning blivit alltmer attraktiva. Byggande av passivhus, d v s hus utan konventionellt värmesystem, är på kraftig uppgång i Sverige. Dock är det fortfarande få som byggts i de nordligaste delarna av landet vilket kan bero på osäkerhet i form av lönsamhet för beställaren.I detta arbete har möjligheterna att investera i passivhus i Kiruna undersökts med hjälp av energianalyser och livscykelkostnadsberäkningar.

Problematisk skolfr?nvaro ?r ett v?xande problem, b?de i Sverige och internationellt. H?g fr?nvaro resulterar i l?gre m?luppfyllelse, ?kar sv?righeterna att i vuxenlivet komma in p? arbetsmarknaden, samt ?kar risken f?r exempelvis missbruk, kriminalitet och psykiska besv?r. Forskning inom omr?det skolfr?nvaro har tidigare fr?mst fokuserat p? riskfaktorer och konsekvenser av fr?nvaro, samt behandlingsmetoder n?r skolfr?nvaron ?r ?ngestrelaterad. Detta har genererat ett i viss m?n individinriktat perspektiv.

Abstract Arbetets art: C-uppsats i barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal:40 Titel: Pedagogers syn på vilket stöd som ges barn med DAMP i förskolan. Författare: Malin Persson och Malin Rosquist Handledare: Ann-Sofi Råstam Datum 2005-12-15 Bakgrund: Vi har utgått från Gillbergs teori om DAMP samt Freltoftes och Juuls teorier om vilket stöd man som pedagog kan ge barn med DAMP. Debatten angående diagnostisering eller ej mellan forskarna Gillberg och Kärfve tas även upp. Syfte: Syftet med vår undersökning är att komma till insikt om det finns likheter och/eller skillnader mellan ett låginkomst område och ett höginkomstområde i Malmö gälland pedagogers syn på stöd som ges barn med DAMP i förskolan.

Debatten går idag het i Sverige om att slopa revisionsplikten i små och medelstora företag.Anledning är att den svenska revisionen påverkas till allt större del av den internationellautvecklingen där det i dagsläget endast är Sverige och Malta som har kvar revisionsplikten försmå och medelstora företag. Vår uppsats hade därför som syfte att beskriva, särskilt utifrånrevisorns synvinkel, tänkbara effekter av en slopad revisionsplikt i små och medelstoraföretag i Sverige. Detta utmynnade i vår problemformulering som löd: Vad skulle en slopadrevisionsplikt för små och medelstora företag innebära i Sverige? Vårt arbete utgick från endeskriptiv ansats då vårt syfte var att beskriva och vi valde att använda en kvalitativ metod föratt besvara vår frågeställning. Genom att ta del av befintlig teori samt våra respondentersuttalande kom vi fram till att ett slopande av revisionsplikten för små och medelstora företag iSverige kommer att innebära övervägande positiva effekter.

Många företag fokuserar allt mer på att bygga en stark öretagskultur vilket kan vara en följd av att debatten under senare år har kretsat mycket kring företeelsen. Att bygga en stark företagskultur kan ses som ett sätt att locka till sig rätt medarbetare. Den starka kulturen anses även främja en god intern kommunikation, och i vissa fall också vara ett effektivt styrmedel från ledningens sida.I företagens intresse ligger också att hålla sig med lojala medarbetare då de bland mycket annat kan bidra med kostruktiv kritik samtidigt som de är villiga att stanna kvar och genomföra förändringar. Det är en av orsakerna till att företag satsar mycket på att locka till sig dessa medarbetare och att se till att de stannar kvar i organisationen.Syftet med undersökningen var att se huruvida det finns ett samband mellan en stark företagskultur och lojaliteten hos medarbetarna. I egenskap av att vara ett företag med stark kultur agerar Ikea studiens undersökningsobjekt.

Syftet med detta arbete är att försöka få en bild av vad det var som gjorde att kursen Estetisk verksamhet ansågs viktig nog att bli ett kärnämne 1994, och varför den inte längre ansågs viktig och togs bort 2011. Med hjälp av kritisk diskursanalys undersöks argument för och emot kursen som de förs fram i texter från regering, riksdag och media vid dessa tidpunkter, med betoning på vad dessa säger om kursens status och position i gymnasiet och i den skolpolitiska debatten. Studien visar att när Estetisk verksamhet infördes 1994 var det för att låta eleverna uppleva och själva skapa, baserat i en humanistisk diskurs. När kursen togs bort 2011 var det för att andra ämnen ansågs behöva mer utrymme för att ge eleverna en tydligare yrkes- eller högskoleförberedande utbildning, baserat i en marknadsekonomisk diskurs. Fokus för vad som var viktigt i gymnasieskolan skiftade under de sjutton år som gått däremellan, och i den nya läroplanens inriktning på nyttobaserad utbildning fick inte Estetisk verksamhet plats. Den skolpolistiska synen på kunskap förändrades från en demokratisk tanke om att ge alla samma möjligheter, till ett differentierat ideal där individens kunskap ska vara mätbar och samhällsnyttig. .

Denna uppsats behandlar Gödels ofullständighetsteorem. Jag redogör för Gödels bevis av teoremen med hans ursprungliga terminologi, som jag också konkretiserar genom egna exempel. I uppsatsen visar jag även att Gödel begår ett misstag som gör att hans bevis för ofullständighetsteoremen formellt sett inte håller (även om bevisidén inte påverkas). Jag har inte kunnat finna att detta misstag har påtalats i litteraturen, så det är möjligt att denna uppsats utgör ett bidrag till debatten. Vidare omformulerar jag Gödels resonemang på ett sådant sätt att (de nya) bevisen håller, förutsatt att det inte finns något annat misstag som ingen ännu har upptäckt.

Vi tillämpar en kvantitativ tvärsnittsstudie för att undersöka huruvida informationskvaliteten inom finansiella rapporter påverkar bolagens kostnad för räntebärande kapital. Redovisningsforskning och finansteori hävdar att informationskvalitet ? det vill säga osäkerheten i värderingsestimat för en underliggande tillgång ? medför en informationsasymmetri för långivare, vars prissatta osäkerhet påverkar bolagens kostnader för räntebärande kapital utöver standardriskfaktorer. Vi bygger vidare på antagandet genom att studera noterade europeiska affärsbanker. Ett icke-sannolikhetsurval tillämpas för att mer specifikt adressera de största affärsbankerna under studiens valda tidsperiod 2009-2011.

In recent years the concern about the future of the European Union and itssupposed lack of democracy, efficiency and legitimacy has increased. Thisconcern has resulted in extensive debates and the establishment of a conventionwith the task to create a draft treaty for a European Constitution.The aim of this essay is to study how the three theoretical concepts,democracy, efficiency and legitimacy, have been described and used in the debateabout the future of the European Union. My main interest is to see how theseconcepts are described in a debate regarding a political system that goes beyondthe borders of the nation-state. I have made a comparative textual analysis of thedebates taken place in Sweden and Spain during a period of over two years. Ihave, for instance, found out that openness and clearness have a prominentposition as democratic values together with equality and justice (in Spain) and theinstitution of accountability (in Sweden).

Detta examensarbete syftar till att undersöka vilken kunskap som fastighetsägare har om passivhus samt om det finns någon marknad för detta koncept i Örebro län.Miljö- och klimatproblemen i världen blir allt större och ett resultat av detta är den ständigt cirkulerande debatten om passivhus.  Lågenergihus är en nödvändig lösning för att energianvändningen ska kunna minskas, då bostadssektorn står för cirka 40 % av Sveriges totala energianvändning. Passivhus är en utveckling av lågenergihuset som byggs utan konventionellt uppvärmningssystem och har en låg energianvändning. Asplunds Bygg i Örebro bygger nu våren 2009 de första passivhusen i Örebro.Examensarbetet inleddes med att fastighetsägare kontaktades och intervjuer bokades. De muntliga intervjuerna genomfördes under en fyra veckors period på respektive fastighetsägares kontor. En egen fördjupning i ämnet gjordes parallellt med intervjuerna genom att studera passivhus i bl.a.

Sedan den första november 2009 ges alla homosexuella par som vill rätten att vigas i Svenska kyrkan. Lagen har varit omdiskuterad inom såväl Svenska kyrkan som bland partierna i riksdagen och tidigare har flera ställt sig klart negativa till homovigslar i Svenska kyrkan. I och med att Svenska kyrkan underordnar sig denna lag har den intagit en officiell ställning, men då debatten varit stor och oense har rått bland kyrkans verksamma tyder det på att det, bland annat, finns präster vars personliga inställning motsätter sig kyrkans.Svenska kyrkan skall vara öppen för alla och motarbeta diskriminering men samtidigt kan det, för den enskilde, var svårt att finna stöd i Bibeln, beroende på hur man tolkar den, för vigsel av homosexuella par i Svenska kyrkan. Att det här på många sätt är en tolkningsfråga som baseras på den enskildes tro och etiska förhållningssätt gör det svårt eller kanske till och med omöjligt att finna ett svar som alla berörda kan ställa sig bakom. Därför vill jag i min uppsats försöka belysa de skillnader som upplevs finnas inom Svenska kyrkan, vilka argument som används som stöd för de olika åsikterna samt hur det kommer sig att de berörda tycker och tror som de gör..

Privata säkerhetsföretag verkar i dag i stor utsträckning etablerat sig som en del i eller parallellt med den västliga militära styrkestrukturen, framför allt i USA. Uppgifterna som de privata säkerhetsföretagen löser är till huvudsak uppgifter som traditionellt tidigare lösts av militära förband.Det övergripande syftet med denna uppsats är att beskriva och kartlägga debatten om privata säkerhetsföretag i USA. Min frågeställning är om inställningen till den privata aktören inom den militära styrkestrukturen förändrad och vad är det som debatteras rörande den pågående och ökande privatiseringen av den militära styrkestrukturen?För att ta mig an uppgiften på ett vetenskapligt sätt har jag valt att använda kvalitativ innehållsanalys. Jag har därför valt att utgå från Lennart J.

Uppsatsförfattaren undersöker om kvantitativa eller kvalitativa effekter när det gällerFörsvarsmaktens kvinnliga personal kan spåras till följd av ett ökat fokus på genusfrågor (bl.a.innebärande åtgärder för att rekrytera fler kvinnor). Med kvantitativa effekter avses här om flerkvinnor kunnat rekryteras, medan kvalitativa effekter avser kvinnornas kompetens. I uppsatsenundersöks fyra svenska bataljoner i Kosovo samt tre årskullar vid Yrkesofficersprogrammet.Med hjälp av detta underlag jämförs sedan dels hur andelen kvinnor förändrats under den aktuellaperioden, dels kvinnornas betyg och tjänstgöringsomdömen i förhållande till motsvarande manligpersonal.Undersökningen gav ett mer mångfacetterat resultat än vad som ofta framhålls i debatten omgenus. Vid yrkesofficersprogrammet kunde en ökad andel kvinnor inom armén konstaterasantagningsåret 2003, samtidigt som kvinnornas medelbetyg sjönk. Vid de olikaKosovobataljonerna ökade andelen kvinnor högst marginellt, samtidigt som dessas betyg generellthade ett högt genomsnitt, i en del fall högre än männens.