Sök:

Sökresultat:

1015 Uppsatser om Miljöanpassat skogsbruk - Sida 60 av 68

Utökad bokföringsskyldighet för ideella föreningar : Ideella föreningars anpassning till bokföringslagen och Ärsredovisningslagen

Vi Ă€r nu inne pĂ„ det femte verksamhetsĂ„ret sedan ideella föreningar kom att omfattas av BFL samtidigt som de föreningar som klassas som bokslutsföretag och skall avsluta sin löpande bokföring med en Ă„rsredovisning enligt BFL, 6 kap. 1 § Ă€ven blivit tvungna att tillĂ€mpa ÅRL. LagĂ€ndringen innebĂ€r att kretsen bokföringsskyldiga har utvidgats. För ideella föreningar utvidgades bokföringsskyldigheten frĂ„n att gĂ€lla endast de som bedrev nĂ€ringsverksamhet till att gĂ€lla i princip alla juridiska personer oavsett om de bedriver nĂ€ringsverksamhet eller ej. Ideella föreningar som tidigare var bokföringsskyldiga var endast det för den del av verksamheten som klassificerades som nĂ€ringsverksamhet, i och med lagĂ€ndringen Ă€r föreningen bokföringsskyldig för hela verksamheten.

LÀrare och elever i aktion. Matematikutveckling för elever i behov av sÀrskilt stöd

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att belysa nÄgra pedagogers arbete kring elever i behov av stöd i matematik genom att de deltagande pedagogerna reflekterar över den egna praktiken samt ser nya möjligheter med hjÀlp av teori om och erfarenhetsutbyte kring arbetssÀtt och metoder. Följande frÄgestÀllningar har fokuserats i studien. 1) Vilket tillvÀgagÄngssÀtt tillÀmpar pedagogerna för att utveckla det matematiska lÀrandet för elever i behov av extra stöd?2) Vilka arbetsÀtt och arbetsformer ses som framgÄngsrika i arbetet med elevers svÄrigheter i matematik?3) Hur ser pedagogerna pÄ ny input och kompetensutveckling som framgÄngsfaktorer för att nÄ bÀttre resultat med eleverna? Teori: Som teoretisk bakgrund har det sociokulturellt perspektiv anvÀnds dÀr grundtanken för lÀrandet Àr att detta sker i kommunikativa möten mellan individer i ett socialt sammanhang. Det kan likvÀl handla om elevers möten med lÀrare som möten mellan elever eller mellan lÀrare.

"Den kemiska bekÀmpningen av skadlig lövskog har öppnat helt nya vyer för skogsbruket" : flygbesprutning med herbicider i Arjeplog 1953-1978

Attityden gentemot lövtrÀd och lövskog i norra Sverige började förÀndras i mitten av 1900-talet. Tidigare var lövtrÀden en resurs inom det agrara samhÀllet, men genom det industriella skogsbrukets utveckling började man alltmer betrakta lövtrÀden som ett problem. LövtrÀden gav sÀmre lönsamhet pÄ grund av att de inte efterfrÄgades inom industrin och lövtrÀden ansÄgs Àven hota barrtrÀden och deras föryngring genom sin förmÄga att föröka sig vegetativt genom stubbskott och rotskott. Det fick till följd att det inom skogsbruket talades om ett ?lövproblem?.

Styrning i offentlig sektor -En studie av socialtjÀnsten i Göteborg

Bakgrund och problem: Socialsekreterarna i Göteborg har uttryckt oro över den ökade arbetsbelastningen och de minskade resurserna. De menar pÄ att det hindrar dem frÄn att göra ett rÀttssÀkert arbete. Lösningen pÄ de problem som upplevs kan ligga bortom ökade finansiella resurser och eventuellt vara relaterade till styrsystemets utformning. SocialtjÀnstens övergripande mÄl Àr att skapa sÄ goda sociala effekter som möjligt givet tilldelade resurser. Styrsystemets olika delar, prestationsmÀtning, strategi och budgetering utgör tillsammans ett verktyg som kan hjÀlpa socialtjÀnsten att nÄ detta övergripande mÄl.

Melodibasens etablering och utveckling - reflektioner kring accordeon i undervisning

Title: The development of Free BassIn this work I will explain how the accordion with free bass was developed in Sweden. I will also describe how the people, teachers and musicians, did respond when it was introduced. In this study I investigate Swedish freebass teachers' reflections upon their educational issues. I want to look deeper at how they are reflecting over these two systems, and how they are using them in their daily work. By reading some accordion magazines from the era as a method, I did researching and then I analyzed the articles written about the subject.

RÀtt pris för timmerrÄvaran : en kalkylmodell för Moelven VÀnerply AB

En effektiv rÄvaruanvÀndning Àr viktig för att uppnÄ lönsamhet, sÀrskilt dÄ rÄvarukostnaden Àr den enskilt största kostnadsposten för flera skogsindustrier. Vidare kan inköp av skogsrÄvara med önskade egenskaper leda till lÀgre produktionskostnader, högre utbyte och ett högre kundvÀrde genom bÀttre produkter till konkurrenskraftigare priser. Fördelaktigare rÄvaruinköp skulle dÀrmed kunna bidra till ökad konkurrenskraft. Moelven VÀnerply AB genomför ett omfattande effektiviseringsarbete dÀr bl.a. ökad kunskap om timmerrÄvarans inverkan pÄ produktionskostnaderna samt utbytet av slutprodukter efterstrÀvas. Kunskapen skulle kunna öppna upp möjligheter till fördelaktigare rÄvaruinköp genom att den bÀst lÀmpade rÄvaran premieras medan sÀmre lÀmpad rÄvara undviks eller köps in till ett pris anpassat till de merkostnader rÄvaran orsakar. Examensarbetets syfte Àr att utveckla en kalkylmodell för Moelven VÀnerply AB, som utifrÄn kundernas betalningsvilja för slutprodukten, den egna industrins kostnader och rÄvarans egenskaper berÀknar företagets betalningsförmÄga för timmerrÄvaran.

Ny produktdesign och tillverkningsmetod för en effektivare produktion

Fagerhult Belysning AB i Örnsköldsvik Ă€r en armaturtillverkare som har försett IKEA med armaturer till innertaken i deras varuhus. PĂ„ grund av att en konkurrent har sĂ€nkt priset pĂ„ sina armaturer och dĂ€r med tagit över armaturordern till IKEA, vill Fagerhult sĂ€nka sin tillverkningskostnad och dĂ€rmed Ă„ter kunna fĂ„ leverera till IKEA. Examensarbetet har haft som mĂ„l att kunna hitta ett sĂ€tt att kunna tillverka blĂ€ndskyddet som ingĂ„r i armaturen till en lĂ€gre kostnad. Fagerhult hade vid arbetets början en prototyp av ett nytt blĂ€ndskydd kallat Beta Economic. Beta Economic Ă€r ett blĂ€ndskydd som har fĂ„ ingĂ„ende delar i förhĂ„llande till ett traditionellt blĂ€ndskydd samt att det Ă€r bĂ€ttre anpassat till att kunna automatmonteras. Arbetet har resulterat i att blĂ€ndskyddet Beta Economic Ă€r fĂ€rdigstĂ€llt kontruktionsmĂ€ssigt och klart för produktion.

Ny produktdesign och tillverkningsmetod för en effektivare
produktion

Fagerhult Belysning AB i Örnsköldsvik Ă€r en armaturtillverkare som har försett IKEA med armaturer till innertaken i deras varuhus. PĂ„ grund av att en konkurrent har sĂ€nkt priset pĂ„ sina armaturer och dĂ€r med tagit över armaturordern till IKEA, vill Fagerhult sĂ€nka sin tillverkningskostnad och dĂ€rmed Ă„ter kunna fĂ„ leverera till IKEA. Examensarbetet har haft som mĂ„l att kunna hitta ett sĂ€tt att kunna tillverka blĂ€ndskyddet som ingĂ„r i armaturen till en lĂ€gre kostnad. Fagerhult hade vid arbetets början en prototyp av ett nytt blĂ€ndskydd kallat Beta Economic. Beta Economic Ă€r ett blĂ€ndskydd som har fĂ„ ingĂ„ende delar i förhĂ„llande till ett traditionellt blĂ€ndskydd samt att det Ă€r bĂ€ttre anpassat till att kunna automatmonteras.

Att lÀra av kundklagomÄl : En studie i ett energitjÀnstföretag

Den svenska elmarknaden avreglerades 1996 vilket innebar att den gick frÄn ett monopol till en konkurrensutsatt marknad. Elbolagen har inte anpassat sig till denna utveckling att vara konkurrensutsatt och enligt undersökningar frÄn bland annat frÄn Svenskt Kvalitetsindex har elbolagen mycket lÄg image.Det har gÄtt 10 Är sedan avregleringen och branschen befinner sig nu pÄ en mogen marknad vilket innebÀr att det Àr vÀldigt fÄ nya kunder som gör entré. Det Àr dÀrför viktigt att vÄrda sina befintliga kunder. Eftersom el dessutom Àr en homogen tjÀnst Àr kundvÄrd ett viktigt konkurrensmedel. För att skapa och bibehÄlla konkurrenskraft Àr det dÀrmed viktigt för företagen att lyssna pÄ sina kunder och att stÀndigt arbeta med kvalitetsförbÀttringar.

Systematiskt brandskyddsarbete pÄ lÀgeranlÀggningar: En fallstudie av VÀssarös lÀgeranlÀggning

Alla verksamheter ska bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete, vilket fastslogs i lagen om skydd mot olyckor som trĂ€dde i kraft Ă„r 2004. Den största förĂ€ndringen med den nya lagen blev att ansvaret för verksamheters brandskydd flyttades frĂ„n kommunen till den enskilda verksamheten. För flertalet verksamhetstyper finns regler och lagar som avgör vilket brandskydd som krĂ€vs inom just den aktuella. För lĂ€geranlĂ€ggningar finns inga reglerande bestĂ€mmelser, utan lagen krĂ€ver endast ett skĂ€ligt brandskydd vilket kan tolkas pĂ„ flera olika sĂ€tt av bĂ„de anlĂ€ggningar och tillsynsenheter.VĂ€ssarö Ă€r en lĂ€geranlĂ€ggning pĂ„ en ö i Östhammars skĂ€rgĂ„rd, som drivs av Stockholms scoutdistrikt. Verksamheten drivs till största del av ideellt arbetande ungdomar och vuxna.

Upplysningskravet enligt IAS 36 : Hur vÀl svenska företag anpassat sina finansiella rapporter

Goodwill Àr en tillgÄng som till sin natur Àr svÄr att definiera och vÀrdera, dÄ den inte utgör nÄgot fysiskt objekt. 2005 infördes nya internationella standarder som medförde en avsevÀrd ökning av omfattningen i de upplysningar som företag mÄste redogöra för vid innehav av goodwill. De nya riktlinjerna ersatte tidigare svensk normgivning och innebÀr att företag numera skall pröva goodwillvÀrdet Ärligen, istÀllet för att tillÀmpa Ärliga avskrivningar som tidigare. De nya riktlinjerna syftade till att ge investerare och andra intressenter en ökad relevans i goodwillposten, dÄ goodwill har kommit att utgöra en allt större del av företagens totala tillgÄngar. MÄnga menar dock att den Ärliga nedskrivningsprövningen som nu skall utföras till stor del Àr baserad pÄ antaganden frÄn ledningen vilket ökar osÀkerheten i vÀrdet pÄ goodwill.

Dagvattenhantering med "Rain Garden"

Detta examensarbete handlar om Rain Garden. Arbetet vÀnder sig till dig som har ett intresse för dagvattenhantering. De som söker djupare kunskaper i Àmnet kan anvÀnda sig av förteckningen över referenser. I framtiden förvÀntas klimatförÀndringar med höjda temperaturer och ökade nederbördsmÀngder som följd. Samtidigt vÀxer stÀderna vilket leder till att andelen hÄrdgjorda ytor ökar och den naturliga infiltrationen minskar.

Basel II - does it matter?

KapitaltÀckningsregler för banker fick ett mer utarbetat regelverk 2007, Basel II. Avsikten med det nya regelverket var att förbÀttra det tidigare regelverket för bÄde interna och externa aktörer och att fokusera pÄ att sÀkerstÀlla bankernas risker pÄ ett bÀttre anpassat sÀtt efter deras verksamhet. UtvÀrdering av det nya regelverket har haft ytterst lite fokus pÄ vilka effekter Basel II de facto har haft i praktiken. DÄ de Europeiska lÀnderna som ingÄr i G10 nu har följt regelverket drygt tvÄ Är anser vi att det Àr möjligt att utvÀrdera hur de kvantitativa effekterna har satt sina spÄr i bankernas nyckeltal som mÀter lönsamhet och soliditet. Detta har mynnat ut i följande problemformulering och syfte: Har Basel II pÄverkat bankernas lönsamhet och finansiella stÀllning? Studies syfte Àr att med en kvantitativ metod sÀtta upp hypoteser för att undersöka om vi finner nÄgot samband mellan Basel II och bankernas nyckeltal som en effekt av tiden nÀr Basel II implementerades. Studien utgÄr frÄn en deduktiv ansats dÀr tvÄ möjliga hypoteser var: 1) Att medelvÀrdet av nyckeltalen ej skiljer sig efter införandet av Basel II Är 2007.

DET KOLONIALA ARVET : Kolonialism,Postkolonialism, Nykolonialism i Hundra År av Ensamhet

Turismbranschen Àr en bransch som förefaller vara pÄ vÀg framÄt. Detta Àr givetvis bra, framförallt ur ekonomisk synvinkel, för olika typer av besöksmÄl runt om i Sverige och vÀrlden. Samtidigt sÄ hÄrdnar dock konkurrensen om besökarnas tid och uppmÀrksamhet dÄ fler och fler aktörer kliver in pÄ scenen. För att möta den konkurensen sÄ har en del av de Àldre besöksmÄlen, exempelvis museerna, börjat modernisera sin produkt för att passa den moderna besökaren. Men kan det vara sÄ att detta sker pÄ bekostnad av, i fallet med museer, autenticiteten hos det som presenteras?I den hÀr uppsatsen undersöks det som presenteras pÄ ett modernt, upprustat, museum i form av Flygvapenmuseum i Linköping.

Hörselskadad i en hörande omvÀrld. En kvalitativ studie om skolors beredskap för mottagandet av en hörselskadad elev

Syfte: Det Àr viktigt att hörselskadade elever fÄr rÀtt förutsÀttningar nÀr de kommer till skolan. Att skolan har en anpassad miljö, dÀr hörselskadade elever har samma förutsÀttningar som övriga elever. Genom skolans anpassningar ökar individens möjligheter att nÄ kunskapsmÄlen. Jag vill genom min studie se om hörselskadade elever har samma förutsÀttningar som övriga elever pÄ skolan. Vad görs i bemötandet, och hur ser beredskapen/mottagandet ut av dessa elever.

<- FöregÄende sida 60 NÀsta sida ->