Sök:

Sökresultat:

2122 Uppsatser om Miljöbeskrivning - Sida 57 av 142

Intern kontroll pÄ operativ nivÄ: En studie om effektivitet i kommunal daglig kassahantering

Det Àr ofta svÄrt att genomföra förÀndringar inom kommuner. SvÄrigheterna med att genomföra förÀndringar beror pÄ att det enligt kommunallagen rÄder sjÀlvstyre i kommuner och att det dÀrför saknas universella metoder för strukturerade processer i svenska kommuner. Av den anledningen arbetar kommunerna med varandra för att lösa specifika problem samt diskutera förbÀttrings- och effektivitetsomrÄden. Kommuner jÀmför sig sÄledes med varandra för att lÀra sig nya metoder för att effektivisera. Syftet med den hÀr studien Àr att jÀmföra en operativ nivÄ, den dagliga kassahanteringen, i olika kommuner.

Post-stroke depression - Hur sjuksköterskor kan identifiera tidiga tecken pÄ depression hos patienter som överlevt stroke

Bakgrund: Stroke Àr en av de mest förekommande sjukdomarna i vÀstvÀrlden och innefattar en stor grupp patienter. Poststroke depression Àr den vanligaste komplikationen efter insjuknande i stroke och Àr underbehandlat och underdiagnostiserat. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor kan identifiera tidiga tecken pÄ depression hos patienter som överlevt stroke. Metoden som vi anvÀnt Àr en litteraturstudie med artikelgranskning. Analysen vi anvÀnt oss av Àr en innehÄllsanalys baserad pÄ Graneheim och Lundmans (2003) beskrivning.

Det var en gÄng en saga : att skriva en natursaga för förskolebarn.

Syftet med uppsatsen Àr att medvetandegöra och reflektera över de olika stegen i den kreativa processen att skriva en saga. Jag ville undersöka om jag kan skriva en saga och hur. Det Àr till stor del ett konstnÀrligt arbete dÀr jag först skrivit en saga. DÀrefter lÀste jag upp den för ett antal förskolebarn som responderade med att rita bilder ur sagan. Jag valde att anvÀnda en sjÀlvetnografisk metod.

Prevention av CVK-relaterade infektioner inom intensivvÄrden - en systematisk litteraturstudie

IntensivvÄrd definieras av högspecialiserad och högteknologisk vÄrd. Patienter som vÄrdas pÄ en intensivvÄrdsavdelning (IVA) Àr sÄ kritiskt sjuka och/eller skadade att de inte kan vÄrdas pÄ en vanlig vÄrdavdelning. VÄrdmiljön utsÀtter patienten för flera yttre faktorer som kan leda till sömnstörning för patienten tillsammans med inre faktorer som stress, smÀrta och illamÄende. IntensivvÄrdssjuksköterskans specialistkompetens Àr att identifiera omvÄrdnadsproblem och utföra evidensbaserade omvÄrdnadsinterventioner för att förhindra komplikationer till följd av sömnstörning. Sömnen innebÀr flera lÀkande och uppbyggande processer som uteblir vid brist pÄ sömn.

Stridsfordon 9040, en krigsmaskin i en internationell kontext

Den svenska Försvarsmakten har under en smÀrtsam process genomgÄtt en reform frÄn det gamla invasionsförsvaret till det nya insatsförsvaret. Det har i sin tur pÄverkat var och nÀr uppgifter skall lösas, den mentala förberedelsen syftar inte lÀngre till att enbart försvara rikets grÀnser. Svenskatrupper finns idag pÄ ett flertal platser vÀrlden men jag vill belysa insatsen i Afghanistan. Den svensk/finska kontingenten har förstÀrkts med Stridsfordon 9040, ett system konstruerat för ett subarktiskt klimat. Denna uppsats vill bidra med en uppfattning om Stridsfordon 90 Àr lÀmpad att lösa uppgifter i Afghanistan och i förlÀngningen ge ett underlag för en diskussion om det Àr rÀtt att systemet finns i insatsomrÄdet.

Samlade erfarenheter om hÀrdighet hos prydnadsgrÀs i Sverige frÄn zon 1 till 8 :

PrydnadsgrÀsen Àr vackra i stort sett hela Äret, lÀttskötta och borde vara intressanta att anvÀnda i mÄnga anlÀggningar bl.a. i offentliga sammanhang. NÄgra hinder kan vara att man i början av sin yrkesbana inte vet vilka prydnadsgrÀs man skall vÀlja, eftersom man inte vet sÄ mycket om hÀrdighet, stÄndort eller utseende. I detta examensarbete har jag sammanstÀllt olika personers erfarenheter av hur hÀrdiga prydnadsgrÀsen Àr indelat efter Riksförbundet Svensk TrÀdgÄrds zonsystem. Det har resulterat i en prydnadsgrÀslista per zon, som en slags lathund. De grÀs som inte uppgetts vara hÀrdiga finns heller inte med i respektive lathund.

Manipulativa sekter, vem ansluter sig?: en beskrivning och analys av omvÀndelsen ur ett psykologiskt perspektiv

Syftet med denna litteraturstudie Àr att analysera den omvÀndelseprocess som sker vid en individs initiering i en manipulativ sekt. Definitioner och beskrivningar av sekter, manipulativa sekter och omvÀndelse presenteras. Fokus ligger pÄ svenska religiösa manipulativa sekter och jÀmförelser med Jehovas Vittnen och Livets Ord förekommer. OmvÀndelseprocessen analyseras genom uppsatsens teoretiska ramverk, vilket utgörs av Maslows Behovstrappa, teorier om attitydförÀndringar samt Festingers teori om kognitiv dissonans. De frÄgestÀllningar som uppsatsen söker besvara Àr: Vilka sociologiska och psykologiska situationer föreligger nÀr en individ ansluter sig till en manipulativ sekt? Hur ser omvÀndelseprocessen ut? samt Hur verkar de psykologiska processerna inom ramen för omvÀndelseprocessen? Slutsatsen som kunnat dras frÄn de psykologiska processer som verkar genom omvÀndelseprocessen Àr initialt att de mÀnskliga sociala behoven skapar en vilja att tillhöra en grupp.

Upplevelser av att anvÀnda ortos pÄ handen : -intervjuer utifrÄn ett livsvÀrldsperspektiv

Bakgrund: Handen Àr ett sinnesorgan och kÀnselspröt mot omgivningen. Det Àr med handen som vi till stor del uppfattar och undersöker vÄr omgivning. Arbetsterapeuter behandlar personer med skador och sjukdomar i handen med ortos. Det som beskrivs i litteraturen om ortosbehandling Àr fokuserat pÄ funktion och tekniska lösningar inte sÄ mycket pÄ hur det Àr att leva med en ortos och hur det pÄverkar personens upplevelse av sin situation.Syftet: var att beskriva vilka upplevelser vuxna personer har av att anvÀnda ortos pÄ handen. Metod: En kvalitativ intervjustudie utifrÄn ett livsvÀrldsperspektiv genomfördes med 6 personer.

NÀr jag hÀnger in min uniform i garderoben slutar jag kÀnna : En kvalitativ studie av hur poliser bearbetar problematiska emotionella upplevelser under interaktionen med andra mÀnniskor i polisarbetet

Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur poliser bearbetar problematiska emotionella upplevelser som uppstÄr i de sociala interaktioner de ingÄr i under en arbetsdag. Vidare Àr syftet att undersöka vad poliserna sjÀlva har en önskan om att uppnÄ nÀr det gÀller bearbetning av emotionell pÄfrestning.    Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras pÄ Ätta semistrukturerade intervjuer. För att analysera resultatet av studien har följande teorier anvÀnts; Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv, Björn Nilssons rollbeskrivning, Tomas. J.

IntroduktionsersÀttning - ökad möjlighet till sjÀlvbestÀmmande? : En studie utifrÄn socialarbetarperspektiv

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om lagen om introduktionsersÀttning ger möjligheter till ökat sjÀlvbestÀmmande och dÀrmed en ökad grad av empowerment för den enskilde flyk-tingen, sett ur ett socialarbetarperspektiv. Uppsatsen börjar med en beskrivning det arbete som legat till grund för lagen om introduktionsersÀttning för flyktingar och vissa andra utlÀnning-ar. HÀr redovisas Àven definitionen av vem som ses som en flykting och nÄgra korta bestÄnds-delar i Svensk flyktingpolitik. Uppsatsens teoridel behandlar begreppen empowerment och paternalism dÀr vi urskiljer sjÀlvbestÀmmande som ett enskilt begrepp. Resultaten bygger pÄ intervjuer med yrkesverksamma inom tre olika kommuners flyktingverksamhet.

Inkluderande förskola - FörskollÀrares erfarenheter och upplevelser i mötet med alla barn

Studiens syfte har varit att undersöka förskollÀrares erfarenheter av en förskola som Àr anpassad till alla barn. Det har Àven undersökts hur etablerade olika begrepp Àr i den dagliga verksamheten sÄsom normalitet, avvikande beteenden, barns olikheter samt inkludering. Studien har utförts genom sex kvalitativa intervjuer med förskollÀrare pÄ tvÄ förskolor i SkÄne. Resultatet och analysen av intervjuerna visade pÄ att begreppen normalitet och olikheter Àr vÀl anvÀnda samt reflekterande i den dagliga verksamheten. Vid samtalet kring barns avvikande beteenden talade informanterna hellre kring barn i behov av sÀrskilt stöd.

Got Event VS. Stockholm Globe Arena En studie om Got Event AB i nationella mediesammanhang

Titel Got Event vs. Stockholm Globe Arena, en studie om Got Event i nationella mediesammanhang.Författare Markus Danielsson, Jakob PerssonKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp. Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborg universitet.Termin Höstterminen 2008Handledare Magnus FredrikssonExaminator Ingela WadbringSidantal 37 sidor exklusive bilagaSyfte Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur stor uppmÀrksamhet Got Event och Stockholm Globe Arena fÄr i medier pÄ det nationella planet, och i vilka sammanhang medierna vÀljer att fokusera pÄ bolagen.Metod Kvantitativ innehÄllsanalys av nyhetsartiklar, samt en kvalitativ textanalys enligt Altheides etnografiska ECA- modell som anvÀnts för att ge en mer djupare beskrivning av en uppmÀrksammad hÀndelse.Material 179 nyhetsartiklar om Got Event, samt 18 nyhetsartiklar om Stockholm Globe Arena ur tidningsdatabasen presstext.Huvudresultat Resultatet visar att Got Event har en hög publicitet i jÀmförelse med Stockholm Globe Arena bÄde i nationell och regional press. Den publicitet som Got event fÄr pÄ ett nationellt plan kan dock ses som vÀldigt svagförhÄllandevis till den lokala pressen i Göteborg och samma gÀller för Stockholm Globe Arena.Den hÀndelse kring bolaget som har fÄtt störst medial uppmÀrksamhet pÄ det nationella planet Àr negativ för Got Event dÄ publiciteten har behandlat lÀktarolyckan pÄ deras fotbollsarena Valhalla IP..

?Förvandlades till ett monsters hantlangare? : Mediebilden av en kvinnlig mördare

Den manliga brottslingen Àr normen i samhÀllet och kvinnliga motsvarigheter ses som undantag. I denna uppsats undersöks mediebilden av en kvinnlig mördare. Denna mediebild jÀmförs med hur motsvarande bild ser ut för en man. För att kunna göra den jÀmförelsen har fallet Bobby valts, dÀr Bobbys mamma och hennes sambo utförde mordet pÄ pojken. Vidare jÀmförs om det finns nÄgra skillnader eller likheter mellan mediebilderna i en dagstidning och en kvÀllstining.

Konflikthantering utifrÄn handlingsplaner ? en undersökning om lÀrares bemötande av elevers beteendeproblem samt hantering av konflikter mellan elever

I LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94, (Utbildningsdepartementet, 1998) stÄr att tendenser till trakasserier i skolan ska bekÀmpas aktivt. Enligt Regeringens proposition 2005/06:38 skall alla skolor ha utarbetat en likabehandlingsplan mot krÀnkande behandling av elever. UtifrÄn detta har vi valt att undersöka om lÀrare bemöter och hanterar konflikter mellan elever enligt skolans handlingsplan, samt hur lÀrare arbetar förebyggande för att motverka konflikter. Syftet med undersökningen Àr att bli mer medvetna hur lÀrare kan hantera samt arbeta för att förebygga konflikter dÀr elever tar till vÄld. Litteraturstudien i undersökningen ger en beskrivning av elevers beteendeproblem, förebyggande ÄtgÀrder och hantering av konflikter.

"Jag tycker att ett klassrum ska se ut som ett klassrum och inte ett vardagsrum" : Elevers tankar om klassrumsmiljöns pÄverkan pÄ lÀrandet

Syftet med uppsatsen var att studera elevers tankar kring klassrumsmiljöns inverkan pÄ inlÀrning. Undersökningen baserades pÄ texter skrivna av elever frÄn tvÄ hallÀndska grundskolor i Ärskurs 9, samt observation. Skola A Àr en friskola medan Skola B Àr en kommunal skola. FrÄgestÀllningarna var: Hur ser eleverna frÄn de tvÄ skolorna pÄ klassrumsmiljöns pÄverkan pÄ lÀrandet? Skiljer sig elevernas uppfattning Ät mellan de olika skolorna? Hur förhÄller sig undersökningsresultatet till slutsatser i tidigare forskning? Eleverna fick ut en checklista med punkter de kunde ha i Ätanke dÄ de skulle skriva sina texter.

<- FöregÄende sida 57 NÀsta sida ->