Livbolag är stora kapitalplacerare och aktörer på fastighetsmarknaden. Fastighetsstrategierna utgörs, såväl traditionellt som i dagsläget, i huvudsak av direktägande i fastigheter. De främsta skälen är driftnettons bidrag till riskjusterad avkastning, fastigheters inflationsskyddande egenskaper, samt den historiskt anknutna tryggheten direktägda fastigheter är behäftade med. I rådande läge finns därför ingen anledning att anta att bolagen kommer att ändra huvudstrategi inom fastighetsportföljerna.Generellt är livbolagen underviktade mot fastigheter. Kombinationen av effekter av 2000-talets kriser på finansmarknaden och livbolagens begränsade investeringsförhållning till och på den svenska fastighetsmarknaden öppnar upp för vissa alternativa fastighetsinvesteringar.

Sveriges totala energianvändning uppgick år 1970 till 457 TWh medan den idag är uppe i 600 TWh. Det visar hur kraftigt vår användning har ökat den senaste tiden och att vi nu bör göra något åt detta genom att energieffektivisera hela kedjan från produktion till användning. En undersökning som fastighetsbolaget ICA Fastighet AB genomfört visar på en genomsnittlig energianvändning bland livsmedelsbutiker på 421 kWh/m2,år. ICA Kvantum Kronoparken i Umeå har en specifik energianvändning på 658 kWh/m2,år vilket gör att butikens användning är hög och över medelvärdet.Projektets syfte är att utföra en fallstudie på ICA Kvantum Kronoparken i Umeå genom att kartlägga den totala energianvändningen utifrån utvalda användningsområden. Vidare skall olika alternativ till värmekälla undersökas för att byta ut den värmepanna som förser fastigheten med värme idag.Fastigheten har idag en total energianvändning på 2 237 MWh/år och en total uppvärmd yta på 3 400 m2.

Denna uppsats belyser en vinstutdelning ur ett konkursrättsligt perspektiv. Fokus ligger på varför och hur återvinningsreglerna ska användas, när ett aktiebolag utdelat vinst kort före sin konkurs. Eftersom de aktiebolagsrättsliga olaglighetsreglerna inte erbjuder ett tillfredställande återföringsalternativ vid obeståndssituationer, bör enligt min uppfattning återvinningsinstitutet kunna åberopas alternativt till dessa. Att kräva att en vinstutdelning i första hand måste återföras med den generöst utformade beloppsregeln och svårtillämpade försiktighetsregeln, skulle leda till att konkursförvaltare av ekonomiska skäl måste släppa vinstutdelningar som ter sig otillbörliga. Att underordna återvinningsreglernas tillämplighet skulle förfela den reparativa och i förlängningen den preventiva funktion institutet har.Eftersom 4 kap.

Från och med 1 januari 2005 måste alla noterade bolag inom EU följa gemensamma regelverk för sin koncernredovisning. Detta har inneburit att företagen har varit tvungna att anpassa sig efter nya regler. Vidare har EU ställt krav på hur dessa nya regler ska efterföljas i de olika länderna, där bland annat Sverige har haft en övervakningspanel som då sett till att de svenska företagen följer de regler och normer som gäller. I Nederländerna däremot har det tidigare saknats en sådan motsvarighet och frågan nu är om detta har lett till att det finns skillnader i hur de två olika ländernas företag ger information i sina årsredovisningar?En ny regel som tillkommit i och med de nya regelverken är att företagen inte längre får skriva av goodwill, utan måste istället göra en nedskrivningsprövning varje år för att se om värdet ändrats.

Svensk mjölkproduktion är under ständig strukturell förändring och utveckling. Besättningarna blir allt större, men färre, och den genomsnittliga mjölkavkastningen per ko ökar. I takt med den förändrade strukturen har förutsättningarna för inhysnings- och mjölkningssystem förändrats, liksom förutsättningarna för att få mjölkproduktionen ekonomiskt lönsam. Precis som inom andra produktionsgrenar och företagsverksamheter, är ekonomi och lönsamhet centrala och viktiga delar inom mjölkproduktionen. I Sverige har mjölkproduktionen under en tid varit svår att få lönsam.

SammanfattningUnder de senaste åren har upplevelser förutspåtts att bli något som kan fungera som stilbildare, differentieringsverktyg och som värdehöjare för en vara eller tjänst. God service är inte längre ett tillräckligt konkurrensmedel utan ytterligare en dimension måste adderas för att kunna hävda sig på marknaden. Så långt håller de flesta med och ser ljust på upplevelsebranschens framtid. Aktivitetsbolagen arbetar dock med ett stort förbehåll, nämligen de säsongsvariationer som ofta påverkar verksamheten. Anledningen till säsongsvariationerna kan skifta från fall till fall men gemensamt är att det leder till svårigheter med personaladministration, skiftande arbetsbelastning, osäkerhet i avkastning som till slut kan leda till svårigheter att hitta lönsamhet i verksamheten. Syftet med den här uppsatsen är att besvara vår frågeställning om vad som föranleder säsongsvariationer för ett aktivitetsföretag som heter Stora Blå och som har sin bas i skånska Båstad.

Stora Enso Bioenergi AB producerar, köper och säljer skogsbränsle till i huvudsak energibolag och skogsindustriföretag. Marknaden för biobränsle är starkt säsongsbetonad och den största efterfrågan infinner sig under den kalla delen av året, mellan oktober och april. Det innebär att behovet av produktionsresurser får en mycket ojämn fördelning över året. Genom att använda terminallager kan behovet av produktionsresurser fördelas under en längre period. Det medför dock en hög kapitalbindning i terminallagren.

Stora Enso Bioenergi AB producerar, köper och säljer skogsbränsle till i huvudsak energibolag och skogsindustriföretag. Marknaden för biobränsle är starkt säsongsbetonad och den största efterfrågan infinner sig under den kalla delen av året, mellan oktober och april. Det innebär att behovet av produktionsresurser får en mycket ojämn fördelning över året. Genom att använda terminallager kan behovet av produktionsresurser fördelas under en längre period. Det medför dock en hög kapitalbindning i terminallagren.

Det förekommer idag främst två olika huvudkategorier när det gäller analys av aktier, nämligen fundamental och teknisk analys. Den tekniska analysen, syftar till att utifrån ett företags historiska kursutveckling, söka prognostisera en framtida trend för aktien. Grundtanken är att människor i grupp tänker och agerar på liknande sätt när de befinner sig i en viss situation och att dessa gruppbeteenden resulterar i mönster, som den teknisk aanalytikern menar går att tolka. Tekniken sträcker sig tillbaka till 1800-talet och användsflitigt idag av såväl mindre som större investerare och aktörer på de finansiella marknaderna.En av många tekniker inom teknisk analys fokuserar på glidande medelvärden av olika längder och kombinationer. Enligt teorin uppstår köp- respektive säljsignaler när dessamedelvärden korsar varandra.

Bakgrund och problem: Det synsätt som dominerar avseende redovisningen ärkapitalmarknadsperspektivet, vilket innebär att redovisningen ska vara användbar i synnerhetför dem som ska fatta beslut huruvida de ska köpa, sälja eller behålla företagets aktier. Från 1januari 2007 ska nya upplysningskrav för kapital tillämpas, vilka ska generera bättreinformation för investerare och andra användare av de finansiella rapporterna för bedömningav risk och avkastning. Det finns dock ur företags perspektiv alltid kostnad och nyttoaspekteratt beakta vid informationsutgivningen då upplysningarna kan vålla skada förföretaget. Med anledning därav kan det finnas incitament att begränsa upplysningarnaavseende kapital och det kan variera hur olika företag lämnar upplysningar.Syfte: Vi vill med studien beskriva förändringen i företags upplysningar avseende förvaltningav kapital för räkenskapsåret 2007 i jämförelse med räkenskapsåret 2006. Vi vill vidarestudera om det föreligger någon skillnad i företags upplysningar med avseende på företagsstorlek och branschtillhörighetAvgränsningar: Studien har avgränsats till att omfatta företag i sektorerna Industri ochSällanköpsvaror och tjänster som idag är noterade på Stockholmsbörsen samt har tillämpatIFRS de senaste två räkenskapsåren.

ProblemformuleringEn del studier visar att det finns ett signifikant statistiskt samband mellan hur ett företag hanterar miljömässiga och sociala risker och dess avkastning. Därför ifrågasätter vissa forskare och finansiella aktörer de traditionella aktievärderingar som inte bedömer de miljömässiga och sociala faktorerna. En av de vanligaste värderingsmetoderna är den Fundamentala, vilken främst utgår från att värdera den ekonomiska information som ett företag publicerar. Det finns en värderingsmodell som gör det möjligt att bedöma de sociala och miljömässiga på samma sätt som de finansiella i en Fundamental analys. Den brukar benämnas Socially Responsible Investing (SRI).Frågeställning och syfteOm den Fundamentala analysen inte värderar de sociala och miljömässiga kriterierna innebär det att värderingen av aktien inte är helt komplett.

Åkermarkspriserna i de allra bördigaste områdena i Sverige har under de senaste fem åren ökat med cirka 106 procent i genomsnitt. Jordbruket rationaliseras successivt och produktionsenheter blir större vilket kräver större brukningsarealer. I tidigare genomförda studier av vad som påverkar åkermarkspriser i Sverige har enbart förvärv som resulterat i att lagfart sökts inkluderats. I denna studie av åkermarkspriser i Östergötland inkluderas även förvärv via fastighetsreglering och detta för att få med så många rationaliseringsförvärv som möjligt. Med rationaliseringsförvärv menas förvärv av tillskottsmark som syftar till öka storleken på redan befintliga lantbruksföretag. Åkermark är en produktionsfaktor som är en förutsättning för att kunna bedriva jordbruk och inte minst ett omfattande tillgångsvärde för lantbruksföretag.

I tidigare debatter om marknadseffektivitet har diskussioner förts mellan två läger där den ena sidan hävdat att marknaden är effektiv och den andra sidan, ofta med säte i ekonomisk beteendevetenskap, hävdat att systematisk riskjusterad överavkastning går att erhålla. På senare år har diskussionen utvecklats till att utröna om och hur graden av marknadseffektivitet förändras över tid. Den andra sidan gör nu kopplingen att Effektiva marknadshypotesen, en av de ekonomiska teorier som fått störst genomslag, kan samexistera med ekonomisk beteendevetenskap och förklarar att graden av marknadseffektivitet förändras över tid. Denna koppling kallas för Adaptiva marknadshypotesen och är i stor utsträckning vad denna uppsats kommer att behandla.En effektiv marknad innebär att aktiekursen alltid återspeglar det sanna värdet av företaget. En privat investerare gynnas på så sätt av en effektiv marknad då en aktie inte kan vara felaktigt prissatt.

År 2000 blev det möjligt för svenska börsnoterade bolag att göra återköp av egna aktier. Detta har medfört ytterligare en möjlighet för hur bolagen kan distribuera den vinst de gör vid brist på andra gynnsamma investeringar. Under perioden 2000 till 2013 har 139 olika bolag genomfört återköp av egna aktier och bland dessa bolag varierar mängden återköpta aktier och antalet genomförda återköpsprogram kraftigt. Aktiebolagslagen sätter ramarna för återköpet och per återköpsprogram får maximalt tio procent av det totala aktiekapitalet köpas tillbaka. Bolagstämman beslutar om återköp skall bli aktuellt och beslutet sträcker sig som längst till nästa bolagsstämma.

Vid storskalig slakt utsätts nötkreatur för många stressande faktorer, såsom transport, nya miljöer och gruppkonstellationer samt hårdhänt hantering. Stressen utgör ett hot mot djurens välfärd och är en viktig orsak till ekonomiska förluster för slakteriet i form av DFD-kött och kassationer. Alternativa metoder till slakthusen såsom mobil slakt arbetas fram, men är idag inte tillräckligt lönsamma för att klara av konsumenternas krav på stora mängder kött till lågt pris. Denna pressade ekonomiska situation gör det även svårt för slakterierna att göra miljön bättre anpassad för djuren. Därför är det av intresse att undersöka möjligheterna att erhålla lugna djur som är mindre påverkade av slaktsituationen.