Sök:

Sökresultat:

5300 Uppsatser om Miljöaspekter - Sida 23 av 354

Sambandet mellan socialt stöd och anstÀllningsotrygghet : Med en undersökning av könsskillnader

Ökade krav pĂ„ flexibilitet i anstĂ€llningsformerna har lett till att begreppet anstĂ€llningsotrygghet Ă€r allt mer aktuellt. En möjlig moderator till denna stressor Ă€r socialt stöd. Sambandet mellan dessa tvĂ„ variabler har dock genererat varierande resultat i tidigare forskning. Denna studie undersöker sambandet mellan tvĂ„ olika aspekter av anstĂ€llningsotrygghet, kvantitativ och kvalitativ, samt tre olika aspekter av socialt stöd, frĂ„n kollegor, chef och familj. En enkĂ€tstudie genomfördes pĂ„ ett stort svenskt redovisningsföretag.


Att bli utredd och bedömd : AdoptivförÀldrars upplevelser av medgivandeutredningen

Familjebildning Àr för mÄnga personer en central del av livet. Att bli adoptivförÀldrar innebÀr en annorlunda process jÀmfört med det biologiska förÀldraskapet. För att bli adoptivförÀldrar mÄste man genomgÄ en utredning. Utredningen benÀmns som medgivandeutredning och innebÀr att socialsekreterare granskar om personer Àr lÀmpliga som förÀldrar. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att förstÄ hur adoptivförÀldrar upplever en medgivandeutredning och hur de upplever att bli utredda av socialsekreterare.

Pedagogernas tankar om barn i koncentrationssvÄrigheter i förskolans vardag

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur pedagogerna definierar barn i koncentrationssvÄrigheter och i vilka situationer eller sammanhang dessa utmÀrker sig samt hur pedagogerna möjliggör en god lÀrandemiljö. Efter att ha presenterat olika aspekter om koncentrationssvÄrigheter har jag valt att utgÄ ifrÄn Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori, för att fÄ en förförstÄelse för hur olika aspekter och sammanhang kan upprÀtthÄlla och samverka kring barn i koncentrationssvÄrigheter.I resultatet har jag valt att lyfta fram pedagogernas olika tankar och erfarenheter. En del i urvalsgruppen definierar barn i koncentrationssvÄrigheter, nÀr ett barn har svÄrigheter med att fokusera och följa instruktioner eller nÀr barnet inte Àr tillrÀckligt intresserad av en aktivitet, som blir mer framtrÀdande vid; övergÄngarna, nÀr det Àr stora barngrupper och nÀr det fattas personal pÄ avdelningen. Pedagogerna delar in barnen i mindre grupper under dagen och de lyfter Àven vikten med en god lÀrande miljö. Detta bidrar till att alla barnen inte alltid Àr pÄ samma plats hela dagarna och barnen blir lugnare och kan koncentrera sig bÀttre..

ImplementeringssvÄrigheter ? frÄn ett organisationsorienterat perspektiv och ett systemleverantörsperspektiv

I dagens samhÀlle Àr systembyte inte nÄgonting nytt och begreppet inte speciellt frÀmmande. Detta Àr en daglig hÀndelse ute hos organisationerna. Anledningarna till att ett systembyte sker hos en organisation Àr oÀndliga, men nÄgra tydligt framtrÀdande aspekter finns. Idag sÄ Àr effektivitet mycket viktigt och det Àr ofta en kategori som man vill höja i och med att man byter eller förnyar systemet. Det ska gÄ fortare och ge mer.

Pekplattan i förskolan: En intervjustudie bland verksamma pedagoger

Syftet med vÄr studie Àr öka kunskap och förstÄelse om förskolepedagogers anvÀndning av pekplattan som ett pedagogiskt verktyg. Vi har redovisat forskares och författares olika synpunkter pÄ dator och IT i förskolan, bÄde positiva och negativa aspekter, samt vad vÄrt styrdokument sÀger om IT och teknik. VÄr studie Àr fenomenologisk och som grund har vi ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. VÄrt resultat grundas pÄ kvalitativa forskningsintervjuer med fyra verksamma pedagoger. VÄra intervjuer har spelats in och sedan transkriberats.

?Bara de tycker det Àr kul? : En analys av lÀromedel och lÀrares syn pÄ lÀromedel

I den hÀr uppsatsen diskuteras lÀrarens motiv till lÀromedelsval i svenska, lÀromedlens innehÄll samt vad lÀraren fokuserar pÄ nÀr det kommer till lÀsning. De frÄgestÀllningar vi utgick ifrÄn var vad lÀrarna har för motiv till lÀromedelsval nÀr det kommer till lÀsutveckling, hur innehÄllet ser ut i lÀromedlen utifrÄn fyra aspekter som behandlar lÀsning och vilken aspekt som dominerar i lÀrarnas svenskundervisning enligt dem sjÀlva. Svaren pÄ vÄra frÄgestÀllningar fick vi reda pÄ genom att intervjua tvÄ lÀrare i mellanÄren och analysera lÀromedel som anvÀnds i deras undervisning. Det undersökta materialet bestÄr av tvÄ lÀrarintervjuer samt analyser av de tvÄ lÀromedel som anvÀndes av dessa lÀrare. Vi analyserade de tvÄ intervjuerna samt de tvÄ lÀromedlen utifrÄn fyra olika aspekter som behandlar skriftsprÄkliga förmÄgor för lÀsande.

Karta och terrÀng : Fyra studier om förÀndrade livsvillkor och omvÀrderad identitet

FörÀndring Àr ofta synonymt med livets olika faser; somliga utgör en naturlig del av livet medan andra sker mer eller mindre ovÀntat. Oavsett hur vÀlkommen en förÀndring Àr har vi att förhÄlla oss till dess konsekvenser och innebörder. MÀnniskans förmÄga att anpassa sig till nya situationer och utveckla strategier att hantera förÀndrade livsvillkor Àr av betydelse för hennes vÀlmÄende och kÀnsla av sammanhang. Kulturella aspekter och samhÀlleliga normer inverkar pÄ hur sociala grupper och förhÄllanden definieras och vÀrderas. Ett par av de mÀnniskor som kommer till tals i föreliggande antologi upplever ett glapp mellan sin egen vardagsnÀra upplevelse och samhÀlleliga förestÀllningar.

Gröna nyckeltal för hÄllbarhetsredovisning: en fallstudie inom den kommunala verksamheten

Det ökade miljömedvetandet i samhÀllet har medfört att företag i allt större utstrÀckning vÀljer att redovisa miljöinformation till sina intressenter. Att anvÀnda sig av gröna nyckeltal i sin miljöredovisning Àr ett sÀtt för företag och kommuner att presentera det aktuella miljötillstÄndet och det miljöarbete som bedrivs för att uppnÄ en hÄllbar ekologisk utveckling. Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka strategiska aspekter med dess miljöredovisning som ett urval av Sveriges kommuner, som anvÀnder sig av gröna nyckeltal, har gentemot sina externa intressenter. Vidare beskrivs upplevda möjligheter och svÄrigheter vid upprÀttande, mÀtning och anvÀndningen av de gröna nyckeltalen i hÄllbarhetsredovisningen. Uppsatsens syfte undersöktes genom att utifrÄn ett kvalitativt synsÀtt genomföra en fallstudie i form av telefonintervjuer med 6 av de 15 kommuner som i samrÄd med Kommunförbundet Är 2000 tog fram 25 gröna nyckeltal för kommuner.

Effekterna av regionförstoring efter infrastrukturprojekt pÄ inkomstskillnader? : En fallstudie av StrÀngnÀs och VÀrnamo

Denna uppsats visar vilken pÄverkan infrastrukturprojekt vars mÄl Àr regionförstoring har pÄ olika aspekter sÄ som befolkningsmÀngd, utbildningsnivÄ, pendling samt inkomstfördelning. Detta genom studerande teorier som Human Capital Theory, Central Place Theory med flera. Men ocksÄ genom genomförda intervjuer och insamlad statistik. Uppsatsen bestÄr av tvÄ huvudfrÄgestÀllningar, dels vad syftet Àr med OstlÀnken och vad detta bygge kan innebÀra för Norrköping utifrÄn faktorer som befolkningsmÀngd, pendling, utbildningsnivÄ samt inkomstfördelning? Men ocksÄ om det blev större inkomstskillnader i StrÀngnÀs efter bygget av Svealandsbanan? Resultaten visar att större infrastrukturprojekt har en pÄverkan pÄ vissa aspekter, speciellt utbildningsnivÄn, pendlingen samt inkomstfördelningen.

BistÄndshandlÀggaren : - hur bistÄndshandlÀggarnas handlingsutrymme pÄverkar de Àldres behov och insatser

Syftet med denna studie har varit att undersöka bistÄndshandlÀggarnas syn pÄ vad det Àr som pÄverkar besluten i bistÄndshandlÀggningen i Àldreomsorgen samt vilket handlingsutrymme bistÄndshandlÀggarna anser sig ha i handlÀggningsprocessen. FrÄgestÀllningarna som har legat till grund för denna studie har varit; Vilka aspekter lyfter bistÄndshandlÀggarna fram som centrala i sina beslut? PÄ vilket sÀtt tar bistÄndshandlÀggaren hÀnsyn till att den Àldres behov kommer fram i besluten? Hur ser bistÄndshandlÀggaren pÄ sitt eget handlingsutrymme i handlÀggningsprocessen? Hur ser bistÄndshandlÀggarna pÄ de beslut som de tar i relation till kommunens budget? Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra bistÄndshandlÀggare. Teoretiskt har LipskyŽs teori om grÀsrotsbyrÄkrater legat till grund för analysen. Resultaten i denna uppsats tyder pÄ att det Àr mÄnga aspekter sÄ som budget, lagar och riktlinjer som styr bistÄndshandlÀggarnas beslut och vidden pÄ handlingsutrymmet.

MÄngtydigt : En studie om hur föremÄls definitioner Àr förÀnderliga

Studien Àr en föremÄlsanalys med semiotik som metod, och Àr en jÀmförelse mellan det konceptuella konsthantverket och klÀder frÄn varumÀrket Viktor & Rolf som drivs av Viktor Horsting och Rolf Snoeren. Syftet Àr att analysera hur tvÄ utstyrslar frÄn Viktor & Rolf kan definieras pÄ olika sÀtt nÀr de placeras inom olika omrÄden. Dessa omrÄden Àr klÀdkonst, mode och konsthantverk. HÀr tolkas Àven hur de sammanhang som utstyrslarna visas inom  (modevisning & museum) pÄverkar definitionen av dem. FrÄgestÀllningarna lyder:Hur pÄverkar sammanhanget föremÄlets identitet?Hur kan ett och samma föremÄl tolkas nÀr det placeras in i omrÄdena för mode, konst och konsthantverk?Vad krÀvs för att ett föremÄl ska kunna betraktas som ett superobjekt?Analysen uppmÀrksammar nÄgra aspekter av hur vi definierar och tolkar föremÄl.

Det goda mötet: VÄrdpersonalens perspektiv pÄ bemötande av personer med demenssjukdom "Att vara den andres spegelbild"

Demenssjukdomar Àr idag en av vÄra mest förekommande folksjukdomar. Detta har lett till att det har blivit allt mer uppmÀrksammat hur viktigt ett gott bemötande i vÄrden av demenssjuka Àr, dÄ det kan vara avgörande för deras vÀlmÄende. Mot denna bakgrund vill vi belysa hur vÄrdpersonal ser pÄ ett gott möte med personer med demenssjukdom. I studien fokuserar vi i korthet pÄ medicinska aspekter av demenssjukdomen och vi redogör för tidigare forskning kring hur ett gott bemötande kan te sig. Studiens vÀgledande frÄgestÀllningar uppehÄller sig kring hur man Ästadkommer ett gott möte och vilka problem man kan stöta pÄ under vÀgen.

Nya urbana tr?darters ?terh?mtning av fotosynteser efter v?rmeb?lja.

Tr?d ?r viktiga f?r att skapa h?llbara st?der. De utf?r ekosystemtj?nster som gynnar oss m?nniskor genom ?kat fysiskt och psykiskt v?lm?ende samt genom att bidra positivt till v?r ekonomi. Utformningen av st?der medf?r ett flertal utmaningar f?r urbana tr?d, d?r v?rmeb?ljor, torka och generellt h?ga temperaturer ?r n?gra faktorer som f?rsv?rar tr?dens ?verlevnad.

NÀr jÀrnhÀstarna kom till stan : En studie av jÀrnvÀgsdebatten i Kristianstadsbladet 1859

Uppsatsen handlar om den diskussion som fördes kring jÀrnvÀgen innan den södra stambanan grenade ut sig till Kristianstad. Studien tar sin utgÄngspunkt i Är 1859, drygt fem Är innan byggandet frÄn dagens HÀssleholm pÄbörjas. Genom att utgÄ frÄn insÀndare till tidningen Kristianstadsbladet detta Är vill uppsatsen belysa vilka frÄgor som var mest tongivande i diskussionen, vilket eventuellt motstÄnd som fanns mot jÀrnvÀgen samt utifrÄn vilka aspekter och intressen man argumenterade. Metoden som har anvÀnts Àr en kvalitativ textanalys med en historiematerialistisk ansats som utgÄngspunkt. Resultatet av studien visade att de mest framtrÀdande frÄgorna i diskussionen var hur banan skulle finansieras och var exakt banan skulle gÄ.

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->