Denna utredning har gjorts för att genomlysa en teknik som går under namnet JavaTM 2 Micro Edition (J2METM). Vårt mål var att grundligt belysa tekniken och tanken bakom J2ME samt att visa på för- respektive nackdelar med tekniken avseende prestanda och säkerhet. Ett annat mål med utredningen var att visa på praktisk användbarhet av Java i mobiltelefoner och konsekvenser på den mobila infrastrukturen. J2ME är en plattform skapad för att tillmötesgå behoven från den snabbt växande marknaden av produkter som försetts med processorkraft. Dessa datoriserade enheter är mindre än traditionella bordsdatorer och har därmed en annan typ av fysiska begränsningar i form av t.ex.

Den allt snabbare växande marknaden för livsmedel i Sverige gör att det behövs fokusering på produktutveckling för livsmedelsföretag. Detta projekt innefattar en produktutveckling vars mål var att utveckla ekologiska desserter med bär som huvudråvara. Genom observationer har vi undersökt vilka desserter som finns nu i den svenska dagligvaruhandeln och vi har sett att det idag saknas produkter i kategorin färdiga desserter med fokus på bär och ekologi. Vi har använt oss av ett kvalitativt angreppssätt med halvstrukturerade individuella intervjuer och en fokusgrupp för att få förståelse för förutsättningarna att utveckla ekologiska desserter med bär. Syftet har varit att utföra en förundersökning som i detta projekt innebar att få ett förhållningssätt till desserter, ekologi, mervärden och bär, dessutom en produktutveckling.

I och med att informationsteknologin (IT) har utvecklats så har det uppkommit nyamöjligheter att kommunicera över allt längre avstånd. Samtidigt har marknaden förmånga IT-företag blivit allt mer global vilket innebär att produkter behöver anpassasoch utformas så de kan användas i flera olika länder. Inom interaktionsdesign försökerman jobba nära de presumtiva användarna för att utvärdera produkter, genom såkalladeanvändbarhetstester, innan de lanseras. Syftet med denna uppsats är att undersöka omkommunikationen mellan deltagare som befinner sig på samma fysiska plats somtestledare skiljer sig stort från kommunikationen mellan deltagare och testledare sominte gör det och hur detta påverkar användbarhetstestet och dess tolkning. Dettaundersöks genom kommunikationsanalys av inspelningar av två användbarhetstest, tvådär testledare och deltagare befinner sig på samma plats och två då de inte gör det.

Uppsatsen berör den uppmärksammade trenden showrooming, att informationssöka produkter i fysisk butik men sedan genomföra köpet via en konkurrent online ? en typ av friåkande från offline- till onlinekanalen. Syftet är att förklara hur showroomingsker vid köp av produkter som potentiellt lämpar sig för detta, bl.a. genom att identifiera vilka faktorer som driver fenomenet. Produkter som särskilt påverkas av detta fenomen är upplevelsevaror som inhandlas med låg frekvens till hög kostnad.

I denna uppsats har vi undersökt ett produktutvecklande IT-företag med rötter från konsultbranschen. Syftet med uppsatsen var att se hur ett produktutvecklande IT-företag skiljer sig från ett konsultföretag. Vi har även undersökt hur det produktutvecklande företagets rötter från konsultbranschen påverkar arbetet med produktutvecklingen. Vi undersökte detta genom att på ett IT-företag göra en kvalitativ studie som främst bestod av intervjuer. Med hjälp av teorier har vi undersökt företaget inom fyra olika områden: företagets systemutvecklingsarbete, skillnader mellan tjänster och produkter, organisationens utveckling och företagets interorganisatoriska nätverk.

We are more aware than ever about our impact on the common environment and the world's population. Consumption awareness can be one way to take social and environmental responsibility. This study aims to examine young adults' (19-30 years) attitudes toward consumption awareness in Sweden. Consumption awareness is treated in this study as the consumption of environmental and fair-trade labeled products that have been certified of a third party. The study is limited to everyday commodities, which in this case is groceries, household consumables and clothing.

Aldrig förr har den svenska konsumenten varit så hälso- och miljömedveten. Ett resultat av detta är att fler mervärdesmärkningar har dykt upp på våra butikshyllor. En av de mest kända mervärdesmärkningarna inom ekologiskt producerade varor är i dagsläget KRAV-märkningen.Syftet med denna uppsats är att undersöka om Uppsala Universitets företagsekonomistudenters attityder gentemot KRAV-märkta produkter stämmer överens med den bild som KRAV vill förmedla. Studenterna har fått ange vilka produktattribut de anser vara av störst vikt vid livsmedelsinköp, vilka sedan har jämförts med hur väl de anser att KRAV uppfyller dessa. Genom detta har vi kunnat urskilja en generell attityd hos studenterna gentemot KRAV-märkta produkter.Resultatet visar på att studenterna har en positiv attityd gentemot KRAV-märkta varor.

Syftet med vår uppsats är att ta reda på vad organisationen Rättvisemärkt vill kommunicera med sitt varumärke och hur en grupp mottagare uppfattar det. Genom att göra intervjuer med kommunikationsansvarige på Rättvisemärkt samt personer som via sina organisationer/företag medverkat i Rättvisemärkts kampanj ?Vi dricker Rättvisemärkt kaffe?, utreder vi våra frågeställningar för att kunna uppnå undersökningens syfte.Rättvisemärkt är ett varumärke eller snarare en produktmärkning, vilket innebär att endast produkter kan vara märkta, inte företag, platser eller annat. Det är ett mervärde åt företag eller produkter. Varumärket Rättvisemärkt påträffas på bland annat kaffe, kakao, apelsiner och textiler.

Bakgrund: Sjuksköterskeprogrammet  vid Uppsala universitet innefattar 49,5 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning (VFU). I termin 2 har studenterna fyra veckor VFU inom basal omvårdnad och handledes då av undersköterska. Handledning är ett sätt att lära ut och utveckla kompetens och innefattar både teoretiskt och praktiskt kunnande. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka undersköterskornas upplevelser av att handleda sjuksköterskestudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning i termin 2 på sjuksköterskeprogrammet. Metod: Kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design.

Problemområde: Idag har Internet blivit var mans egendom. Detta innebär tyvärr en hel del problem. Det tydligaste vi står inför idag är att IP-adresserna håller på att ta slut. För att bli av med problemet används olika temporära lösningar ("lappningsteknik") men även en permanent lösning utvecklas, nämligen Ipv6 (Internet Protocol version 6).Det nya protokollet löser adressbristen men har även många andra funktioner så som säkerhet och bättre routinglösningar. Vi ställde oss då frågan varför har ingen övergång skett trots dessa fördelar. Frågeställning: Var i övergången mellan IPv4 och IPv6 står vi idag? Varför har inte övergången mellan IPv4 och IPv6 redan skett? Vilka är de största anledningarna och vilka fler möjliga finns det? Slutsats: Arbetet visar att tiden för en övergång ännu inte är inne.

Detta examensarbete är resultatet av en utredning av tvättning och rengöring av produkter som tillverkas på Volvo Construction Equipment Components AB i Eskilstuna. Arbetet är uppdelat på två huvudområden, tvättning i processen samt slutgiltig renhet. Skillnaderna mellan dessa är framförallt att det finns fastställda krav på den slutgiltiga renheten för artiklarna men en motsvarande märkning saknas för de olika tillverkningsstegen. Idag tvättas ungefär 70% av TMAs artiklar i en central tvättstation. I och med detta uppstår en hel del problem med ledtider och kvalitet.

SammanfattningDagens industriella utveckling går mot en mer globaliserad, hållbar och kundanpassad massproduktion. En teknik som är möjlig att använda för att uppnå kundanpassad massproduktion och som förutspås göra stor skillnad i framtiden är additiv tillverkning, vilket är en teknik där detaljer och produkter byggs upp genom att material läggs till, till skillnad från till exempel skärande bearbetning där material tas bort. I nuläget är additiv tillverkning väldigt vanligt vid prototypframtagning. Fokus i denna studie ligger på att undersöka additiv tillverkning inom industriell produktion av slutprodukter, detta sker idag främst inom flyg och medicinbranschen. Syftet med denna studie är att identifiera och undersöka faktorer för att se huruvida det är mest fördelaktigt att använda sig av traditionell tillverkning eller additiv tillverkning som produktionsmetod för slutprodukter.

Bakgrund: Trots omfattande reformer inom psykiatrin och ambitioner om att erbjuda st?d i vardagen, visar forskning att ensamhet, brist p? meningsfulla aktiviteter och att begr?nsad sj?lvst?ndighet fortfarande ?r ett vanligt inslag i vardagen p? socialpsykiatriska boenden Syfte: Syftet med denna studie var att unders?ka hur personal som arbetar p? ett socialpsykiatriboende beskriver ett idealiskt boende som fr?mjar aktivitet och delaktighet. Metod: Studien genomf?rdes med en kvalitativ ansats i form av tv? fokusgrupper med 4 respektive 5 deltagare vid tillf?llena. Materialet transkriberades, analyserades induktivt och kodades efter kondensering Resultat Det kom fram stor m?ngd konkreta f?rslag p? hur socialpsykiatriska boendemilj?er kan optimeras f?r att fr?mja aktivitet och delaktighet, sammanfattat i tre huvudkategorier: Fysiska utrymmen f?r aktivitet, Utbud av olika aktiviteter och personal som resurs p? olika s?tt.

SAMMANFATTNING BAKGRUND Levnadsvanor som innefattar p?verkningsbara riskfaktorer s?som ?verkonsumtion av alkohol, r?kning, motionsvanor och matvanor samt negativ stress leder till bland annat hypertoni. Hj?rt-k?rlsjukdomarna ?r idag den vanligaste d?dsorsaken i v?stv?rlden. Sjuksk?terskan har en viktig roll i det h?lsofr?mjande arbetet.

I en tid där allt fler små lantbruk läggs ner till fördel för storskaliga gårdar har motreaktioner som Bondens egen Marknad vuxit fram. Den här kandidatuppsatsen är en samhällsvetenskaplig studie utförd genom kvalitativa metoder. Syftet med studien är att undersöka på vilka sätt som Bondens egen Marknad i Uppsala hjälper småskaliga producenter. Producenterna får ta del av en mängd fördelar genom sin försäljning på marknaden. På marknadsplatsen får de direkt kundkontakt med kunden, vilket öppnar upp för nya försäljningskanaler och ger producenten chansen att få feedback på sina produkter. Att vara en del av marknaden ger deras produkter en ?kvalitetsstämpel?.