I diskussionen kring hur stater bör förhålla sig till varandra när främmande människor i andra stater utsätts för lidande av sin egen statsledning ställs ofta idéer om globala humanitära rättigheter, som utvecklats efter andra världskriget och förintelsen, emot normer om staters okränkbarhet och principen om att inte intervenera i andra staters interna verksamhet.Syftet med detta arbete är att undersöka i vilken utsträckning begreppet Responsibility to Prevent tillämpats i FN:s säkerhetsråds agerande under en samtida konfliktsituation, detta med bakgrund i utvecklingen av det nya tankesättet med global humanitär rätt som ett gemensamt internationellt ansvar. Arbetet behandlar teorierna solidarism, pluralism och realism.För att söka svaret på frågeställningarna används kvalitativ textanalys av skriftliga öppna källor. Insamlingen av empiriska data består av tryckt media, officiella dokument samt texter och artiklar tagna från internet.Resultatet från arbetet visar att Förenta Nationernas säkerhetsråd till viss del har agerat i enlighet med begreppet Responsibility to Prevent. Vidare redogör arbetet för att två inflytelserika, permanenta medlemmar i säkerhetsrådet har motiverat sitt ställningstagande utifrån olika synsätt på hur konflikten bör hanteras och att deras motiveringar påverkats av deras skilda synsätt på statssuveränitet och intervention.Undersökningen leder även fram till slutsatsen att vetorätten i säkerhetsrådet, under konflikten i Syrien 2011-2012, har begränsat utvecklingen och implementeringen av tankesättet att säkerheten för världens befolkning ska betraktas som ett gemensamt ansvar..

Syftet med denna studie är att, genom en textanalys, undersöka hur en lärobok ispanska kulturellt representerar den spansktalande världen och om deninnehållsmässigt lever upp till kursplanens krav när det gäller de kulturellaaspekterna. Det visar sig att Spanien och Latinamerika behandlasmonokulturellt och att den innehållsmässiga balansen vad gäller kultur mellanSpanien och Latinamerika är svag i läroboken och att den inte ger utrymme fördiskussion och reflektion, vilket gör att ett stort ansvar läggs på läraren för attleva upp till kursplanens krav..

Syfte: Att studera relationer och uppfattningar om styrning inom arbetsmarknadsomr?det. Teori: Governance, multilevel governance och collaborative governance. Metod: Fallet Framtiden med 13 semistrukturerade intervjuer med en kvalitativ inneh?llsanalys, och en dokumentanalys av en rapport producerad av Framtiden som akt?r anv?nds som bollplank f?r att f?rst? fallet.

Syftet med vår studie var att att se vilka diskurser som finns kring barnperspektivet bland socionomer verksamma inom barn- och ungdomsenheter. Genom att identifiera diskurser kring detta begrepp var även målet att kunna bidra med ny kunskap kring hur barnperspektivet kommer till utryck och tolkas av utredarna. Vi har använt oss av kvalitativa enkäter med öppna frågor. Enkäterna delades ut till socionomer verksamma inom barn- och ungdomsenheter i åtta kommuner i Sverige. Resultatet har sedan tagits fram med hjälp av diskursanalys.

I denna studie undersöks hur sånglärare verksamma på kulturskola, gymnasiets estetiska program och folkhögskola beskriver de metoder och moment de använder då de bedriver sångundervisning i grupp. Vidare presenterar studien vilka för- och nackdelar såväl forskare som sånglärare anser finnas med gruppundervisning som undervisningsform samt vilka ramfaktorer som spelar roll för dessa upplevelser. För studien har kvalitativa intervjuer genomförts med fem sånglärare som alla har olika erfarenheter av undervisningsformen. I deras tjänster bedriver de olika typer av gruppundervisning och ramfaktorerna ser olika ut för lärarna då de är har olika styrdokument och resurser att förhålla sig till. Den bild som sånglärarna ger stämmer till övervägande del överens med den litteratur och forskning som finns inom ämnet.

AbstraktSyftet med examensarbetet var att undersöka vilka uppfattningar lärare i Idrott och Hälsa har om kursplanerna i ämnet Idrott och Hälsa A. För att besvara syftet formulerades följande frågeställning: Hur uppfattar lärare i Idrott och Hälsa kursplanen i Idrott och Hälsa A? Vilken betydelse anser lärare i Idrott och Hälsa A att kursplanen har för utformandet av lektionerna?Studien är uppbyggd på en kvalitativ metod där vi intervjuat 8 gymnasielärare i Idrott och Hälsa. Lärarna är fördelade på 6 olika skolor i västra Sverige. Utsagorna som framkom av intervjun har därefter analyserats efter en hermeneutisk ansats.

Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda sin närstående i den palliativa vården i hemmet. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Insamlingen av vetenskapliga artiklar utfördes på databaserna CINAHL, PubMed, Vård I Norden och manuella sökningar utfördes i elektroniska tidskrifter. I resultatet användes sammanlagt 15 kvalitativa artiklar som svarade mot litteraturöversiktens syfte och frågeställning. Bedömningsmall med kvalitativ inriktning användes för att granska artiklarnas kvalité.

Studiens syfte är att undersöka chefers förståelse kring medarbetarskapet och deras ledarstil vid implementering av en aktivitet som ska främja medarbetarskapet. Teorier som används i studien speglar hur ett välfungerande medarbetarskap ser ut genom hur individer påverkar varandra, samt ledarskapsteori. Undersökningen är kvalitativt inriktad med semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet är baserat på fyra intervjuer med chefer som arbetar inom den offentliga sektorn. Utifrån den teoretiska referensramen har vi analyserat vårt material från intervjuerna.Studien konstaterar att chefers förståelse för medarbetarskapet är att diskussioner om medarbetarskapet främjar implementeringen och utvecklingen av medarbetarna.

Syftet med uppsatsen är att utifrån en socialpsykologisk ansats synliggöra våra respondenters berättelser och tankar och då främst i deras medierade interaktioner med olika grupper.Detta har vi undersökt utifrån en hermeneutisk ansats genom kvalitativa intervjuer med elever i en skolklass där vi valde att fokusera på deras medierade interaktioner. I undersökningen av elevernas medierade interaktioner synliggjordes deras relationsskapande och deras attraktion till nätanvändandet. Uppsatsens centrala tema är: ungdomarnas användning av Internet, nätbehov, sociala relationer och utanförskap, näthandlingar och eget och andras ansvar.Vi lever i en tid där snabb utveckling och högt tempo styr våra liv och när produktionen av ny kunskap och konsumtion virvlar fram är det lätt att tappa fotfästet och förlora sig i en stor värld, kanske speciellt om man befinner sig mellan barn och vuxenvärlden. Kanske finner ungdomarna ett ännu större behov av att skapa relationer med andra efter att ha öppnat boxen till en lättåtkomlig värld till andras inre via Internet? Som så mycket annat gäller det att kombinera nytta med nöje och att finna en balans i tillvaron på gott och ont.

Följande studie behandlar upplevelser av medarbetarskapet. Studiens syfte är attundersöka hur rättvisande den enhetliga bild av medarbetarskapet är som återges delsfrån litteratur i ämnet och från organisationers uppfattningar om medarbetarnasengagemang. Studien syftar även till att belysa om arbetsberikning i form av vidgat ansvaroch utökade arbetsuppgifter får effekt på upplevelsen av medarbetarskap. För att uppnådessa syften har jag använt mig av följande frågeställningar:- Finns olikheter eller likheter i upplevelsen av medarbetarskap hos medlemmar ilikartade arbetsenheter i en organisation?- Påverkar de enskilda arbetsuppgifterna upplevelsen av medarbetarskap och i så fallpå vilket sätt?För att sätta in studien i en kontext och anskaffa användbara verktyg till analysenkoncentrerade jag mig på Hällsten och Tengblads modell "medarbetarskapshjulet" för attdefiniera medarbetarskapets innehåll.

Detta är en kvalitativ studie om fenomenet återhämtning. Syftet med studien var att undersöka socialarbetares subjektiva upplevelser och reflektioner kring begreppet återhämtning, hur återhämtning påverkar hälsan och motivationen samt att titta närmare på de faktorer som påverkar socialarbetarens återhämtning. Vi har valt att avgränsa oss till individens fritid, den tid individen förfogar över mellan arbetspassen. Datainsamlingsmetoden vi har använt oss av har varit halvstrukturerade livsvärldsintervjuer och har utgått från fyra huvudfrågeställningar. Studien har genomförts med tio informanter som har arbetat en längre tid inom socialt arbete och som fortfarande är motiverade och har ett brinnande engagemang för socialt arbete, de har vi valt att kalla eldsjälar.

Den moderna resenären har allt mer ansvar i köpprocessen utav sin resa, förr låg det hos researrangören att förse kunderna med information och sköta bokningen, något som kunderna idag kan göra själva genom Internet. Många kunder väljer charter då det är ett bekvämt sätt att resa, researrangören agerar försäkran om ett professionellt bemötande samt att personal finns vid deras sida. Vårt intresse fastnade vid den motsägelsen att kunden tar större ansvar i charterreseprocessen samtidigt som de avstår mer och mer från att paketera sin egen resa.Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera kundens roll som medverkande part inom charterbranschen. I undersökningen har vi haft en kvalitativ forskningsansats och utifrån detta antagit ett abduktivt perspektiv där vi använt oss utav den kvalitativa metoden med semi- strukturerade djupintervjuer. Vi har genomfört sju intervjuer med personer som har anknytning till resebranschen, av dessa har sex skett fysiskt och en via telefon. Vi har sedan analyserat svaren och satt dessa i relation till teorin för att komma fram till vår slutsats.Vår främsta slutsats är att charterföretagens bild av kundens medverkan bör ändras.

I de flesta projekt som drivs, inte bara inom IT branschen, görs alltid en projektutvärdering avom projektet blivit lyckat, om man lyckats att hålla den finansiella budgeten, om tidsplanenhållit och om man faktiskt fått det system eller den produkt som man beställt och trott sig få.Sällan utvärderas själva projektmetoden och de mänskliga resurser som befinner sig iprojektet och som egentligen är viktigast för att hela projektet skall lyckas komma i hamn.Syftet med denna uppsats är att belysa projektmetodiken Scrum ur individens perspektiv.Frågeställningen jag i denna studie således fokuserat på är dels hur individen påverkas,motiveras och drivs av att tillhöra ett Scrumteam, dels hur denna processmetod kan relaterastill gruppdynamiken.Studiens empiriska material, utgörs av semistrukturerade intervjuer och en fältstudie. För attfå en så bred spridning av respondenterna som möjligt valde jag att intervjua medarbetareifrån fyra helt olika företag, dock alla verksamma inom mjukvaruutveckling. Företagen skiljersig åt både med hänsyn till storlek och i hur länge de har använt sig av Scrum somprojektmetod. Fältstudien genomfördes vid ett av dessa fyra företag.Generellt var alla respondenter positiva till Scrum som projektmetodik. I princip allarespondenter upplevde att de fått större ansvar, blivit mer delaktiga i helheten samt blirbetrodda som de som vet mest.

Verksamheter idag bör identifiera ansvarsroller som innehar klart definierade ansvarsområden igenom hela utvecklingsprocessen, för att kunna hantera den ständigt föränderliga miljön IT-utvecklingen framkallar.I den här studien behandlas teoretiskt hur olika författare ser på ansvarsroller och ansvarsfördelning vid IT-investeringar. Därför har syftet med den här uppsatsen varit att identifiera, beskriva och jämföra olika teoretiska aspekter för ansvarsfördelning vid ITinvesteringar. Studien har fokuserat på applikationsinvesteringar men även infrastrukturinvesteringar berörs då författare specifikt tar upp detta i sin syn på ITinvesteringar.Studien är gjord med en kvalitativ metod och en explorativ, komparativ och konceptuellt analytisk ansats.För att ge läsaren en inledande bild av studieområdet har förhållandet mellan IS-arkitekturer, arkitekturfilosofier och ansvarsförhållanden beskrivits. Vi visar också hur ansvarsroller och ansvarsområden har förändrats över åren.I litteraturstudien har ansvarsroller och deras ansvarsområden enligt olika författares åsikter föreställts. Därefter följer en analys där identifierade roller från litteraturstudien har utmynnat i tre huvudroller; företagsledningen, IT-avdelningen och operativ ledning.

Målet med föreliggande studie är att belysa den sociala dynamik som kan uppstå under ett arbete med organisationsförändring, som både kan motarbeta och leda förändringen framåt. För att lyckas uppnå syftet och få en större förståelse för människorna och den atmosfär som påverkas har undersökningen främst baserats på observationer av möten och workshops relaterade till organisationsförändringen. Då medarbetarna har varit studiens mest väsentliga källa så har intervjufrågor skickats ut via mail, dessutom har informella samtal kontinuerligt hållts med Uppdragsledaren och Alfa. Den teoretiska referensram som använts vid analysen av den sociala dynamiken har haft sin grund i Giddens struktureringsteori samt teorier relaterade till medarbetarnas motstånd mot organisationsförändringar och ledarskap. Detta teoretiska ramverk har bidragit till en djupare förståelse för sociala srukturer, olika normer, sätt att kommunicera och maktförhållanden inom organisationer.