Sök:

Sökresultat:

1023 Uppsatser om Miljöcertifierade byggnader - Sida 23 av 69

Effektivisering vid bedömningsprocessen av  indikatorn Dagsljus för miljöcertifieringsmetoden Miljöbyggnad : Ett förprojekteringsverktyg

Dagsljus i byggnader Àr viktigt för bÄde den fysiska och psykiska hÀlsan. DagsljusinslÀpp i byggnader sker genom fönster, men fönster Àr Àven den byggnadskomponent som medför störst energiförluster i en byggnad. DÀrför finns det problem i att skapa en god balans mellan utformning, energieffektivisering och termisk komfort samtidigt som ett tillfredsstÀllande dagsljus ska tillÀmpas i byggnader dÀr mÀnniskor vistas.Detta examensarbete som omfattar 15 hp syftar till att effektivisera samt förenkla bedömningen av ett tillfredsstÀllande dagsljus, för att uppnÄ kraven i miljöcertifieringsmetoden Miljöbyggnad, dÀr Àven intilliggande faktorer som energi och termiskt klimat studeras. MÄlet var att upprÀtta ett förprojekteringsverktyg för indikatorn Dagsljus som i framtiden kan anvÀndas av konsulter, arkitekter och andra inom byggbranschen nÀr en byggnad ska miljöcertifieras enligt metoden Miljöbyggnad. För att skapa verktyget gjordes datamodeller av testrum med olika förutsÀttningar, dÀr dagsljusfaktorn, DF, kontrollerades.

Att gestalta offentliga rum : Stortorget Karlskrona

Stortorget i Karlskrona Àr ett centralt belÀget offentligt rum som idag förlorat sin funktion som en plats med ett rikt offentligt liv och en trivsam plats i staden. Detta arbete tar tag i den problematiken och presenterar ett sÀtt pÄ vilket man kan förÀndra torget och göra det attraktivare för stadens befolkning. Förslaget gÄr ut pÄ att göra torget mer anpassat för oskyddade trafikanter genom att bilarna fÄr ta ett steg Ät sidan men samtidigt göra det lÀttillgÀngligt med en ny kollektivtrafiklösning för Trossö. För att göra torget attraktivare har dess storlek försökt tonas ner och dÀrmed göra det mer anpassat till den mÀnskliga skalan. Detta har skett bland annat genom att plantera trÀd men Àven genom nya byggnader som bÀttre integrerar med det stora torget..

En energistudie över Fengerfors bruk : KartlÀggning och förslag till effektiviseringsÄtgÀrder hos byggnader av industrikaraktÀr

I slutet av 1900-talet började man inse konsekvenserna av att förlita sig pĂ„ icke förnyelsebara energikĂ€llor för uppvĂ€rmning. Priserna steg i höjden och man valde ofta att byta ut sin oljepanna mot el vilket för tillfĂ€llet var en lönsam lösning. I och med prisstegringen som skett det senaste decenniet har betydelsen av energieffektivt byggande framstĂ„tt som allt mer tydlig. Detta innebĂ€r att mĂ„nga Ă€ldre byggnader ofta kan ha mycket dĂ„liga vĂ€rmeisolerade egenskaper eftersom bĂ„de energipriser och byggnormer var lĂ„gt stĂ€llda vid tiden för uppförning.Uppdragsgivarna till arbetet Ă€r en ideell ekonomisk förening vid namn Not Quite med sin bas i Fengerfors bruk, ÅmĂ„l. De har framfört att de har problem med för höga uppvĂ€rmningskostnader och svĂ„righeter med att hĂ„lla önskad inneluftstemperatur i deras lokaler.

Urban Building vid Hornsbruksgatan : Hornsbruksgatan

Projektet Àr ett förslag pÄ hur man kan bygga nya bostÀder, kontor och butiker i en av Stockholms större innerstadsparker. Hornsbruksgatan pÄ Södermalm ligger lÀngs Högalidsparken som kröns av Ivar Tengboms Högalidskyrka frÄn 1923. I förslaget presenteras tvÄ byggnadskomplex med ett 30-tal lÀgenheter pÄ drygt 1300 kvm samt ca 3500kvm för kontor och detaljhandel. Byggnadskropparna Àr tegelklÀdda med bÀrande stomelement i betongskivor.Förslaget handlar om hur husen möter parken och gatan som har tvÄ helt skilda karaktÀrer. Stadsgatan möter en allvarlig park för rekreation.

Ett examensarbete om Energideklarationen

Energideklarationen började gÀlla fullt ut vid Ärsskiftet 08/09. Hur det fungerar med den och folks uppfattningar gÄr isÀr lite. Men de flesta Àr positiva till denna och Àr överens om att det Àr en bra sak. Dock sÄ har det och finns fortfarande lite frÄgetecken kring denna som Ànnu inte rÀttats till. Den kommer antagligen att bli Ànnu bÀttre under tidens gÄng nÀr den Àr mer etablerad i fastighetsbranschen.

Montagestagning utav pelar- balksystem

Rapporten Àr sammanstÀllda studier av hur prefabricerade betongstommar av pelare och balkar montagestagas idag. Stommarna anvÀnds frÀmst till industri, offentliga samt kommersiella byggnader. Fokus Àr lagt pÄ de tvÄ vanligaste balktyperna raka balkar med I-tvÀrsnitt samt sadelformade balkar med I-tvÀrsnitt.Vid montering av pelare- balksystem uppstÄr lastfall som man inte vill dimensionera elementen för. Stagning av konstruktionerna sker dÀrför med hjÀlp av kolvning som kompletteras med wirekryss vid behov.  Resultatet har sammanstÀllts i en enhetlig standard gÀllande utformning och dimensionering av montagestagning för prefabricerade betongstommar av pelare och balkar. Nyckelord: Montagestagning, Prefabricerade system, Raka och sadelformade balkar, kolvning, wirekryss.

Lönsamhet i mindre slakteri : fallstudie pÄ Wiktor Olssons slakteri

Slakteriverksamhet blir allt mer intressant med tanke pÄ de stÀndiga variationerna i slaktsvinspriset, en av flera stora osÀkerhetsfaktorer inom lantbruksbranschen. Genom att komplettera olika verksamheter inom animalieproduktion med ett slakteri har man möjlighet till att investera sig till en större sÀkerhet genom att man har hela produktionsledet fram till konsumenten. Syftet med projektet Àr att undersöka om det gÄr att fÄ lönsamhet i ett mindre slakteri samt vilka formella krav som stÀlls. DÀrför togs kontakt med en mindre slakteriÀgare som bedriver slakteriverksamhet lokalt i Blekinge. Denna slakteriÀgare utgör huvudkÀllan till arbetet. Det första man ska söka vid ett Àgarbyte Àr tillstÄnd. Beroende pÄ hur mycket köttprodukter du producerar ansöker du antingen till kommunen eller till Livsmedelsverket.

Certifiering av Traineeprogram : en följd av omgivningens pÄverkan

Intresset bland studenter att gÄ traineeprogram Àr stort och fÄ vet att ett certifikat av traineeprogram existerar. I denna uppsats redogör vi för vilka krav som företag ska uppfylla för att erhÄlla denna certifiering. Vi analyserar, utifrÄn aktörerna bakom certifikatet samt företag, drivkrafter bakom uppkomsten av ett certifikat för traineeprogram, hur certifikatet kontrolleras, samt vilka motiv som ligger bakom företags val att certifiera traineeprogram.VÄr analys utgÄr ifrÄn institutionell teori som i hög grad tar hÀnsyn till omgivningsfaktorer och hur företag anpassar sig för att erhÄlla legitimitet och stabilitet. Analys har Àven baserats pÄ konceptet standardisering. VÄrt tillvÀgagÄngssÀtt har bestÄtt av en kvalitativ studie genom intervjuer med aktörerna bakom certifikatet samt företag som har certifierade traineeprogram.Studien visar att det finns uppfattning bland företag och aktörer bakom certifikatet att det existerar ett anvÀndarbehov ur studenternas synvinkel, vilket Àr tecken pÄ en rationell myt.

UppvÀrmning av WallmarksgÄrden

Vid VÀsterbottens museum finns ett antal byggnader som Àr flyttade frÄn olika delar av VÀsterbotten för att visa hur livet vid en gÄrd pÄ 1800-tals sÄg ut. Idag kallstÀlls husen under vinterhalvÄret dÄ de saknar uppvÀrmningssystem. Museet önskar installera ett vÀrmesystem i ett av husen, WallmarksgÄrden byggd Är 1736, för att möjliggöra anvÀndande av huset under den kalla delen av Äret. VÀrmesystemet skall i sÄ liten utstrÀckning som möjligt pÄverka husets kulturhistoriska vÀrden.Tre olika uppvÀrmningssystem; mobil pelletskamin, aerotemper och byggflÀktar har jÀmförts under fem olika driftförhÄllanden. De olika driftförhÄllandena beskrivs i fall A-E, tre av fallen har en konstant inomhustemperatur och tvÄ har varierande temperatur med en grundtemperatur pÄ 0 °C respektive 10 °C och vÀrms tvÄ dagar per vecka till 20 °C.

Nyfikna öppningar

Det mÀnskliga beteendet Àr en av de viktigaste komponenterna i utformandet av arkitektur. Vi gestaltar byggnader och platser pÄ ett visst sÀtt för att frammana en kÀnsla av trygghet och lugn och pÄ ett annat sÀtt för att skapa spÀnning och dramatikLockelsen Àr kanske vÄr starkaste mÀnskliga drift. Den dÀr osynliga kraften som trÀder in och gör att vi mÄste titta genom springan i den fördragna gardinen för att stilla vÄr nyfikenhet. I jakten pÄ en upptÀckt.Springan i gardinen, hÄlet i planket och presenternas omslagspapper gör alla att det som finns dÀr innanför blir sÄ mycket mer intressant och lockande. Jag stÀller mig frÄgan om det samma kan tillÀmpas pÄ en hel byggnad?Blir en byggnad mer spÀnnande och intressant, mer öppen och extrovert, genom att vi klÀr den i en yttre "kappa" i vilken vi lÀmnar smÄ nyfikna öppningar, smÄ lockelser, som skvallrar om byggnaden och verksamheten innanför? I detta fall ett nytt konstmuseum i Uppsla..

Att formas och att formge : Normkritisk mönsterformgivning

VÄrt samhÀlle Àr uppbyggt av normer som sÀger hur vi bör se ut, bete oss och leva. MÄnga av dessa normer fokuserar pÄ hur en person som man eller kvinna bör vara i förhÄllande till sitt kön. Könsnormer Äterspeglas i design och det vi formger, i produkter, möbler och byggnader. Genom ett genusspecificerat normkritiskt förhÄllningssÀtt undersöker vi hur könsnormer uppkommer i design och hur vi som formgivare kan designa normkritiskt. Med mönsterdesign som undersökande metod vill vi belysa och undersöka hur könsnormer upprepas i det vi formger, precis som ett mönster definieras av linjer och former som upprepas eller upplevs att göra det.Under vÄr undersökning framkommer det att mönster kan bidra till diskussion och stÀllningstagande som fungerar i flera forum.

Det nya strandskyddets pÄverkan pÄ allemansrÀtten

AllemansrÀtten innebÀr en inskrÀnkning i markÀgarens ÀganderÀtt men Àven en förutsÀttning för att var och en ska ha möjlighet att ta sig fram till fots och vistas pÄ annans mark. Sedan Är 1994 Àr AllemansrÀtten grundlagsskyddad i 2 kap 18 § kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform. Strandskyddet, som Äterfinns i 7 kap miljöbalken (1998:811), infördes pÄ 1950?talet och ger allmÀnheten tillgÄng till svenska strÀnder. Strandskyddet förbjuder uppförandet av nya byggnader, anlÀggningar eller utförandet av liknande ÄtgÀrder inom 100 meter frÄn var sida om strandlinjen och förbudet gÀller i hela Sverige.

Inhysningsrelaterade faktorer som pÄverkar förekomsten av luftvÀgsinfektioner hos kalvar

LuftvÀgssjukdomar Àr ett av de vanligaste hÀlsoproblemen hos kalvar och utgör en betydande kostnad för branschen. LuftvÀgssjukdomar Àr komplexa till sin natur och uppkommer endast dÄ en kombination av faktorer som inkluderar djuret, miljön och infektiösa agens förekom-mer. Ofta Àr den primÀra patogenen ett virus och den pÄföljande lunginflammationen orsakas av bakterier. Ett bidragande virus, BVDV, har genom ett frivilligt kontrollprogram utrotats i Norden och det finns potential att utrota Àven BRSV. Genom en ökad förstÄelse för biosÀker-het och hur ventilation av mikromiljöer, gruppstorlek och ÄlderssammansÀttning pÄverkar smittrycket och luftvÀgshÀlsan hos kalvar kan byggnader och management-rutiner som mini-merar risken för respiratoriska sjukdomar utformas..

HJ?LP, JAG KAN INTE ANDAS! Sjuksk?terskans omv?rdnads?tg?rder vid andn?d hos patienter med hj?rtsvikt

Bakgrund: Att kunna andas ?r grundl?ggande f?r livet och k?nslan av att inte f? tillr?ckligt med syre kan skapa r?dsla och obehag. Andn?d ?r ett symtom som ?ver h?lften av alla patienter med hj?rtsvikt upplever och kan p?verka den drabbades vardag negativt och leda till en s?mre h?lsa. Att f?rebygga oh?lsa, fr?mja h?lsa och bibeh?lla h?lsa och genom omv?rdnads?tg?rder ?r ett grunduppdrag f?r sjuksk?terskan.

Structural Insulated Panels SIPS : utredning av lastupptagande förmÄga samt brandklassning

Sammanfattning Byggbranschen som sÄdan har över lÄng tid visat sig vara en mycket konservativ bransch. Gamla beprövade metoder och konstruktionslösningar tenderar att vÀljas före det som kan anses som nytt och oprövat. Under senare Är har dock ett stigande energipris samt den globala uppvÀrmningen drivit utvecklingen i en riktning dÀr energieffektiva byggnader efterfrÄgas i allt större omfattning. Detta medför en efterfrÄgan för nya material och byggnadssÀtt som kan ersÀtta eller komplettera de mer traditionella. Ett för i Sverige förhÄllandevis nytt byggnadssÀtt Àr att uppföra byggnader med Structural Insulated Panels SIPS. Dessa Àr konstruktionselement som anvÀnds för bÄde vÀggar och tak.

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->