Sökresultat:
933 Uppsatser om Miljödebatt - Sida 41 av 63
Konstruktion av begreppet hot i svensk sÀkerhets- och försvarspolitik
KONSTRUKTION AV BEGREPPET HOT I SVENSK SĂKERHETS OCH FĂRSVARSPOLITIK.Sammanfattning:OmvĂ€rldsförĂ€ndringen har medfört stora förĂ€ndringar inom det sĂ€kerhets och försvarspoli-tiska omrĂ„det. Sverige har gĂ„tt frĂ„n att tidigare betonat neutralitet och alliansfrihet som grund för sĂ€kerhet, till att bĂ„de ge och ta emot militĂ€rt stöd. FörĂ€ndringen har gett upphov till en debatt dĂ€r ena sidan uppfattar att transformeringen inte tydliggjorts i förhand och en annan som hĂ€vdar motsatsen. Undersökningen utgĂ„r frĂ„n teorier om att sprĂ„ket och de dis-kurser detta skapar har en stor betydelse för hur vi förstĂ„r och uppfattar omvĂ€rlden.Det Ă€r dĂ€rmed intressant att undersöka hur ledande företrĂ€dare för sĂ€kerhets och försvars-politik har uttryckt förĂ€ndringen i text och tal. Folk och Försvars rikskonferens Ă€r tongivan-de för den sĂ€kerhets och försvarspolitiska debatten och kan dĂ€rmed beskrivas vara en social handling dĂ€r sprĂ„ket bidrar till att skapa den sĂ€kerhets och försvarspolitiska agendan.
Ăr Idrott och hĂ€lsa ett Ă€mne för alla? : En studie om hur lĂ€rare inom Idrott och hĂ€lsa arbetar för en inkluderande undervisning
Dagens skola ska arbeta mot en "skola för alla". Ămnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett komplext Ă€mne nĂ€r det gĂ€ller att bedriva en inkluderande undervisning dĂ€r alla elever oavsett diagnos eller funktionshinder ska ingĂ„. Problematiken ligger i att Àmnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett utpekande Ă€mne dĂ€r du visar upp dina svaga/starka egenskaper öppet inför alla klasskamrater. Vanligtvis fĂ„r eleven en direkt feedback pĂ„ sin kompetens vilket kan vara kĂ€nsligt för alla berörda parter.Vikten av att lĂ€rare Ă€ndĂ„ arbetar mot en inkluderande undervisning ligger i skolans intresse dĂ„ skolorna skall vara anpassade till alla och dĂ€r denna debatt stĂ€ndigt Ă€r aktuell. Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka huruvida lĂ€rare inom Idrott och hĂ€sla pĂ„ grundskolenivĂ„, Ă„rskurs 6-9, arbetar för en inkluderande undervisning.
Författare om högt och lÄgt inom litteraturen
Undersökningens huvudsyfte Àr att ta reda pÄ hur författare sjÀlva förhÄller sig och pÄverkas av masskulturens inverkande faktorer. Idag pÄgÄr en aktiv debatt och en kamp, inom det litterÀra fÀltet, om vad som skall fÄ rÀknas till kultur och vilken typ av skönlitteratur som anses representera hög respektive lÄg litteratur. DÀrför Àr det viktigt att ta reda pÄ hur författarna sjÀlva tÀnker om sina texter eftersom det trots allt Àr de som stÄr bakom texterna. I den kulturella verklighet som alltmer prÀglas av ett stort utbud, blir den hÄrda konkurrensen kanske nÄgot som varje författare tvingas vÀga in i sitt författarskap. Studien har anvÀnt sig av kvalitativa intervjufrÄgor dÀr femton slumpmÀssigt utvalda författare, förutom frÄgor om masskulturens pÄverkan pÄ deras texter, Àven besvarat frÄgor om och huruvida skolan ska fungera som litteraturförmedlare.
Hur verklig Àr reality-tv? : En studie kring dokusÄpan Paradise Hotel utifrÄn deltagarnas perspektiv
Realityshower och dokusÄpor tar allt större plats i vÄra tv-tablÄer och Àr under stÀndig debatt. Programmen sÀnds numera pÄ prime time och finns hela tiden tillgÀngliga via internet. Just nu Àr dokusÄpan Paradise Hotel mest aktuell och har fÄtt utstÄ mycket kritik. Detta pÄ grund av de stora mÀngder alkohol som deltagarna dricker samt programmets inslag av sexuell karaktÀr.  Genrens namn, reality-tv, ger sken av att det Àr verkligheten som speglas i programmen, men hur verkligt Àr egentligen det vi fÄr se? Hur stor makt har produktionsbolaget över deltagarna och hur redigeras det filmade materialet för att locka tittarna? Det Àr frÄgor som den hÀr uppsatsen syftar till att försöka besvara.
Halmstadgruppen
Halmstadgruppen blev mycket omskriven i tidningarna och bara det att gruppen bestod av en skara konstnÀrer som hade gÄtt samman gÀllande stilriktning och gemensamma utstÀllningar bidrog sÀkert en hel del till uppmÀrksamheten. Dessutom följde Halmstadgruppen det som var pÄ ?modet? i Paris konstliv. Det var nÄgot som blev vÀldigt tydligt i och med att Halmstadgruppen stÀllde ut pÄ Galerie Modern i Stockholm 1931, samtidigt som det öppnades en utstÀllning med fransk konst pÄ Nationalmuseum i Stockholm. NÀr Halmstadgruppen dessutom stÀllde ut pÄ Galerie Modern i Stockholm
1932 anordnade Nationalmuseum i Stockholm en surrealistutstÀllning, vilket vÀckte en debatt om Halmstadgruppen i flera tidningar.
VÀgen mot kvinnliga prÀster : en jÀmförande studie med judendomen
Det frÀmsta syftet har varit att se hur vÀgen varit för de kvinnliga prÀsterna, och Àven den teologiska argumentationen för och emot kvinnliga prÀster. Jag har jÀmfört denna studie med judendomen. För att fÄ ytterligare ett sammanhang gör jag Àven speglingar av den katolska kyrkans hÄllning i frÄgan. Jag kommer först och frÀmst att visa hur Svenska kyrkan tagit emot kvinnorna till prÀstÀmbetet. Kanske utgör ocksÄ det en perfekt utgÄngspunkt för att studera vad som överhuvudtaget hÀnder nÀr kvinnor kliver in i den dominerande manliga kyrkliga maktstrukturen.
JÀmstÀlldhet i samrÄd?
Miljökonsekvensbeskrivning, MKB, Àr ett redskap som anvÀnds i Sverige och 120 andra lÀnder och processen anvÀnds för att förutse miljöpÄverkan som kan komma att intrÀffa som ett resultat av olika projekt som etableras. I Sverige krÀvs MKB alltid för sÀrskilda projekt, sÄ som vÀgprojekt. Processen försöker inkorporera miljöaspekter i projekt och Àven ge allmÀnhet och intressenter möjlighet att yttra sig och stÀlla frÄgor kring projektet. Detta kallas att hÄlla samrÄd vilket ska hÄllas under hela MKB-processen. I Sverige finns lagar som begÀr att samrÄd hÄlls under processen, men forskning kring jÀmstÀlldhet och samrÄdsförfarandet kallad JÀmSam visar att det Àr en överrepresentation av Àldre mÀn pÄ dessa möten.
JÀmstÀlldhet i samrÄd?
Miljökonsekvensbeskrivning, MKB, Àr ett redskap som anvÀnds i Sverige och 120 andra lÀnder och processen anvÀnds för att förutse miljöpÄverkan som kan komma att intrÀffa som ett resultat av olika projekt som etableras. I Sverige krÀvs MKB alltid för sÀrskilda projekt, sÄ som vÀgprojekt. Processen försöker inkorporera miljöaspekter i projekt och Àven ge allmÀnhet och intressenter möjlighet att yttra sig och stÀlla frÄgor kring projektet. Detta kallas att hÄlla samrÄd vilket ska hÄllas under hela MKB-processen. I Sverige finns lagar som begÀr att samrÄd hÄlls under processen, men forskning kring jÀmstÀlldhet och samrÄdsförfarandet kallad JÀmSam visar att det Àr en överrepresentation av Àldre mÀn pÄ dessa möten.
Hur barn samspelar med varandra pÄ raster och utevistelse i förskola och skola : Ett arbete om inkludering och exkludering
Dagens skola ska arbeta mot en "skola för alla". Ămnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett komplext Ă€mne nĂ€r det gĂ€ller att bedriva en inkluderande undervisning dĂ€r alla elever oavsett diagnos eller funktionshinder ska ingĂ„. Problematiken ligger i att Àmnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett utpekande Ă€mne dĂ€r du visar upp dina svaga/starka egenskaper öppet inför alla klasskamrater. Vanligtvis fĂ„r eleven en direkt feedback pĂ„ sin kompetens vilket kan vara kĂ€nsligt för alla berörda parter.Vikten av att lĂ€rare Ă€ndĂ„ arbetar mot en inkluderande undervisning ligger i skolans intresse dĂ„ skolorna skall vara anpassade till alla och dĂ€r denna debatt stĂ€ndigt Ă€r aktuell. Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka huruvida lĂ€rare inom Idrott och hĂ€sla pĂ„ grundskolenivĂ„, Ă„rskurs 6-9, arbetar för en inkluderande undervisning.
Skyddsjakt : 28 § Jaktförordningen
I Sverige pĂ„gĂ„r en livlig debatt som rör skydd av egendom frĂ„n rovdjursattacker. TamdjursĂ€gare upplever att de inte kan skydda sin boskap frĂ„n angrepp av rovdjur med nuvarande lagstiftning och jĂ€gare upplever att de inte kan skydda sina jakthundar frĂ„n angrepp frĂ„n frĂ€mst vargar.I rapporten redogörs för nuvarande gĂ€llande lydelse av 28 § jaktförordningen och den föreslagna nya lydelsen.Meningen med rapporten Ă€r att belysa de problem som finns runt skyddsjakt och dĂ„ med anledning av 28 § jaktförordning. Rapporten ska Ă€ven svara pĂ„ vad polisen har för uppgifter nĂ€r misstanke om jaktbrott uppstĂ„r.Som kĂ€llor till rapporten har vi anvĂ€nt oss av internet, rapporter framtagna inom omrĂ„det samt intervju med en miljöbrottsutredare frĂ„n Ăstersund.Polisen har en viktig roll i rovdjurspolitiken dĂ„ det Ă€r viktigt att polisen i ett tidigt skede gör adekvata Ă„tgĂ€rder. SpĂ„rsĂ€kring Ă€r ofta avgörande i dessa brott och dĂ„ frĂ€mst teknisk bevisning. En ordningspolis uppgift blir att snabbt spĂ€rra av platsen.
Koncentration, konkurrens och bankernas höga lönsamhet
De svenska storbankernas vinster Àr höga, till och med provocerande höga enligt finansminister Anders Borg. I Sverige domineras marknaden av de fyra sÄ kallade storbankerna; Handelsbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Storbankerna visar hög lönsamhet och i samband med offentliggörandet av 2011 Ärs bokslut har en debatt tagit fart i media om huruvida denna höga lönsamhet Àr legitim eller ej. Syftet med utredningen Àr att, genom att undersöka den svenska bankstrukturen, förklara hur graden av koncentration pÄ den svenska bankmarknaden pÄverkar konkurrensen och hur dessa faktorer i sin tur pÄverkar de svenska bankernas prissÀttning och höga lönsamhet. För att se om den ovan nÀmnda situationen pÄ den svenska bankmarknaden Àr avvikande kommer jÀmförelser med andra europeiska lÀnder att genomföras och eventuella likheter och skillnader dem emellan att diskuteras.
Vem gör vad pÄ de ungas Internet? : Om ungas nÀtpublicering och nÀtkommunikation och hur detta kan pÄverka en ung mÀnniskas lÀrande och sociala utveckling.
Vem gör vad pÄ de ungas Internet och varför Àr de dÀr? Dessa enkla frÄga har naturligtvis inga enkelt svar. Syftet med denna studie Àr dÀrför inte att finna ett enda revolutionerande svar, utan att utifrÄn en rad olika forskningsfÀlt lÀgga ett pussel och söka mer komplexa och sammanflÀtade orsaker och drivkrafter.Metoden för detta sökande ligger dels i en sÄ kallad litteraturstudie, dÀr de senaste Ärens undersökningar, forskning, debatt i form av artiklar i vetenskapliga tidskrifter och statliga verks skriftproduktion tagits med, dels i form av en enkÀtundersökning som undertecknad genomförde bland ca 450 tonÄringar i Äldrarna 14 ? 17 Är, dÀr de tillfrÄgats om sina internetvanor pÄ fritiden. Denna undersökning bearbetades sedan statistiskt.
Den narkotikapolitiska debatten - En kritisk granskning av de politiska & rÀttsliga normernas inverkan pÄ individen
Den hÀr uppsatsen behandlar Sveriges narkotikapolitik, och dÄ i förlÀngningen dess inverkan pÄ individen, i form av missbrukaren. Syftet med föreliggande studie Àr att spegla individperspektivet i den aktuella narkotikapolitiska debatten, för att se hur missbrukarens position i samhÀllet kan tÀnkas se ut framöver. ProblemstÀllningen utgÄr ifrÄn att politiken leder till att missbrukaren starkt marginaliseras i vÄrt samhÀlle, dÄ mÄlet om "det narkotikafria samhÀllet" utestÀnger anvÀndaren av narkotika.Uppsatsen bygger pÄ Foucaults teoretiska begrepp makt, disciplin, avvikelse och norm. Samt pÄ det perspektiv man inom rÀttssociologin benÀmner normvetenskap. UtifrÄn dessa begrepp har en teoretisk modell skapats, som hjÀlpmedel vid genomförandet av undersökningen.
Bolags etableringsfrihet inom EU
MĂ„nga medlemsstater inom EU tillĂ€mpar idag sĂ€tesprincipen. Denna princip innebĂ€r att bolag lyder under den bolagsrĂ€ttsliga lagstiftning som gĂ€ller dĂ€r bolaget har sitt sĂ€te (styrelse, huvudkontor, huvudsaklig verksamhet etc.) Vissa medlemsstater tillĂ€mpar dock registreringsprincipen vilken innebĂ€r att ett bolag lyder under den bolagsrĂ€ttsliga lagstiftning som gĂ€ller i den medlemsstat dĂ€r det Ă€r registrerat oavsett var bolaget bedriver sin verksamhet. MotsĂ€ttningarna mellan dessa principer har tidigare inneburit att bolags etableringsfrihet varit begrĂ€nsad. Denna frĂ„ga har de senaste Ă„ren aktualiserats i ett antal förhandsavgöranden frĂ„n EG-domstolen bl a Segers, Daily Mail, Centros, Ăberseering och Inspire Art. Syftet med denna uppsats Ă€r att analysera vad EG-domstolens rĂ€ttspraxis har för konsekvenser för bolags etableringsfrihet inom EU.
Pedagogisk utredning
Föreliggande uppsats Àr en kvalitativ studie med syftet att undersöka nÄgra pedagogers uppfattningar av pedagogisk utredning vid upprÀttandet av ÄtgÀrdsprogram för elever i socioemotionella svÄrigheter. Uppslaget till studien var den aktuella debatt som förs kring skolans arbete kring elever i behov av sÀrskilt stöd samt den nya skollagen som trÀdde i kraft juni 2011. Metoden som har anvÀnts Àr en halvstrukturerad intervjustudie dÀr sex pedagoger i grundskolan fick samtala utifrÄn följande frÄgeomrÄden; Pedagogisk utredning, ÄtgÀrdsprogram och delaktighet. Pedagogerna arbetar pÄ fem skilda grundskolor varav tvÄ Àr friskolor. Resultatet visar att det förekommer nÄgon form av pedagogisk utredning pÄ samtliga skolor innan ett ÄtgÀrdsprogram skrivs fram.