Title:Professional skills in public and private sectors Date:2011-05-18 Authors:Zinajda Avdic & Binasa Jasarevic Tutor:Viktorija Kalonaityte Examiner:Richard Nakamura Key words:Competence, professional, public sector and private sector. Thesis purpose:To find out what factors are behind the company and the authority identifies  their training needs, what methods they use in the evaluation of outcomes can be integrated into the organization.Method:A qualitative study with a hermeneutic approach and an abduction approach. Theory:The theory depends substances skills, skills needs and skills assessment. Empirical data:Data collected through two interview people on the two public sectors authorities, and two companies in the private sector.Conclusion:We found that organizations put a lot of time and resources to develop, identify and plan professional skills through internal and external courses. The differences between them are determined not by the fact that they are in the public sector or the private, but from organization to organization.

IT-projekt i offentlig verksamhet finansieras i huvudsak av statliga medel och omsÀtter stora summor varje Är. TyvÀrr brister de ofta vad gÀller tidsramar, budget, utlovad kvalitet eller pga. en kombination av dessa faktorer. Det ligger inte bara i den egna verksamhetens intresse, utan Àven medborgarnas, att dessa projekt faller vÀl ut.Rapporten syftar bl.a. till att fungera som ett av flera beslutsunderlag för offentlig verksamhet vad gÀller införande av en projektmodell.

En av anestesisjuksköterskors uppgifter pÄ en operationsavdelning Àr att ta emot och förbereda patienten inför narkos. Anestesisjuksköterskor bör arbeta utefter en perioperativ vÄrdprocess dÀr ett pre- intra- och postoperativt samtal med patienten ingÄr. Den vetenskapliga litteraturen i Àmnet föresprÄkar vikten av kontinuitet i patientmötet och den perioperativa vÄrdprocessen. En vÀlinformerad patient kÀnner sig trygg, vilket leder till minskat vÄrdlidande och snabbare postoperativ ÄterhÀmtning. Dagens verksamhet Àr dÄligt anpassad till att följa den perioperativa process som litteraturen beskriver.

Denna uppsats handlar om arbetsrelaterad stress samt hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder som kan vidtas för att motverka denna. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka om faktorer inom arbetsorganisationen ger upphov till stress hos medarbetarna. Vi genomförde en enkÀtundersökning dÀr medarbetare inom bÄde offentlig och privat sektor medverkade. Vi fann att de stressorer som medarbetarna upplever orsakar stress pÄ arbetsplatsen Àr bland annat hög arbetsbelastning, höga krav i kombination med lÄg kontroll, brist pÄ stöd och uppmuntran frÄn arbetskamrater samt brist pÄ information. Vi fann Àven att det finns en del skillnader mellan offentlig och privat sektor.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förstÄelse för NPM och resursfördelning med avseende pÄ resursfördelningsmodeller och dess anvÀndning i offentlig sektor. Metod: UtifrÄn studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod anvÀnts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrÄn skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag pÄ lika villkor?. Detta stÀller stora krav pÄ den resursfördelningsmodell som Àr framtagen av barn- och ungdomsnÀmnden i GÀvle.

Denna studie tillÀmpar en paneldataanalys för att undersöka huruvida det finns ettsamband mellan utvecklingen av inkomstojÀmlikhet och ett landsfackförbundsanslutning, arbetslöshet, storlek pÄ offentlig sektor och socialautbetalningar. Studien omfattar 16 europeiska lÀnder och data har anvÀnts för Ären2000 ? 2010.Studiens syfte Àr att försöka ge en djupare insikt hur variabler som har anknytning tillarbetsmarknad och finanspolitik pÄverkar inkomstojÀmlikhetens utveckling.De resultat som denna studie presenterar överensstÀmmer delvis med tidigareforskning inom arbetsmarknadens och finanspolitikens pÄverkan pÄinkomstojÀmlikhet.Resultatet visar att inkomstfördelningen bland studiens 16 lÀnder pÄverkas frÀmst avandelen fackförbundsanslutna och andel anstÀllda i offentlig sektor och till viss del avarbetslöshet och sociala utbetalningar. Studien kan inte bevisa, med denunderliggande data som anvÀnts i denna studie, att variablerna arbetslöshet samtsociala utbetalningar har en signifikant pÄverkan pÄ inkomstojÀmlikhet..

Bakgrund: MÄlstyrning Àr ett ofta tillÀmpat verktyg i offentlig verksamhet dÀr övergripande mÄl uppstÄr pÄ politisk nivÄ och sedan bryts ner genom en mÄlhierarki för att fungera pÄ respektive nivÄ. MÄlstyrning innebÀr att mÄl sÀtts för en verksamhets delar eller helhet och mÄlens syfte Àr att berörda aktörer ska arbeta i samma riktning. MÄlstyrning krÀver att mÄl kontrolleras och dÀrför behöver mÄlen vara mÀtbara sÄ att en jÀmförelse av planerade och utrÀttade mÄl blir möjlig. MÄlen kan ha olika betydelse och det bör framgÄ om de avser resurser, prestationer eller resultat.Problemformulering: Hur förhÄller sig chefer pÄ olika nivÄer i en offentlig verksamhet till mÄl inom mÄlstyrning?Syfte: Studien avser att bidra till fördjupad förstÄelse och kunskap om mÄl inom mÄlstyrning dÀr avgrÀnsningen Àr att urskilja hur chefer pÄ olika nivÄer förhÄller sig till detta styrsystem.Metod: En kvalitativ fallstudie inom socialförvaltningen i en kommun i Skaraborg.Teori: Litteratur och vetenskapliga artiklar om mÄlstyrning och institutionell teori ligger till grund för vÄr teoretiska referensram.

Bakgrund: Idag har det blivit allt viktigare att företag vÀxer, dÄ det skapar förutsÀttningar att utveckla samhÀllet genom att exempelvis skapa fler nya jobb. I de smÄ företagen finns stor tillvÀxtpotential och tillvÀxtvilja, men det Àr svÄrt att undkomma olika tillvÀxthinder och vÀxa lönsamt. MÄnga smÄ företag bestÄr av byggföretag och det Àr vanligt att smÄ byggföretag lyckas vÀxa snabbt, men mÄnga av dem gÄr ÀndÄ i konkurs. FrÄgan Àr hur en anpassad styrning av företagens organisation kan bidra till att underlÀtta tillvÀxten och hjÀlpa företagen att lösa de organisatoriska styrningsproblem som kan uppstÄ.Syfte: VÄrt syfte med studien Àr att undersöka vilka styrningsproblem som vanligtvis uppstÄr vid tillvÀxt av smÄ byggföretag och hur dessa problem pÄverkar den fortsatta tillvÀxten, samt ta reda pÄ hur styrningsproblemen kan lösas med en, för branschen, anpassad styrning.Definitioner: TillvÀxt betyder vanligtvis att nÄgot vÀxer eller ökar i mÀngd. TillvÀxt kan Àven innebÀra att nÄgot ökar i storlek eller att kvalitén förbÀttras till följd av en processutveckling.

NÀr en mÀnniska befinner sig i en trygg miljö finns större potential för utveckling och vÀlbefinnande för personen Àn om miljön kÀnns otrygg. Personer med utvecklingsstörning pÄ en tidig utvecklingsnivÄ har stort behov av trygghet och utrymme för sinnesstimulering och koncentrations svÄrigheter Àr vanliga. I en utomhusmiljö kan förutsÀttningarna göra att det Àr lÀttare att hantera olika intryck. Forskning har visat det Àr enklare att sortera naturliga ljud frÄn trÀd och fÄglar Àn brus frÄn bilar och mÀnniskor. DÀrför Àr det av stor vikt att dagliga verksamheter och sÀrskilda boenden har tillgÄng till en tillgÀnglig och för mÄlgruppen anpassad utemiljö, sÄ att den kan komma till nytta för dessa personer i deras vardag. I denna studie har observationer och intervjuer pÄ en dagligverksamhet och sÀrskilt boende utförts och analyserats med hjÀlp av Interpretative Phenomenological Analysis, IPA.

Att ledarskapet Àr viktig för medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö och hÀlsa Àr det mÄnga studier som visar. För att den operativa linjechefen ska kunna skapa en god psykosocial arbetsmiljö och samtidigt bemÀstra de krav som denna position innebÀr, krÀvs goda förutsÀttningar i linjechefens egen arbetssituation. Studier visar att den offentliga sektorns förÀndringar de senaste decennierna har förÀndrat förutsÀttningarna för arbetet inom dessa organisationer. Syftet med följande studie Àr att skapa kunskap om hur linjechefen upplever sina förutsÀttningar för ledarskapet i en offentlig organisation som har förÀndrat styrning och organisering. Studien har sin utgÄngspunkt i klassisk organisationsteori som pekar pÄ att organisationer upprÀtthÄlls av sociala relationer och kommunikation samt tidigare studier om hur offentlig sektor förÀndrats.

Syftet med studien var att undersöka ledares upplevelse efter ett ledarutvecklingsprogram och om den eventuellt bidragit till vÀrden för att underlÀtta en större organisationsförÀndring inom offentlig sektor samt om utbildningen kan rekommenderas till nya ledare. Utbildningens avsikt var att stÀrka ledarnas roller och vara ett stöd i den nya organisationens uppsatta mÄl. TvÄ grupper (deltagit, ej deltagit i utbildningen) av kvinnliga enhetschefer inom omsorgsförvaltningen deltog i undersökningen vars data kvalitativt analyserades. Resultatet visade att utbildningen bidragit med större förstÄelse för kommunens helhetsperspektiv och komplexitet vad gÀller ekonomiska resurser och solidaritet över förvaltningsgrÀnser dÄ ledare frÄn olika förvaltningar deltagit. Vidare att kommunikationen med andra ledare och utbyte av erfarenheter och kunskaper bidragit till stöd, kunskap och bildande av kontaktnÀt vilka varit vÀrdefulla för ledarskapets roll och kommunen som helhet.

MÄlet med projektet har varit att skapa ett konceptförslag för en platt-form för digitala lÀromedel, riktad till elever i grundskolans lÄg- och mellanstadie. Syftet har varit att uppmÀrksamma och ge idéer hur man med hjÀlp av ny teknik bÀttre kan anpassa lÀromedel till den individuella elevens behov och förutsÀttningar för lÀrande samt hur anvÀndningen av digitala lÀromedel och e-papper kan skapa en bÀttre och mindre papperintensiv skolmiljö.I bakgrunden till projektet behandlas argument varför integrationen av digital teknik i tidig Älder Àr viktig för att förbereda eleven för en livslÄng digital kompetens och det redogörs hur studieresultat, motivation och hÀlsa pÄverkas av en mer frekvent datoranvÀndning i skolan, baserat pÄ befintliga studier och intervjuer med lÀrare och specialpedagog. MÄlgruppsstudier har genomförts i form av observation av en skoldag i tredjeklass och intervjuer med elever och lÀrare. Kortfattat redogörs Àven för befintliga elevdatorer pÄ marknaden och ny teknik som e-boklÀsare och webbbaserad, centraliserad datorkraft. Resultatet Àr en personlig studentenhet som kombinerar funktionen av en interaktiv e-bokslÀsare med kapacitet till mer avancerade datorfunktioner i form av en bÀrbar tunn klient dator.

Årsredovisningen och Ă„rsstĂ€mman Ă€r tvĂ„ kommunikationskanaler som företag anvĂ€nder för att sĂ€nda ut information om företagets progress och prestationer till en mottagare, dess nuvarande investerare och intressenter. AktieĂ€garna utgör dĂ€rmed en viktig grupp för företaget dĂ„ de Ă€r en viktig kĂ€lla till kapital. Årsredovisningen och Ă„rsstĂ€mman utgör en ram för de budskap som kommuniceras till företagets investerare som ska fatta beslut om att behĂ„lla, köpa eller sĂ€lja aktier, det Ă€r dĂ„ av vikt att den information som sprids Ă€r anvĂ€ndarvĂ€nlig och kan möjliggöra grund för beslutsprocessen. Redovisningsinformation kan tolkas olika av olika mottagare beroende av individens kunskap, erfarenhet och intresse. En bidragande konsekvens av detta Ă€r att investerarna sjĂ€lva mĂ„ste bilda sig uppfattning om aktiens egentliga vĂ€rde.

Introduktion/bakgrund: Fysisk aktivitet förbÀttrar bÄde fysisk hÀlsa, funktion och livskvaliteten. Hur livskvaliteten pÄverkas hos individer med fysiska funktionsnedsÀttningar som trÀnar lagidrott Àr relativt okÀnt. Det vi vet Àr att funktionsnedsatta generellt har lÀgre aktivitetsnivÄ Àn friska. De som dÀremot trÀnar upplever en förbÀttrad livskvalitet bÄde hÀlsorelaterad och i andra aspekter sÄ som psykologiska. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer med funktionsnedsÀttningar upplever att deras livskvalitet pÄverkas av deltagandet i en anpassad lagidrott.

Ett arbetgivarvarumÀrke syftar till att organisationen bygger upp ett varumÀrke som arbetsgivare för att lÀttare kunna attrahera och behÄlla rÀtt kompetens. Det Àr viktigt att organisationen anpassar sitt arbetsgivarvarumÀrke för att attrahera och behÄlla generation Y som medarbetare dÄ den yngre generationen kommer in pÄ arbetsmarknaden i allt större utstrÀckning de kommande Ären. Studien syftar till att öka förstÄelsen för hur arbetsgivare inom den offentliga sektorn kan arbeta med arbetsgivarvarumÀrken gentemot generation Y för att bli attraktiv som arbetsgivare. UtifrÄn studiens teoretiska referensram, som utgÄr frÄn teori om generation Y och arbetsgivarmÀrken, har kvalitativa intervjuer genomförts. I studien diskuteras vilka strategier och utmaningar som finns inom den offentliga sektorn för att attrahera och behÄlla generation Y som medarbetare.