Sökresultat:
366 Uppsatser om Miljöbilar - Sida 17 av 25
Att v?rda personer med demenssjukdom i akutsjukv?rd
Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p?
akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade
fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av
demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med
demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte
?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa
konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.
Sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda patienter med psykisk oh?lsa inom somatisk v?rd - En litteratur?versikt
Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r ett begrepp som rymmer b?de tillf?lliga psykiska besv?r och
l?ngvariga psykiatriska diagnoser. Samsjuklighet mellan psykisk oh?lsa och somatiska besv?r
f?rsv?rar v?rdinsatser, d? de tenderar att f?rv?rra varandra, samt att samarbetet mellan den
somatiska och psykiatriska v?rden ?r fragmenterad. Stigmatisering av psykisk oh?lsa kan
bland annat relateras till okunskap, vilket kan bidra till oj?mlik v?rd och kan hindra individen
fr?n att s?ka v?rd.
ATT BLI ST?RD I S?MNEN En sammanst?llning av faktorer som p?verkar patienters s?mn inom slutenv?rden samt hur omv?rdnads?tg?rder kan optimera en god s?mnkvalitet.
Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever
ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r
att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande
och f?rebyggande ?tg?rder.
Utveckling av yteffektivt elfordon för hyrsystem
Dagens bilar Àr gjorda för lÄnga resor med högt stÀllda krav pÄ bekvÀmlighet och komfort. Studier har visat att de flesta resor som görs i Storstockholm Àr korta, och dÀrför Àr kravet pÄ prestanda och komfort minimalt.Syftet med detta projekt var att ta fram ett enkelt pendlingsfordon som del av ett hyrsystem. AnvÀndaren hyr fordonet vid en station och lÀmnar av den vid en annan.Fokus har legat pÄ att utveckla en parkeringslösning som spar plats. Att bygga parkeringsstationer i förbindelse med befintlig kollektivtrafik Àr svÄrt, och marken i Stockholm Àr bÄde begrÀnsad och dyr.Efter en omfattande förstudie faststÀlldes en kravspecifikation som lÄg till grund för den fortsatta konceptutvecklingen.Det slutgiltiga konceptet blev Electric Commute Vehicle, ett elfordon avsett för personlig transport och pendlingstrafik. Fordonet döptes till X-traffic (Cross-traffic) och har utrustats med en unik parkeringslösning dÀr fordonen packas likt kundvagnar.
Bilföretagens reklam till segmentet 50+ - En studie om reklam bör vara anpassad till segmentet 50+ eller om detta Àr en överskattad strategi
Syftet med denna uppsats Àr att, med bakgrund av vad som redan studerats inom Àmnet marknadsföring till segmentet 50+ samt nyförvÀrvad kunskap, ta reda pÄ om det verkligen Àr vÀrt för de utvalda bilföretagen att satsa pÄ anpassad reklam mot segmentet 50+ och om konsumenterna inom detta segment uppskattar att de fÄr reklamen direkt riktad till sig. Vi valde att utgÄ frÄn en abduktiv ansats med kvalitativ forskningsmetod. Vi har valt att göra telefon- samt fokusgruppsintervjuer som ligger till grund för vÄr insamling av empiri. För att ta reda pÄ information intervjuade vi marknadschefer eller personer med liknande ansvar för att fÄ bilföretagens synvinkel pÄ reklam till segmentet 50+. DÀrefter valde vi att ha fokusgruppsintervjuer, i Malmö och Stockholm, med kunder till samtliga utvalda bilföretag för att ta reda pÄ om deras Äsikter och tankar Àr i överensstÀmmelse med bilföretagens, eller inte.
Bilen som frihet och klimatpÄverkan : En analys av bilistens möjligheter till förbÀttrat miljöbeteende
Att minska mÀnniskans klimatpÄverkan Àr en av de största utmaningarna i modern tid. Denna uppsats fokuserar pÄ hur en minskad bilanvÀndning Àr starkt sammankopplad med individens miljöbeteende. DÄ det inom samhÀllet finns flera grupper med olika miljöbeteenden, finns ett behov av kartlÀggningar dÀr likheter och skillnader görs tydligt. För denna uppsats har genus, familjekonstellation, samt genus i kombination med familjekonstellation valts ut. Uppsatsens syfte Àr sÄledes att kartlÀgga likheter och skillnader mellan kvinnor och mÀn, samt mellan familjer med barn i hushÄllet och familjer utan barn i hushÄllet.
Sjuksk?terska p? lika villkor - Hur j?mst?llt ?r det inom sjukv?rden?
I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.
Balansen mellan m?jligheter och utmaningar ? En litteraturstudie om intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende p? IVA
Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka
och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en
central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och
n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men
involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning.
Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande
f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden.
Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i
v?rden p? IVA.
Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.
Vilka faktorer f?rklarar kapitalstrukturen och hur deras p?verkan f?r?ndrats under Covid-19? En kvantitativ studie av 214 bolag listade p? Stockholmsb?rsen
Studien visar att flera faktorer har en signifikant p?verkan p? kapitalstrukturen f?r de unders?kta f?retagen, b?de f?re och under Covid-19 pandemin. Analysen identifierade att l?nsamhet, f?retagsstorlek, tillv?xt, tillg?ngsstruktur, likviditet och risk alla spelade en viktig roll i hur f?retag strukturerade sin finansiering. L?nsamhet visade ett negativt samband med skulds?ttning, vilket indikerar att l?nsamma f?retag f?redrar att anv?nda interna medel i st?llet f?r att ?ka sina skulder.
Karakterisering av teknisk metylen-diphenyldiisocyanat med HPTLC och MS
Isocyanater Àr en grupp kemiska Àmnen som framförallt anvÀnds vid tillverkning av polyuretan (PUR). PUR förekommer i en mÀngd olika varianter sÄ som skum i möbler och bilar, men Àven som fÀrger och lacker. Isocyanaters hÀlsovÄdliga effekter Àr vÀlkÀnda och exponering kan leda till olika typer av luftvÀgsbesvÀr (texbronkit och astma). Det finns mÄnga olika metoder beskrivna för att mÀta halter av isocyanater i luft.De isocyanater som anvÀnds i industriella sammanhang Àr ofta tekniska kvalitéer som bestÄr av olika typer och isomerer av isocyanater.Försök har visat att det totala isocyanatinnehÄllet underskattas i vissa tekniska kvalitéer av isocyanater vid bestÀmning med kromatografiska metoder [1].Anledningen till detta Àr oklart, men analyter som Àr svÄra att eluera medomvÀndfas LC eller allmÀnt svÄrlösta analyter skulle kunna vara en förklaring.I den hÀr rapporten presenteras en metod för att karakterisera tekniska kvalitéer av isocyanaten MDI. Metoden baseras pÄ kromatografisk separation med hjÀlp av HPTLC och karakterisering av fraktioner frÄn HPTLC-plattan med MS.Isocyanaterna har analyserats frÀmst som derivat med dibutylamin, men andraderivat har Àven studerats.Det gick att pÄvisa en fraktion med okÀnt isocyanatinnehÄll, pÄ HPTLC-plattan.Strukturen pÄ ingÄende komponenter kunde inte sÀkerstÀllas.
AlltsÄ jag vill gÀrna trÀna men? jag Àr för lat!
Syftet med denna studie var att utforska mindre aktiva skolelevers fysiska aktivitetsmönster. Den övergripande frÄgestÀllning var: vilka faktorer pÄverkar skolelevernas idrottsvanor? Sedan undersöktes tvÄ stycken mer specifika frÄgor: Finns det nÄgra skillnader, nÀr det gÀller faktorer som pÄverkar skolelevers idrottsvanor, beroende pÄ hur deras familjs socioekonomiska status ser ut? Bidrar den teknologiska utvecklingen till den ökade fysiska inaktiviteten bland barn och ungdomar? För att besvara min frÄgestÀllning anvÀnde jag mig av fem stycken semistrukturerade individuella intervjuer med ungdomar i Äldern 15-16. Alla fem respondenter gick i 9: onde klass pÄ samma skola. Skolan valdes ut efter kriterierna att den lÄg i ett omrÄde med svag socioekonomisk status och hög invandrartÀthet med respondenterna valdes ut efter kriterierna att de var fysiskt inaktiva.
PEUGEOT- en studie av de svenska ÄterförsÀljarnas handlingsutrymme vad gÀller marknadsföring
Sammanfattning Uppsatsen stÀller frÄgan om hur stort handlingsutrymme Peugeots ÄterförsÀljare har att anpassa sin marknadsföring. Vi beskriver utförligt Peugeots organisation och position inom bilbranschen för att ge lÀsaren en god bakgrundsförstÄelse för de förutsÀttningar under vilka ÄterförsÀljarna verkar i Sverige. DÀrefter redovisas resultatet av den empiriska undersökningen vi genomfört, baserad pÄ kvalitativa intervjuer med sex svenska PeugeotÄterförsÀljare. Empirianalysen och tillhörande relevant teori delas upp i fyra temakapitel. DÀrefter följer de slutsatser som vi kunnat dra av den samlade informationen.
SamhÀllsbÀrarna
I Sverige har vi lagstadgad rÀtt att pÄverka vÄr arbetsmiljö, det kan t.ex. innefbÀra höj och sÀnkbara skrivbord och ergonomiskt riktiga kontorsstolar. Inom de flesta yrken anses detta som en sjÀlvklarhet och grundtanken Àr att genom anpassade arbetsplatser minska förslitningsskador och i lÀngden Àven höga kostnader för sjukskrivningar samt bidra till mer vÀlmÄende personal. Inom vissa yrken Àr detta inte lika sjÀlvklart utan dÀr verkar man istÀllet rÀkna de kortsiktiga kostnaderna snarare Àn det lÄngsiktiga vÀlbefinnandet hos sina anstÀllda. I samma land dÀr vissa av oss sitter och ?rattar? in rÀtt höjd pÄ vÄra kontorsstolar sitter en annan yrkeskÄr snett i sina bilar, vandrar runt med skavande arbetsredskap och sliter ut sina kroppar i förtid.
VÀstra Götalandsregionens inverkan pÄ Skövdes stadsplanering : med Kyrkparken som exempel
Arbetets avsikt var att synliggöra olika fokusomrÄden inom
samhÀllsplaneringen som influerar utformningen av mÀnniskors nÀrmiljö.
Detta arbete framhÄller EU:s och VÀstra Götalandsregionens inverkan pÄ Skövde kommuns stadsplanering. Syftet var att studera VÀstra Götalandsregionens inflytande över Skövde kommuns stadsplanering med Kyrkparken som exempel. Kyrkparken Àr en stadspark centralt placerad i
Skövdes stadskÀrna vars resurser utnyttjas sparsamt. I arbetet beskrivs teorier som frÀmjar en lÄngsiktig hÄllbar samhÀllsutveckling vilka sedan jÀmförs med den pÄgÄende utvecklingen i Skövde kommun. Vidare analyseras Kyrkparken
med syfte att framstÀlla ett utvecklingsförlag Förslaget har som mÄlsÀttning att integrera utmaningarna identifierade i Skövde kommuns stadsplanering med Kyrkparkens problematik.
?Allein Gott in der H?h sei Ehr?: Om konstn?rliga utmaningar i Johann Sebastian Bachs koralf?rspel vid Pehr Schi?rlins orgel i Gammalkils kyrka
I Gammalkils kyrka p? ?stg?tasl?tten finns en orgel byggd 1806 av orgelbyggm?stare Pehr
Schi?rlin. Instrumentet st?r efter n?stan 220 ?r kvar i n?ra originalskick. Att p? orgeln i dess
ursprungliga milj? spela musik som redan existerade vid tiden f?r instrumentets tillkomst och
dess m?nniskor som verkade d?, ger fog f?r att tala om instrumentet som en tidsspegel.