Idag byter många företag ut sina gamla informationssystem mot nya, standardiserade affärssystem. Detta görs för att man ser stora framgångs- och konkurrensfaktorer i att ha ett standardiserat system, att anpassa ett affärssystem mot verksamheten blir dessutom väldigt kostsamt. På Saab Aerosystems införde man under 2006 just ett standardiserat affärssystem, IFS Applications 2004, där man tidigare hade använt sig utav 59 olika system.Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar man såg på Saab Aerosystems i och med införandet av det nya affärssystemet. Det utfördes en fallstudie där det samlades in empiri från ett antal kvalitativa intervjuer för att kunna jämföras mot den teoretiska referensram och på så sett kunna besvara frågeställningarna; vilka möjligheter uppstod i samband med införandet av det nya affärssystemet? Hur tog dessa tillvara på? Vilka utmaningar uppstod i samband med införandet av det nya affärssystemet? Hur hanterades dessa? Många av utmaningarna respektive möjligheterna kan ses som nära relaterade, i denna studie presenterar vi hur olika aktörer inom verksamheten upplevt dessa, samt hur de relaterar till existerande teori på området.Resultat visar att följande kategorier: förändring, anpassning av och gentemot affärssystemet, strategi, utbildning och hjälpresurser utgjorde stora utmaningar.

Studien belyser hur bemötandeaspekten av tillgänglighetsarbete för elever med funktionshinder kan se ut i samarbetet mellan museum och skola. Jag har intresserat mig för hur man som institution ser på den psykosociala miljön och vilka insatser man gör på museet i den pedagogiska verksamheten för att nå ökad tillgänglighet och bättre bemötande. Det mellanmänskliga mötet är av stor betydelse för hur en person med ett funktionshinder bemöts visar de studier jag tittat på. Samhällets lagar och förordningar visar sig ha en vägledande betydelse som påverkar på individens förutfattade meningar och attityd och som i sin tur påverkar bemötandet av personer med funktionshinder. Skolan och museets förutsättningar för att samarbete i lärande syfte har vidgats genom Skapande Skola projektet liksom museerna anpassar sin verksamhet uppmuntrar skolan att använda museet som lärmiljö.

När en familjemedlem får palliativ vård i livets slut i hemmet förändras livssituationen för hela familjen. Närstående kan uppleva att de bär huvudansvaret när vården sker i hemmet, även om de får stöd från vårdarna. Vissa närstående önskar att vara delaktiga i vården medan andra blir det ofrivilligt. Om vårdarna tar del av familjens förändrade livsvärld finns förutsättningar för att skapa en god vårdrelation med både familjemedlemmen och dennes närstående. Genom att ta del av närståendes upplevelser och förväntningar kan vårdarna få en bättre förståelse för närståendes livssituation och ge stöd utifrån detta.

Kandidatuppsatsen skrevs på Göteborgs Hamn, Skandinaviens största hamn. Uppsatsen skrevs isyfte att observera möjligheter med vilka trådlösa kommunikationsmedel produktionsledarna kananvända när de tidsrapporterar. Genom intervjuer och egna observationer visade analysen atthandhållna enheter för tidsrapportering är möjlig i mån om anpassning av handhållen enhet tillverksamhet och målsystemet. Teorin lyfter fram olika möjligheter och komponenter för vadanalysen skall tillämpa villkor, användningsområde, teknologi, objekt och funktioner kommerligger till grund för hur man skall tänka då man implementerar och designar ett nytt eller ettbefintligt målsystem. Resultatet visar att en handhållen enhet är möjlig då man även måste se överett system som passar ihop med målsystem och handhållen enhet samt uppnå de viktiga faktorernasom respondenterna önskar vid övergång från Excel ark till PDA.The thesis was written in Gothenburg Harbor, the biggest harbor in Scandinavia, and was created toobserve what the opportunities are for a change in the ways of communications for the productionmanagement and if there are opportunities for a wireless communication for time report throughhandhelds.

Inledning/Bakgrund: Då man drabbas av sjukdom förändras livssituationen och människan står inför ett lidande. Från att ha uppfattat sig som en hel människa kan individens identitet förloras eller bli hotad.Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur det är leva med sjukdom som kräver långvarig kontakt med sjukvården.Metod: Studien är baserad på en kvalitativ ansats och öppna intervjuer användes för att samla in data. Intervjuerna analyserades enligt Dahlbergs beskrivning av kvalitativ analysmetod som innebär att gå från helhet i texten, till bärande delar, för att återskapa en helhet.Resultat: Att drabbas av och leva med sjukdom visade sig ha påverkan på den upplevda livsvärlden, vilket innebar en anpassning till ny situation att leva med. För att acceptera den nya livssituationen var det viktigt att ändra synen på sig själv, att inte längre se på sig själv som sjuk. I resultatet framkom det även att deltagarna var nöjda med den vård och rehabilitering de hittills fått.

Syfte och frågeställningar: Syfte är att undersöka vilka faktorer som har betydelse för hur lärare i två olika arbetslag upplever sitt arbetsklimat och hur detta har bidragit till att forma eventuella konfliktstrategier. Våra frågor är således;- Vilka faktorer menar lärarna är avgörande för de rådande klimatet i sitt arbetslag?- Hur påverkar de rådande klimatet lärarnas förhållningssätt till konflikter?- Vilka skillnader finns mellan grupperna vad gäller egenskaper i samarbetsklimatet och hur dessa skillnader förstås?Metod och material: Vi har valt en kvalitativ metod där vi använt oss av semistrukturerade intervjuer för att intervjua sex personer från två olika arbetslag samt en administratör på en låg- och mellanstadieskola.Huvudresultat: Vårt resultat visar att så som ett arbetsgruppsklimat upplevs av de utanför en arbetsgrupp, inte behöver vara så det upplevs av de inom gruppen. Faktorer som beskrevs som avgörande för klimatet var; öppenhet, respekt, direkt kommunikation, anpassning och ödmjukhet. Lärarnas gruppklimat visade sig påverka deras konfliktstrategier i hög grad genom att de satta normerna som existerade inom respektive grupp styrde hur lärarna kommunicerade med varandra och om vad.

Denna uppsats behandlar den fysiska planeringen inför klimatförändringarna.Huvudfokus för uppsatsen behandlar den fysiska planeringen inför klimatförändringarna, i huvudsak den kommunala fysiska planeringens roll i Sverige både inför framtida bebyggelse och för att skydda befintlig bebyggelse. Uppsatsen redogör för de planeringsverktyg som finns att tillgå och tillämpningen av dessa. Anpassningen till klimatförändringens konsekvenser innebär långsiktig planering och en anpassning av de lagar som styr den. Det ligger också till stor del i förutseendet av riskerna, säker lokalisering av bebyggelse, infrastruktur och odling, att säkra befintlig bebyggelse samt behovet av eventuella skyddsåtgärder. Den fysiska planeringen är verktyget för att planera och utforma samhället.

AbstraktSyftet med denna studie var att undersöka uppfattningar hos lärare och pedagoger som arbetar i särskild undervisningsgrupp om vad som är främjande för lärandet för personer inom Autismspektrumtillstånd samt ta reda på hur de arbetar i praktiken för att bemöta dessa elevers behov. Metoden som användes för datainsamling var intervjuer av fem respondenter tillhörandes yrkeskategorin specialpedagoger samt lärare. Resultatet visade att det är flera faktorer som är betydande för vad som är främjande för lärandet för dessa individer. Faktorerna är inte uteslutande varandra utan hör på ett eller annat sätt samman och är till stor del beroende av varandra. De faktorer som framkom var vikten av ett gott bemötande samt att pedagogen/läraren bör besitta förmågan till att vara lyhörd inför eleven.Det krävs en tydlighet gällande sättet att kommunicera samt att vara tydlig i hur bekräftelse och beröm ges.

Problem och Syfte: I och med regeringsskifte har diskussionen kring revisionens avskaffande åter blommat upp. Detta som ett led i en anpassning till resten av Europa där detta redan skett. I Sverige har frågan blivit alltmer belyst i den offentliga debatten. Syftet med uppsatsen är att fånga förväntningen hos revisionsbyråer, mikroföretag och banker kring ett avskaffande av revisionsplikten och vad detta kommer att innebära. Dels för de egna verksamheterna och dels för samhället i stort.

När en familjemedlem får palliativ vård i livets slut i hemmet förändras livssituationen för hela familjen. Närstående kan uppleva att de bär huvudansvaret när vården sker i hemmet, även om de får stöd från vårdarna. Vissa närstående önskar att vara delaktiga i vården medan andra blir det ofrivilligt. Om vårdarna tar del av familjens förändrade livsvärld finns förutsättningar för att skapa en god vårdrelation med både familjemedlemmen och dennes närstående. Genom att ta del av närståendes upplevelser och förväntningar kan vårdarna få en bättre förståelse för närståendes livssituation och ge stöd utifrån detta.

När en familjemedlem får palliativ vård i livets slut i hemmet förändras livssituationen för hela familjen. Närstående kan uppleva att de bär huvudansvaret när vården sker i hemmet, även om de får stöd från vårdarna. Vissa närstående önskar att vara delaktiga i vården medan andra blir det ofrivilligt. Om vårdarna tar del av familjens förändrade livsvärld finns förutsättningar för att skapa en god vårdrelation med både familjemedlemmen och dennes närstående. Genom att ta del av närståendes upplevelser och förväntningar kan vårdarna få en bättre förståelse för närståendes livssituation och ge stöd utifrån detta.

Människor med rygg- och nackvärk utgör en stor patientgrupp inom primärvården. Många blir inte hjälpta av de behandlingsmetoder som erbjuds. Samtidigt efterfrågas Komplementär och Alternativ Medicinska (KAM) behandlingar allt mer från allmänheten. Behovet att öka hälso- och sjukvårdens kunskap om KAM som behanlingsalternativ sågs. Studiens syfte var att beskriva människors erfarenheter i samband med rygg- och nackvärk och reflexologisk behandling.

The subject of this Master?s thesis is the process of change in a public library context, the implementation of the Stockholm City Library?s homepage Biblioteket.se. The aim is to examine the factors that influence this particular change and how they affect the process and extent of change in practice. The study designed as a qualitative case study is based primarily on document analysis, and supplemented by an interview. DiMaggio?s and Powell?s three mechanisms of change; coercive, mimetic and normative isomorphism, is applied.

Artificiella ekosystem är en tillämpning av artificiell intelligens som har funnits länge. Användningsområden för artificiella ekosystem innefattar främst biologiska simulationer men även andra typer av simulationer förekommer. Genom att simulera individuella djur blir den artificiella intelligensens uppgift att styra djurens beslut utifrån dess individuella förutsättningar och kamp för överlevnad. Detta arbete behandlar frågeställningen vilken beslutsalgoritm som är bäst lämpad att för att använda till ett artificiellt ekosystem i ett spel. Två beslutsalgoritmer jämförs, en dynamisk som bygger på maskin inlärning och en statisk som inte är kapabel att lära eller minnas.

Bakgrund: 2011 registrerades 147 135 slutenvårdstillfällen för barn. Detta betyder att föräldrar har en stor del i vården vilket gör det absolut nödvändigt att uppmärksamma deras behov och önskemål om delaktighet. Problem: Tidigare forskning visar att sjuksköterskor har stora krav och förväntningar på vad föräldradelaktigheten ska innefatta, något som kan skilja sig avsevärt från vad föräldrarna anser.  Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av delaktighet i vården av sina barn. Metod: Litteraturstudie enligt Juniarti och Evans beskrivande syntesmodell av tidigare vårdvetenskaplig forskning. Resultat: Syntesen gav upphov till fem teman och nio subteman: Upplevelser av föräldraexpertis; Upplevelser av informationsutbyte (Inkännandet av rollen, Medicinsk information och Kontinuerlig dialog kring barnets vård); Upplevelser av delaktighetens olika grader (Valfrihet, Plikt och ansvar, Exkludering och Tvång); Upplevelser av att utföra vård och omsorg (Naturlig omsorg och Professionell vård); Upplevelser av stöttning.