Franchise är idag en vanlig samarbetsform för att utveckla och expandera affärskoncept. Med franchise avses samarbetet mellan två näringsidkare, franchisegivare och franchisetagare, vilka utbyter prestationer såsom kunskap, erfarenhet och koncept gentemot royalty och avgifter. Samarbetsformen härstammar främst från USA och områdets regleringar, både i Europa och i Sverige, har inspirerats av USA. I Sverige finns sedan år 2006 en specialreglering avseende franchise, vilken reglerar ett minimi-informationsflöde före ett franchiseavtals ingående. Den amerikanska reglering som främst reglerar franchise är the Franchise Rule och den myndighet som utformat denna reglering samt har tillsynsansvar för att den efterföljs är Federal Trade Commission.För franchiseavtalets parter råder avtalsfrihet, vilket har inneburit att den svenska lagstiftaren valt att inte detaljreglera området.

SammanfattningProblem: Det har skett stora förändringar i svenska privatpersoners fondsparande de senaste åren. Finns det skillnader i lönsamhet mellan Storbankernas fondbolags fonder och de mindre fondbolagens fonder? Tar fondbolagen olika stora risker och leder de alltid till en högre avkastning? Skiljer sig förvaltningsavgifterna åt mellan fondbolagen? Jämfört med benchmark, har fonderna presterat olika i de olika fondbolagen?Syfte: Uppsatsens syfte är att jämföra de Svenska Storbankernas fondbolags fonders prestation med Bancos och Kaupthings fonders prestation, genom att ställa fondernas avkastning i relation till dess risker och avgifter.Metod: Uppsatsen består av en deskriptiv kvalitativ undersökning med ett subjektivt urval. Vi använder oss av sekundärdata för att samla in information om de olika fondbolagens fonders utveckling när det gäller avkastning och risk.Referensram: I referensramen presenteras de olika riskmåtten och de riskjusterande måtten som används i denna uppsats. Portföljteorin och CAPM presenteras i detta avsnitt.Slutsats: Syftet med uppsatsen var att jämföra Storbankernas fondbolag med de mindre fondbolagen för att se om det fanns några uppenbara skillnader i deras avkastning i förhållande till dess risk.

De senaste åren har det uppkommit ett ökat behov av inhemskt virke inom SCA. Detta framförallt på grund av ökad virkesefterfrågan från de egna industrierna. Eftersom inte SCA Skogs eget skogsinnehav på 2.6 milj ha räcker till för försörjningen av industrierna har man anställt fler virkesköpare som har i uppdrag att köpa råvara från privata markägare. För att sätta fokus på hur SCAs arbete fungerar mot sina virkesleverantörer/kunder har jag gjort en enkätstudie på detta. Studien är uppdelad i tre delar; litteraturstudie, enkätundersökning av kundnöjdhet och en excel-modell för uppföljning av kundnöjdheten baserad på enkäten.

Syftet med denna uppsats var att utvärdera behovet av differentierad revisionsberättelse. Vi avgränsade oss till att undersöka intressenter till två fotbollsklubbar, därför att de tillhör associationsformen ideell förening och att de inte har ett vinstsyfte. Vi valde att undersöka en stor och en liten fotbollsklubbs intressenters uppfattning om revisionsberättelsens innehåll och utformning, i syfte att jämföra deras behov av differentierad revisionsberättelse.Utifrån intressenternas informationsbehov formulerade vi hypoteser som testades med hjälp av en postenkät. Vi skickade ut 146 enkäter och fick en svarsfrekvens på ca 70%.I undersökningen konstaterade vi att det finns behov av differentierad revisionsberättelse hos de olika intressenterna. Vi kom även fram till att intressenternas behov av differentierad revisionsberättelse tenderar att variera, oavsett föreningens storlek.

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

Bakgrund: De senaste åren har alltmer musik börjat distribueras digitalt via Internet. Detta har framförallt skett via fildelningsnätverk men under de senaste två åren har allt fler legala tjänster växt fram. Prisnivån hos dessa tjänster är väldigt enhetlig och återförsäljarna har små marginaler på sin försäljning. Teorier påstår att Internet ger möjligheten att skära bort delar i distributionskedjan och det kan leda till lägre priser. Internet ger också ökade möjligheter att ändra priser på daglig basis.

De senaste tv? ?ren har medf?rt betydande f?r?ndringar i den makroekonomiska milj?n, b?de globalt och i Sverige. En l?ng period av gynnsamma styrr?ntor gav f?rdelar ?t fastighetsbolag, men den ?kade inflationen under den senaste perioden har lett till markant h?jning av styrr?ntan. I en tid av ?kad f?rsiktighet fr?n banker vid utl?ning och h?g efterfr?gan p? kapital, har stora svenska fastighetsbolag v?nt sig till kreditmarknaden genom f?retagsobligationer.

Idag sparar nästan hela Sveriges befolkning i fonder och den totala fondförmögenheten steg år 2010 med ca 270 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till totalt 1928 miljarder kronor. Många tidigare studier och artiklar har visat att indexfonder oftast är ett bra fondalternativ för en sparare, författarna undrade dock om det fanns något bättre alternativ. Därför har författar-na valt att se på en strukturerad produkt; kallad aktieindexobligation.En aktieindexobligation är uppbyggd med hjälp av en obligation samt en eller flera optioner. De har ofta ett kapitalskydd som gör att spararen får sitt nominella belopp tillbaks efter löpti-den. Avkastningen kommer ifrån optionen, dock varierar den beroende på spararens deltagan-degrad.

Sverige är ett land med ett mycket utvecklat sparande. Fondsparandet har genom åren gått från något som endast berörde några få till att hamna i svenskens vardagsrum. Detta breda fondsparande har även gett upphov till en diskussion om aktiv förvaltning fungerar, samt vad man egentligen får för de avgifter fondbolagen kräver. Syftet med denna uppsats är att granska om det finns bevis för att aktiv fondförvaltning skapar ett värde för investeraren. Uppsatsen inleds med en bakgrund som kommer redogöra för hur den svenska fondmarknaden ser ut i dagsläget samt dess historiska utveckling.

Bakgrund: Debatten om revision är högaktuell med tanke på bolagskriser, finanskriser och revisionspliktens avskaffande. Revisorernas arbete har uppmärksammats vid bolagskriser och deras agerande har ifrågasatts. Sedan den senaste finanskrisen har andelen orena revisionsberättelser ökat och en majoritet av dessa finns i mikroföretagen. Tidigare forskning har påvisat att det finns ett antal finansiella och icke finansiella faktorer som påverkar revisionsberättelsens utformning. Vi frågar oss således om samband kan påvisas för dessa faktorer även i svenska mikroföretag.Syfte: Syftet är att beskriva och analysera den orena revisionsberättelsen, samt testa vilka finansiella och icke finansiella faktorer som kan förklara revisionsberättelsens utformning.Metod: Studien är baserad på en kvantitativ insamling av material från 142 årsredovisningar från svenska mikroföretag.

Revisorn har till uppgift att granska företags räkenskaper och revisionsberättelsen kan ses som en kvalitetsstämpel på att räkenskaperna är upprättade enligt gällande regler. Vissa har dock ifrågasatt revisionsberättelsens innehåll och vad den bidrar med. Mycket forskning har bedrivits för att utveckla modeller som på ett tillförlitligt sätt kan förutsäga konkurser. De allra flesta bygger på finansiella data i form av olika nyckeltal. Det finns även forskning som förutom finansiella nyckeltal också inkluderat revisionsberättelsen i olika statistiska modeller för att utreda hur väl den kan användas i en konkursförutsägelse.

Inom EU förekommer varierande anslutningsvillkor till de nationella socialförsäkringssystemen. Rätten till vissa förmåner är kopplade till arbete och inbetalningar av sociala avgifter, medan bosättning även kan fungera som tillhörighetsgrund. I Sverige är socialförsäkringen uppdelad i två grenar, nämligen förmåner som grundar sig på bosättning samt förmåner som är arbetsbaserade och grundar sig på arbete i Sverige. Bosättning utgör således ett reellt försäkringsvillkor för att omfattas av den bosättningsbaserade försäkringen. En neutral utgångspunkt för bosättningsbedömningen i svensk rätt är huruvida personen är att betrakta som bosatt enligt folkbokföringslagen (1991:481) och därmed är folkbokförd i Sverige.

Sedan årsskiftet 2006/2007 har antalet medlemmar i arbetslöshetskassorna minskat drastiskt. Under samma period har ett flertal reformer genomförts på arbetslöshetsförsäkringens område som bland annat resulterat i höjda medlemsavgifter för de flesta a-kassorna. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida det över tid går att finna något samband mellan förändringar i medlemsantal och medlemsavgifter. För att undersöka detta måste man förutom avgifterna även ta hänsyn till andra variabler kopplade till arbetslöshetsförsäkringen. Dessa övriga variabler är grundbelopp, högsta dagpenning, ersättningsgrad och arbetslöshet.

 Problem: For what type of investors are index funds versus exchange-traded index funds best suited?Objective: The purpose of the paper is to determine how an index fund or an exchange-traded index fund (ETF) suits different types of investors with different requirements in terms of time frame, investment size and purpose of investment. The comparison is based on fees and trade practicality. This is going to describe the advantages and disadvantages with the two different financial instruments.Method: The study is a comparative study using two methods; one of which is a case study, the other is a qualitative interview. The case study focuses on fees and is made on an exchange traded fund (XACT OMXS30) and a simple equity index fund (Erik Pensér equity enhanced index).

På grund av turbulenta tider på börsen med kraftiga svängningar under 2007/2008 har intresset för hedgefonder ökat. Detta ökade intresse har fått genomslag i media och ofta kommenteras hedgefondernas avgiftsstruktur. Författarna ifrågasätter om hedgefonder anses vara en dyr investering för investerarna och hur stor förvaltaravgiften uppger sig att vara. För att förtydliga för investerarna ställer sig författarna följande fråga: Hur mycket betalar investeraren i förvaltaravgift för en svenskrelaterad hedgefond? I studien ingick 19 stycken svenskrelaterade hedgefonder och med hjälp av en kvantitativ studie beräknades total förvaltaravgift som jämfördes med avkastning samt 3-månaders statsskuldsväxel (SSVX-90).