Titel: Fonders förvaltningsavgifter vs avkastning ? Lönar det sig att betala lite mer eller är det bara dumdristigt?Seminariedatum: 2008-06-04Ämne/kurs: Magisteruppsats/ D-nivåFörfattare: Anna Asplund och Malin ElfvingHandledare: Stig WesterdahlNyckelord: Fonder, Förvaltningsavgifter, TKA, AvkastningSyfte: Syftet med studien är att undersöka om det föreligger ett samband mellan fonders förvaltningsavgifter och dess avkastning samt om avkastningen och förvaltningsavgifterna skiljer sig mellan olika fondtyper.Metod: Studien bygger på en deduktiv forskningsansats eftersom vi utgår från befintliga begrepp och teorier. Då vi ville undersöka en stor population har vi använt oss av en kvantitativ forskningsstrategi. Studien grundar sig på åren 2004-2007. För att bestämma ett samband mellan de två variablerna förvaltningsavgift och avkastning har vi använt oss av regressionsanalyser.

Avkastning och risk för en aktiefond styrs generellt av flera direkta och indirekta mekanismer, exempelvis relaterade till nationella makroekonomiska faktorer såsom ränteförändring och inflation. Utöver makroekonomiska faktorer finns indirekt mikroekonomisk påverkan, exempelvis relaterad till riskaversion, preferenser och irrationellt beteende hos individen. Därtill påverkas aktiefondernas avkastning och risk av övergripande internationella konjunkturcykler, inkluderande internationell makroekonomi.Studien som här presenteras fokuserar på att undersöka och kvantifiera hur bakgrund och egenskaper hos fondförvaltare systematiskt påverkar avkastning och riskexponering för 42 aktivt förvaltade svenska aktiefonder. Undersökningen inkluderar utbildningsnivå, kön, ålder och erfarenhet hos ansvarig fondförvaltare som förklarande variabler, samt avkastning, risk och riskjusterad avkastning som beroende variabler. Studien använder Sharpekvot, Treynorkvot och Jensens alpha som värderingskvoter för att åskådliggöra riskjusterad avkastning över tid.

Syfte: Syftet med uppsatsen är undersöka skillnaden i den riskjusterade avkastningen mellan de stora och små svenska fondbolag som investerar på den svenska fondmarknaden samt tillväxtmarknaden. Syftet innefattar också att undersöka vilka aktörer som visar högst riskjusterad avkastning samt om skillnaden för den riskjusterade avkastningen beror på respektive fondbolags storlek.Metod: Metoden som har använts för studien har varit en kvantitativ sådan, där data har inhämtats från Morningstar samt respektive fondbolags årsredovisning. Därefter har all data bearbetats med hjälp av Microsoft Excel för att sedan beräkna ut varje fond års och medelavkastning samt Sharpe-kvot, detta för att kunna få ut fondbolagens riskjusterande avkastning. Resultatet har redovisats i empiriavsnittet med figurer och tabeller, därefter har resultatet analyserat och jämförts med de teorier som har använts för studien. Slutsats: Studien visar att det uppstår skillnader i den riskjusterande avkastningen för stora och små fondbolag.

Studien visar att en positiv onormal avkastning uppstår i och med att kungörelsen av ett noteringsplatsskifte offentliggörs. Den positiva onormala avkastningen återgår från och med det fysiska skiftet till OMX från de mindre noteringsplatserna. En temporär värdeutveckling som stöds av Price pressure hypotesen och som förklaras av handelsvolymförändringar i aktien..

Slutsatserna är att investeringar i sociala medier ger abstrakta för- delaren som kan påverka en organisations kassaflöde. Dessa förde- lar kan vara svåra att mäta ur ett ekonomiskt perspektiv. Det är viktigt för organisationerna är att de tar reda på vilka fördelar som påverkar kassaflödet och när dem påverkar och hur mycket de kan påverka. Detta behöver göras för att kunna beräkna investeringar i sociala medier..

Tester av CAPM och Beta av bland andra Eugene Fama och Kenneth French (1992) har visat att det inte existerar något samband mellan systematisk risk (beta) och avkastning för aktier på den amerikanska aktiemarknaden. Andra forskare hävdar att det kan finnas ett samband mellan beta och avkastning om den studerade tiden fokuserar på isolerade perioder med antingen positiva eller negativa marknader. Kritik har även riktats av bland annat Richard Roll för att olika index som approximation för aktiemarknaden vid beräkningen av beta kan generera helt skilda värden och således betyda att investerare kan ha olika förväntade avkastningar för samma aktie.I denna studie försöker författarna besvara frågan om det existerar ett signifikant samband mellan beta och avkastning på den svenska aktiemarknaden. I studien undersöks sambandet på en aggregerad nivå under den totala studieperioden mellan 2003-2011 och även under isolerade positiva samt negativa marknader under samma period. Författarna använder sig av två olika index som approximation för den svenska aktiemarknaden, OMX Stockholm PI och OMX Stockholm 30, vid beräkningen av beta. För att kunna undersöka sambandet delas aktierna in i portföljer där snittvärden på beta och avkastning beräknas och studeras sedan i regressionsberäkningar.Resultatet av studien visar att det existerar ett signifikant samband mellan risk, symboliserat av beta, och avkastning på den svenska aktiemarknaden vid positiva marknader under den studerade tidsperioden.

Bakgrund: Det rådande pensionssystemet i Sverige består av sex så kallade AP-fonder. Genom åren har pensionssystemet flertalet gånger kritiserats för dess låga avkastning.Problem: Vår huvudfråga är att jämföra AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet, detta ska ske med hjälp av två jämförelseindex: MSCI World och SIXRX.Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra de fyra första AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet under åren 2002-2010.Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod, genom att samla in information från AP-fondernas årsredovisningar och hemsidor. Vi har samlat in historisk data, som vi sedan har bearbetat och analyserat.Slutsats: De studerade AP-fonderna har presterat sämre än aktiemarknaden..

Undersökningen av veckodagseffekten på den svenska aktiemarknaden utifrån en branschindelning visar att den ineffektivitet som Claesson beskriver 1987 inte längre kan påvisas. I ett enkelt t-test utmärker sig torsdagen mest genom att ha störst skillnad i spridning mellan under- och överavkastning. Onsdagen verkar uppvisa en större fluktuation i avkastning än övriga veckodagar. Enligt regressionsanalysen genomförd i två delperioder (1996-1999 och 2000-2004) på nio branscher samt generalindex är det endast i två fall, hälsovårdsbranschen och generalindex under 1996-1999, som det går att påvisa en statistiskt säkerställd påverkan på den beroende variabeln. Endast torsdagen uppvisar en signifikant skild avkastning i de båda fallen.

Abstrakt Syftet med uppsatsen är att empiriskt undersöka om Föreningssparbanken lyckats generera riskjusterad överavkastning genom utgivna aktieindexobligationer. Detta kommer att undersökas genom att räkna ut Sharpe kvoten för respektive aktieindexobligation och jämföra den mot den underliggande tillgångens Sharpe kvot. Undersökningsdata är beräknade på månadsbasis och sträcker sig över drygt tio år för att fånga produkten i upp samt nedgångar på börsen. Vi har med hjälp av vedertagna ekonomiska jämförelsemått undersökt om det går att påvisa någon skillnad i Sharpe kvot för aktieindexobligationerna och dess underliggande tillgång. Resultaten av studien visar att Föreningssparbanken inte lyckats generera en högre riskjusterad avkastning än de underliggande tillgångarna.

Denna studie undersöker om det hade varit möjligt för en PPM-sparare att nå en högre riskjusterad avkastning genom att själv sätta samman en portfölj av PPM-fonder jämfört med att låta sitt sparkapital vara förvaltat av icke-valsfonden, Premiesparfonden.Tillvägagångssättet att beräkna riskjusterad avkastning görs genom användning av Markowitz?s portföljteori och ett definierande av den effektiva fronten inom PPM. Ett antal andra vedertagna teorier presenteras också. Anledningarna till att Markowitz har valts framför dem presenteras i metoddelen.Urvalet av fonder som ingår i undersökningen har begränsats till sådana som har funnits i PPM-systemet sedan år 2000 fram tills idag. Vidare är alla fonder som har haft en korrelation med varandra överstigande 98 % bortsorterade.

Hedgefonder är ett relativt nytt investeringsalternativ vars målsättning är att leverera positiv avkastning, i de flesta fall till låg risk, oberoende av marknadens utveckling. Med ledning av portföljvalsteorin och CAPM, som är en modell för att utvärdera kapitaltillgångar, ska uppsatsen besvara om hedgefonder lyckas med sitt mål. Vi fokuserar på perioden mars 2000 till april 2006, som inkluderar både börsnedgång och uppgång, för att kunna studera om hedgefonderna lyckas med målsättningen att generera positiv avkastning oavsett börsklimat.Till skillnad från de flesta andra studier som syftar till att utvärdera hedgefonders prestationer i jämförelse med traditionella fonder kommer jämförelsen göras i förhållande till SIX Return Index, SIXRX. SIXRX är ett marknadsindex som speglar kursutvecklingen för bolag på börsens gamla A- samt O-lista och som inkluderar återinvesterad utdelning. I uppsatsen har vi kommit fram till att de valda hedgefonderna lyckas med målsättningen att alstra en positiv avkastning oavsett börsens utveckling..

Bakgrund: Det rådande pensionssystemet i Sverige består av sex så kallade AP-fonder. Genom åren har pensionssystemet flertalet gånger kritiserats för dess låga avkastning.Problem: Vår huvudfråga är att jämföra AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet, detta ska ske med hjälp av två jämförelseindex: MSCI World och SIXRX.Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra de fyra första AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet under åren 2002-2010.Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod, genom att samla in information från AP-fondernas årsredovisningar och hemsidor. Vi har samlat in historisk data, som vi sedan har bearbetat och analyserat.Slutsats: De studerade AP-fonderna har presterat sämre än aktiemarknaden..

I den ha?r uppsatsen analyseras avkastningen pa? bo?rsintroduktioner genomfo?rda av Private Equity-firmor pa? den svenska marknaden under perioden 1993-2011. Studien underso?ker huruvida bo?rsintroduktioner genomfo?rda av Private Equity genererar en abnormal avkastning relativt bo?rsintroduktioner som genomfo?rts av icke Private Equity, sammanlagt 97 bo?rsintroduktioner. Ba?da urvalsgrupperna relateras gentemot ja?mfo?relseindex i form av kontrollfirmor pa? kort och la?ng sikt.

Syfte: Studera sju portföljer och notera den bästa typen av portfölj med högst avkastning till lägst risk.Metod: Sekundärdata är grunden för uträkning av samtliga portföljers avkastningar, risker och korrelation. Studien är deduktiv med kvantitativa inslag av kända teorier av nobelpristagare i ekonomisk vetenskap. Slutsats: Studien visar att stora bolag i olika branscher är ett vinnande portföljinnehåll för denna studie. Stora bolags aktier har visat högre avkastning till lägre risk jämfört med små bolag under studiens tid då ekonomiska kriser drabbade marknaden. Den mest presterande portföljen var därför storbolagsportföljen.Vidare forskning: Längre tidsperspektiv och nya teorier som Jensens alfa samt Treynorkvot är av intresse för vidare forskning för att styrka vår slutsats..

Valet mellan aktiv respektive passiv fondförvaltning har sedan länge varit en omdiskuterad fråga inom privata fondsparandet. På senare tid har frågan kommit att återaktualiserat efter att de aktivt förvaltade storfonderna Allemansfond komplett och Kapitalinvest anklagats för vilseledande marknadsföring, då de inte har generat en högre avkastning än den generella marknaden. Inom den akademiska världen har erkända forskare och sedermera pristagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, påvisat att aktivt förvaltade fonder inte kan generera en högre avkastning med hänsyn till förvaltningsavgifterna.Utifrån förvaltningsavgifterna påvisade betydelse har vi valt att studera effekten av de rabatterade förvaltningsavgifterna, inom Premiepensionssystemet. Studiens syfte är således att under tidsperioden, 1 januari 2004 till 31 december 2013, analysera om aktiv förvaltade fonder har genererat en högre riskjusterad avkastning än passivt förvaltade fonder, då hänsyn tagits till de rabatterade förvaltningsavgifterna.Studien baserades på dagliga marknadsnoteringar av 174 aktivt förvaltade premiepensionsfonder och årliga förvaltningsavgifter.  Vidare använde vi oss av ett globalt aktiemarknadsindex, MSCI World, som utifrån definitionen av passivt förvaltade fonder var synonymt med studiens jämförelseindex. I enlighet med studiens syfte använde vi oss av det riskjusterade avkastningsmåttet Sharpekvot för att kunna besvara studiens frågeställning. Resultatet av studien påvisade att aktivt förvaltade fonder har genererat en högre avkastning än passivt förvaltade fonder då hänsyn tagits till förvaltningsavgifter.