Sök:

Sökresultat:

1023 Uppsatser om Miljöcertifierade byggnader - Sida 43 av 69

HÄllbarhetstrender inom planering och byggande : - en översikt av pÄgÄende miljöarbete i samhÀllsbyggandet

Denna uppsats belyser hur de olika delarna av samhÀllsbyggnadssektorn arbetar med frÄgor relaterade till miljömÀssig hÄllbar utveckling. Genom att skapa en bild om hur samhÀllsbyggandets olika aktörer betraktar och arbetar med den hÄllbara utvecklingen Äterspeglas en bred bild av vad som hÀnder inom rÄdande stadsutveckling. Syftet med uppsatsen Àr att visa pÄ de olika fokuseringsomrÄdena som finns inom den hÄllbara stadsutvecklingen och uppmÀrksamma de skillnader samt likheter som existerar i synsÀtt och arbetssÀtt hos de olika aktörerna. Genom att jag har studerat de olika förhÄllningssÀtten behandlas allt frÄn kommunala strategidokument till miljöklassningssystem för byggnader som anvÀnds allt mer frekvent av byggherrar under de senaste fem Ären. Uppsatsen Àr baserad pÄ en litteraturstudie samt en tredelad fallstudie dÀr kommunala översiktsplaner, anvÀndandet av miljöklassningssystem och branschspecifika tidskrifter granskats för perioden 2005?2009.

Hörby centrum : förslag till förnyelse av den offentliga miljön

Hörby centrum Àr till sin fysiska struktur vÀl sammanhÄllet med vackra och vÀlproportionerliga gaturum. Mycket av den gamla bebyggelsen finns kvar och flera viktiga historiska byggnader som kyrkan och Stora hotellet sÀtter sin prÀgel och identitet pÄ orten. Orten har dessutom expanderat ganska jÀmnt i alla riktningar vilket gör att centrum fortfarande finns mitt i Hörby. Precis som mÄnga andra orter har Hörby vÀxt fram kring ett vÀgskÀl och har genom motorfordonens framfart fÄtt ta del av bÄde den positiva och negativa energi detta tillför. Idag Àr de centrala delarna framförallt utformade för att bilarna ska ta sig fram och som gÄende och cyklist upplevs centrum bullrigt och ostrukturerat.

Organisatoriska och tekniska förutsÀttningar för en gemensam laghantering : - En fallstudie av Tekniska Verken i Linköping AB (publ)

Miljöledningssystemet ISO 14001 stÀller krav pÄ att de organisationer som Àr certifierade enligt standarden ska ha tillgÄng till och förstÄ de lagar och andra krav som företaget berörs av. Dessutom mÄste organisationen sÀkerstÀlla att lagkraven efterlevs. Standarden sÀger dock inte hur organisationen ska hantera lagar och andra krav vilket gör att det finns Ätskilliga lösningar. Avgörande orsaker till hur pass bra ett företag kan hantera lagkraven, beror pÄ om det Àr ett stort eller litet företag, vilken typ av verksamhet företaget har samt om det har miljöfokus eller inte. Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Àr en stor koncern med flertalet dotterbolag som har mÄngsidig verksamhet.

Projektering av fÄrstall :

The purpose of this work was to see if it was possible to rebuild an old dairy house into a house fore sheep production. The goals fore the work was to see witch kind of production model was suitable, how the actual drawing would look like and witch kind of interior was needed. The building was built in the beginning of 1900. It is located on the mountain Kinnekulle in Sweden. It was a big production fore its time and hade about 60 dairy cows. It was a lot of hard work because the floor was built by big stone blocks and it was very hard to rebuild when some more automatic solutions came fore handling all the manure. The idea of remaking the building came when we rebuilt the roof fore 5 years ago.

Gaskvalitetssensor

VÀrlden Àr idag mer energiberoende Àn nÄgonsin. I Sverige stÄr bostads- och servicesektorn för 38 % av landets energianvÀndning. Till följd av det ökande beroendet av energi har EU infört nya direktiv nÀr det kommer till nybyggnation och ombyggnad av fastigheter. Byggnaders klimatskal byggs allt tÀtare för att spara energi, vilket skapat problem med inomhusmiljön. Temperaturen inomhus blir ofta för hög i energieffektiva byggnader och byggnadsrelaterad ohÀlsa kan öka till följd av för dÄlig ventilation.Polhemsskolan i GÀvle driver en butik i fastighet P5, dÀr personalen upplever att inomhusmiljön Àr otillfredsstÀllande.

Anbudsprocessen

VÀrlden Àr idag mer energiberoende Àn nÄgonsin. I Sverige stÄr bostads- och servicesektorn för 38 % av landets energianvÀndning. Till följd av det ökande beroendet av energi har EU infört nya direktiv nÀr det kommer till nybyggnation och ombyggnad av fastigheter. Byggnaders klimatskal byggs allt tÀtare för att spara energi, vilket skapat problem med inomhusmiljön. Temperaturen inomhus blir ofta för hög i energieffektiva byggnader och byggnadsrelaterad ohÀlsa kan öka till följd av för dÄlig ventilation.Polhemsskolan i GÀvle driver en butik i fastighet P5, dÀr personalen upplever att inomhusmiljön Àr otillfredsstÀllande.

Energimodellering av ett flerbostadshus  - en parameterstudie : Granskning av energianvÀndning och termisk komfort

Idag stÄr bostads- och servicesektorn för nÀrmare 40 % av Sveriges totala slutliga energianvÀndning. Flerbostadshus utgör ca 30 % av den energianvÀndningen. DÀrför Àr det viktigt att lokalisera energiparametrar och redovisa dess betydelse för energianvÀndningen. Samtidigt bör relationen mellan energianvÀndning och inomhusklimat analyseras, sÄ att inte förÀndringar i energin medför till försÀmringar för inomhusklimatet. Baserat pÄ identifiering hos energisparpotentialen hos parametrar, parameterbeteende och parameterkÀnslighet för energianvÀndning har i studien ett antal parametrar undersökts för ett flerbostadshus.

Framtidens Kontrollplats

VÀrlden Àr idag mer energiberoende Àn nÄgonsin. I Sverige stÄr bostads- och servicesektorn för 38 % av landets energianvÀndning. Till följd av det ökande beroendet av energi har EU infört nya direktiv nÀr det kommer till nybyggnation och ombyggnad av fastigheter. Byggnaders klimatskal byggs allt tÀtare för att spara energi, vilket skapat problem med inomhusmiljön. Temperaturen inomhus blir ofta för hög i energieffektiva byggnader och byggnadsrelaterad ohÀlsa kan öka till följd av för dÄlig ventilation.Polhemsskolan i GÀvle driver en butik i fastighet P5, dÀr personalen upplever att inomhusmiljön Àr otillfredsstÀllande.

FörstÀrkning av stÄlpelare: En nyanserad berÀkningsgÄng, implicit och explicit enligt Eurokod 3

I dagens samhÀlle blir det mer och mer aktuellt att bygga pÄ höjden. Befintliga byggnader pÄbyggs med fler vÄningar vilket innebÀr att den bÀrande stommen mÄste förstÀrkas för att klara den extra lasten. I detta examensarbete studeras en pelarstomme av stÄl som förstÀrks med plÄtar utanpÄ flÀnsarna. Vid dimensionering av förstÀrkta stÄlpelare enligt Eurokod 3 rÀknas tvÀrsnittet som ett nytt tvÀrsnitt och all last pÄförs i ett steg. I det verkliga fallet gÀller att nÀr den högre lasten pÄförs ger den utböjning som i sin tur ger deflektionstillskott av den befintliga lasten.

Supercykelv?gar som identitetsskapande element och beteendef?r?ndrande ?tg?rd : Gestaltning f?r enhetlig och tydlig cykelinfrastruktur

Cykling f?r transport har potential att vara en del av h?llbara st?der och samh?llen genom att bidra till h?llbara transporter och fr?mja fysisk aktivitet. F?r att ?ka transportcyklandet arbetar planeringsakt?rer med att vidareutveckla utvalda cykelv?gar till s? kallade supercykelv?gar. Vidareutvecklingen best?r dels av upprustning av cykelv?garnas standard och av att synligg?ra dem genom gestaltning bland annat i form av enhetlig v?gvisning.

Blandstaden : en undersökning av begreppets ursprung, anvÀndning och innebörd i svensk stadsplanering

Blandstad Àr ett begrepp som kan sÀgas anvÀnds nÄgot slentrianmÀssigt i dagens stadsbyggnadsdiskussion. Det lÄter bra och de positiva associationerna gör att det fortsÀtter att anvÀndas, utan att det riktigt definieras eller tydliggörs vad som menas med blandstad. Den hÀr uppsatsen Àr ett försök till att reda ut begreppets olika innebörder samt hur och av vem det anvÀnds. Det rÄder en oklarhet om blandstad frÀmst bör anvÀndas som visionÀr utopi eller som reellt stadsbyggnadsmÄl. Idag anvÀnds de pÄ bÄda sÀtt vilket gör bilden av blandstaden diffus och mÄngtydig. Uppsatsen Àr baserad pÄ en litteraturstudie och fokuserad pÄ anvÀndningen av det svenska begreppet blandstad.

Att lyssna noga - Analys och omgestaltningsförslag för KungsplanomrÄdet i Karlskrona

Arbetet handlar om analys av staden och behandlar frÄgan om hur man kan analysera staden pÄ ett sÄ heltÀckande sÀtt som möjligt. Jag har anvÀnt tvÄ olika analysmetoder: Realistisk stadsanalys och Finding lost space. Dessa tvÄ bestÄr i sin tur av flera mindre delar dÀr olika infallsvinklar ges spelrum. Analysen ska leda fram till ett konkret planförslag, och arbetet behandlar dÀrför hela analys- och designprocessen. Arbetet har organiserats utifrÄn en arbetsmetod med fyra steg: Historiska studier; Analys av stadens nuvarande rumsliga sammanhang; Syntes samt Planförslag. Hela analys- och designprocessen genomförs i en verklig stadsmiljö: omrÄdet kring Kungsplan i centrala Karlskrona.

Struktur för lagring av testobjekt

VÀrlden Àr idag mer energiberoende Àn nÄgonsin. I Sverige stÄr bostads- och servicesektorn för 38 % av landets energianvÀndning. Till följd av det ökande beroendet av energi har EU infört nya direktiv nÀr det kommer till nybyggnation och ombyggnad av fastigheter. Byggnaders klimatskal byggs allt tÀtare för att spara energi, vilket skapat problem med inomhusmiljön. Temperaturen inomhus blir ofta för hög i energieffektiva byggnader och byggnadsrelaterad ohÀlsa kan öka till följd av för dÄlig ventilation.Polhemsskolan i GÀvle driver en butik i fastighet P5, dÀr personalen upplever att inomhusmiljön Àr otillfredsstÀllande.

Kommunikationsstrategier för hÄllbart byggande

HÄllbarhet Àr ett komplext begrepp och Àr komplicerat att förmedla. Trots begreppets svÄra innebörd Àr det nÄgot som anvÀnds flitigt runt om i vÀrlden idag. Risken med att innebörden av hÄllbarhet inte förstÄs Àr att mÀnniskor inte tar det till sig och istÀllet ignorerar begreppets betydelse. HÄllbarhet Àr ett viktigt begrepp som förmodligen Àr hÀr för att stanna. Kommunikationen av hÄllbarhet Àr beroende av mÄnga olika faktorer dÄ hÄllbarhetsbegreppet i sig sjÀlv innebÀr en mÀngd olika aspekter.

Brytpunkten dÀr passivhusets lÄga energikostnad uppvÀger det traditionella trÀhusets lÀgre produktionskostnad

VÀrldens miljö och klimatsituation har försÀmrats kraftigt under det senaste decenniet ochbehöver förbÀttras i framtiden. Parallellt med detta har energipriserna stigit i Sverige. Ettled i att komma till rÀtta med miljöproblemen Àr att energieffektivisera vÄra byggnader.Under senare Är har intresset för passivhus ökat i Sverige och byggandet av dessa husförvÀntas öka under kommande Är.JÀmförelsen har grundat sig i kostnader för villabyggsats, entreprenad och energikostnader.Fiskarhedenvillan har valts ut som leverantör dÄ de levererar bÄde traditionellt ochpassivhus i samma modell. Kostnader har baserats pÄ offert frÄn produktchefen MichaelStaffas pÄ Fiskarhedenvillan som Àven delgivit övriga specifikationer pÄ de olika hustypernaav modell Björken. Informationen som legat till grund för beskrivning av passivhus harsamlats genom rapporter, litteratur samt kontakt med sakkunniga personer.Resultatet visar att det Àr dyrare att bygga ett passivhus Àn ett traditionellt hus men attenergiförbrukningen Àr lÀgre hos ett passivhus.

<- FöregÄende sida 43 NÀsta sida ->