Sökresultat:
274 Uppsatser om Miljöcertifiering - Sida 13 av 19
Bedo?mning av byggnadsmaterial inom miljo?certifiering fo?r byggnader : En ja?mfo?relse mellan BREEAM, LEED, Miljo?byggnad och Svanen
Syftet med arbetet a?r att underso?ka hur byggnadsmaterial behandlas inom BREEAM, LEED, Miljo?byggnad och Svanen samt inom byggvarudatabaserna Basta, Byggvarubedo?mningen och SundaHus. Med hja?lp av systemens bedo?mningskriterier har relevant information bearbetats och sammanfattats i en diskussion samt ett grafiskt resultat.Resultatet har visat att BREEAM-SE sta?ller ho?ga krav med ba?de standardiserade livscykelanalyser, kemiskt inneha?ll, dokumentation, avfallshantering, emissioner och tillverkning. LEED sta?ller krav pa? a?tervinning, a?teranva?ndning och emissioner men na?mner inte utfasningsa?mnen eller fullsta?ndig materialdokumentation.
Certifikatframställaren inom ramen för informationssäkerhet
Allt eftersom kommunikations- och informationstekniken utvecklas, blir det vanligare att människor integrera med varandra på elektronisk väg. Information skickas och det har uppstått ett behov av att kunna säkra att den person som integrationen sker med också är den som han eller hon utger sig för att vara och att de uppgifter som skickats inte blivit förändrade på något sätt, samt att inga obehöriga tar del utav den. De traditionella metoderna att säkerställa ett dokuments innehåll och avsändarens identitet, där underskriften haft en central betydelse, har kommit att appliceras på den moderna tekniken. Rättsliga aspekter har diskuterats och för att hålla takt med den snabba tekniska utvecklingen och för att överbrygga landsgränserna inom EU, har det uppstått regleringar på området i syfte att skapa en ökad säkerhet när det gäller elektroniska överförda dokument och de underskrifter som kan finnas på dessa. För att kunna skapa en säkerhet för den överförda informationen och en tillit för den som ska förlita sig på dokumentets innehåll, finns det i lag (2000:832) om kvalificerad elektronisk signatur regleringar som avser åtagandet gällande en tredje man, en s.k.
Gymnasieelevers motiv till att l?sa svenska som andraspr?k. En kvalitativ studie om elevers resonemang kring valet att l?sa sva p? gymnasiet och deras erfarenheter av flerspr?kighet i klassrummet
Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.
?Vi beh?ver f?ruts?ttningar f?r att kunna anpassa?
Innevarande studie syftar till att med hj?lp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori unders?ka hur fyra f?rskoll?rare resonerar om hur de st?ttar alla barn under samlingen. Syftet med studien mynnade ut i fr?gest?llningar om hur f?rskoll?rare skapar en milj? som fr?mjar alla barns delaktighet under samlingen och vilka f?ruts?ttningar f?rskoll?rare anser att de beh?ver f?r att g?ra det. Den empiri som ligger till grund f?r studien best?r av intervjuer med f?rskoll?rare.
Grönt det nya Svarta : Transportföretag och Miljöansvar - paradoxalt
Förutsättningarna för arbete inom CSR (Corporate Social Responsibility) ser olika ut från bransch till bransch. Idag föreligger det problematik kring uppfattningen vad CSR innefattar. En underrubrik till CSR är miljöansvar. Författaren Subhabrata (2008) diskuterar hur miljöpåverkande företag, exempelvis transportföretag, kan vara miljömedvetna trots verksamma i en smutsig bransch.Examensarbetet ämnar förstärka och utveckla tidigare forskning inom området miljöansvar genom att empirisk belysa paradoxen mellan ett transportföretag och deras miljöansvar. Utifrån denna paradox ämnar examensarbetet till att ge en ökad förståelse för hur transportföretag ska kunna kommunicera sitt miljöansvar trots den problematik som föreligger.Insamlad primärdata utgör den huvudsakliga källan och har skett genom kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkätundersökning.Den teoretiska referensramen består främst av Beckmann och Morsings (2006) teori, strategisk CSR kommunikation.
Verifiering inför AEO-certifiering vid Attends Healthcare AB
Since January 1st 2008, companies have the opportunity to become certified by the new common customs system Authorized Economic Operator (AEO). This opportunity is presented so that authorities together with operators are trusted to ensure that it is the correct cargo that gets transported. Attends Healthcare AB (Attends) has decided to implement this certification. To qualify there are a number of criteria that needs to be met. The aim of this thesis is to verify if Attends can meet the required criteria.
Certifierat kaffe : - ett hållbart alternativ?
Kaffe är den näst största handelsvaran som finns och dricks i hela världen. I Sverige dricks det väldigt mycket kaffe per person och det är även ett land där medvetenheten när det gäller hållbarhet växer väldigt mycket. Då människors medvetenhet har ökat har även krav ställts på tillverkarna. Användande av certifieringar är en enkel metod som används för att konsumenten ska kunna lita på att kaffet har producerats på ett hållbart sätt. För att man ska kunna använda sig av en certifiering måste en rad krav uppfyllas.
Industrial IT - Att certifiera produktinformation på ABB
Detta examensarbete genomfördes på ABB Power Technologies AB i Ludvika. ABB vill överbrygga gapet mellan industri och informationsteknologi för att få de båda delarna att arbeta integrerat. ABB kallar detta koncept för Industrial IT (IIT). Ett krav från koncernledningen är att alla produkter ska vara certifierade enligt nivå 0, som är det första steget i IIT: s certifieringsprocess. Målet var att utföra en kravspecifikation på ett system som ska kunna leverera certifierad produktinformation enligt IIT-standard.
Certifierat kvalitetssystem enligt ISO 9001:2000 : ? möjlighet eller bromskloss
Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Ekonomistyrning, FE4223, VT 2008 Författare: Helena Klint och Björn Olsson Handledare: Dr Jan Alpenberg Titel: Certifierat kvalitetssystem enligt ISO 9001:2000, - möjlighet eller bromskloss Bakgrund: Kravet på ett effektivt kvalitetsarbete och ständiga förbättringar kommer från såväl kunder, medarbetare, leverantörer och ägare. För att bättre möta dessa krav väljer en del företag att certifiera sina processer och rutiner i ett standardiserat kvalitetssystem. Med utgångspunkt från det interna perspektivet i organisationen och de ledningsprinciper som finns i ISO 9001:2000 har vi ställt frågan; Vilka interna effekter i organisationen uppkommer av en certifiering enligt ISO 9001:2000? Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera, förstå och förklara hur två organisationer har påverkats internt av ett certifierat kvalitetssystem utifrån de ledningsprinciper som finns definierade i standarden ISO 9001:2000. Avgränsningar: Vi har begränsat oss till de ledningsprinciper som berör det interna perspektivet i en organisation.
Problem med bygghandlingar
I Bodens centrum har skett ett stort ombyggnadsprojekt där det framförallt skapats nya ytskikt med betongplattor, granit och asfalt. Samtidigt har det även ingått två etapper med ombyggnad av dagvattenledningar.Under min praktik och mitt sommarjobb vis ombyggnationen av Boden centrum har jag arbetat som arbetsledare. Under denna period blev jag varse om problematiken med felaktigheter i ritningar och olika former av bygghandlingar. Under ombyggnationen identifierades främst tre sorter av fel;? troligen bristande kunskap hos konstruktören/arkitekten om hur olika moment utförs praktiskt,? de personer som ritat projektet har felaktigt underlag att utgå ifrån vad gäller befintliga höjder, avstånd och material,? en del fel verkar dock beror på den mänskliga faktorn där det blivit tankefel eller slarvFör att minska felaktigheter och därmed öka kvalitén på ritningar och bygghandlingar identifierades fem viktiga delar i byggprocessen? Projektörer/Konstruktörer/Arkitekter Om detta led i byggprocessen besökte arbetsplatserna oftare och speciellt vid de tillfällen då fel eller problem uppstått för att ta lärdom och undvikna liknande framtida problem.? Tredjepartskontrollant En oberoende person med god kunskap i ämnet och möjlighet att syna ritningarna innan dessas går ut till entreprenören kan minimera fel så att allvarliga konsekvenser inte uppstår.? Legitimering/Certifiering? Expertgrupp/Haverikommission Boverket har föreslaget tillsättande av expertgrupp, vilket ännu inte blivit verklighet..
Att märka turism? : En undersökning om marknadsföring av kvalitetsmärkning inom ekoturismen
Kvalitetsmärkningen Naturens Bästa arbetar för att marknadsföra upplevelser som inte är bra enbart för turisten utan även för miljön och omgivningen. Idag blir vi som konsumenter mer och mer medvetna och måna om vår miljö och den värld vi lever i. Således borde en kvalitetsmärkning som Naturens Bästa kunna vägleda oss till att finna arrangemang inom turismen som hjälper oss att välja arrangörer som verkligen lever upp till de krav vi ställer. Problemet som finns är dock att denna kvalitetsmärkning inte syns i den gemensamma marknadsföringen av destinationer i nuläget. Utifrån detta är syftet med uppsatsen att undersöka varför kvalitetsmärkningen Naturens Bästa inte har någon framskjutande roll i marknadsföringen av destinationer.Vi har använt oss av en kvalitativ insamlingsmetod i form av personliga intervjuer i vår undersökning för att få fram varför kvalitetsmärkningen inte syns i marknadsföringen.
Nya urbana tr?darters ?terh?mtning av fotosynteser efter v?rmeb?lja.
Tr?d ?r viktiga f?r att skapa h?llbara st?der. De utf?r ekosystemtj?nster som gynnar oss m?nniskor genom ?kat fysiskt och psykiskt v?lm?ende samt genom att bidra positivt till v?r ekonomi. Utformningen av st?der medf?r ett flertal utmaningar f?r urbana tr?d, d?r v?rmeb?ljor, torka och generellt h?ga temperaturer ?r n?gra faktorer som f?rsv?rar tr?dens ?verlevnad.
N?r v?ldet finns n?ra En allm?n litteratur?versikt om faktorer som p?verkar sjuksk?terskans m?jligheter att identifiera v?ld i n?ra relation p? akutmottagningar
Bakgrund: V?ld i n?ra relationer definieras som fysiskt, psykiskt och sexuellt v?ld eller
stalkning fr?n en n?rst?ende person. Konsekvenserna ?r omfattande, varierande och
individuella. V?ld i n?ra relationer kan drabba alla, men i majoriteten av fallen uts?tts kvinnor
av m?n, d?r 30 % av v?rldens kvinnor n?gon g?ng har upplevt v?ld fr?n sin partner.
Akutmottagningen kan vara viktig f?r identifiering av v?ld i n?ra relationer.
Hållbarhetscertifieringssystem i anläggningsbranschen : En studie om upphandlingskrav kopplat till hållbarhetscertifieringar i offentliga upphandlingar
Hållbarhetscertifieringssystem är något som kommit att användas i allt större utsträckning sedan införandet i Sverige under 2000-talet. Idag ökar antalet hållbarhetscertifieringar kraftigt för projekt i fastighetsbranschen medan anläggningsbranschen enbart certifierat ett fåtal. Orsakerna till den intressanta utvecklingen har studerats genom att ta reda på hur anläggningsbranschens beställare i offentlig sektor ska kunna ställa krav på användning av hållbarhetscertifieringssystem utan att strida mot lagen om offentlig upphandling (LOU).Studien har bedrivits i form av litteratur- och intervjustudie. Intervjuer har genomförts med olika aktörer i branschen med syfte att erhålla en branschenig åsikt kring hur man bör ställa krav på användning av hållbarhetscertifieringssystem i offentliga upphandlingar. Studien har även behandlat hur aktörerna följer upp och utvärderarar arbetet.
Energianvändande i bostadshus : En studie i byggnaders energibalans
Kaffe är den näst största handelsvaran som finns och dricks i hela världen. I Sverige dricks det väldigt mycket kaffe per person och det är även ett land där medvetenheten när det gäller hållbarhet växer väldigt mycket. Då människors medvetenhet har ökat har även krav ställts på tillverkarna. Användande av certifieringar är en enkel metod som används för att konsumenten ska kunna lita på att kaffet har producerats på ett hållbart sätt. För att man ska kunna använda sig av en certifiering måste en rad krav uppfyllas.