Syftet med detta examensarbete Àr att klarlÀgga vad den svenska nationella identiteten kan sÀgas bestÄ av. Vidare vill vi undersöka om, och i sÄ fall hur, svensk nationell identitet förmedlas genom lÀroböcker skrivna för gymnasieskolans SamhÀllskunskap A. Detta gör vi genom att utföra en semiotisk bildanalys av utvalda bilder frÄn tre lÀroböcker. I en sÄdan analys lÀses bilder pÄ samma sÀtt som text. Vi grundar vÄr analysmodell pÄ Barthes semiotiska metod för att analysera bilder och deras myter.

Syftet med detta arbete Àr upplysande och gÀller lÀrarens upplevelse av tid och energi. Genom skola och praktik har jag sett hur lÀrararbetet kan praktiseras. Nu vill jag ytterligare vidga perspektivet över hur det i praktiken förhÄller sig. I ljuset av styrdokument och litteraturstudier, vill jag ocksÄ analysera rÄdande lÀrarpraxis. Min undersökning Àr en fallstudie och min enkÀtundersökning, som genomförs pÄ tvÄ gymnasieskolor, baseras pÄ en kvantitativ metod.

Syftet med studien Àr att undersöka hur sex lÀrare i moderna sprÄk förhÄller sig till individualisering i undervisningen. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa forskningsintervjuer med sprÄklÀrare verksamma inom sÄvÀl grundskolan som gymnasiet. Undersökningens resultat ÄskÄdliggör en mÄngfald av tolkningar kring individualiseringsuppdraget hos lÀrare i moderna sprÄk. UtifrÄn informanternas svar identifieras tre skilda individualiseringsmodeller. I den första modellen framstÄr individualiseringen framförallt som en metod baserad pÄ nivÄindelning och anvÀndande av sÀrskilt material.

Uppsatsen Àr en teoretisk genomgÄng av begrepp och begreppsomrÄden som avser vuxnas lÀrande. Fokus Àr progressiv pedagogik dÀr de som lÀr Àr aktiva att söka sin egen kunskap. FörförstÄelsen Àr en lÀrmodell som har konstruerats med ledning av författarens praktiska verksamhet som ansvarig för en ledarskapsutbildning och tidigare pedagogisk erfarenhet frÄn studier pÄ A-och B-nivÄn. BegreppsomrÄden i lÀrmodellen vars syfte Àr att analysera Àr; formellt lÀrande, motivation, deltagare, pedagog och pedagogisk metod. Ett grundlÀggande begrepp i förförstÄelsen Àr problembaserat lÀrande, PBL, och andra metoder för grupplÀrande.

Sammandrag Det hÀr arbetet handlar om elevgrupper pÄ tre olika nivÄer och hur de nyttjar bisatser i sina texter. TvÄ av grupperna har svenska som sitt andrasprÄk; en av dem gÄr pÄ grundlÀggande vuxenutbild-ning och den andra pÄ den gymnasiala motsvarigheten. Den tredje gruppen utgörs av elever med svenska som förstasprÄk, och dessa studerar pÄ gymnasial vuxenutbildning.För att faststÀlla andrasprÄkselevernas möjligheter att utveckla en komplex syntax, undersöks först deras PT-nivÄ utifrÄn Processbarhetsteorin och dÀrefter syntaktiskt samordning och underordning av bisatser. DÀrefter anlÀggs olika perspektiv pÄ bisatsanvÀndning, sÄsom nivÄer av underordning, bi-satsfrekvens och topikalisering av bisatser. Likheter och skillnader mellan de tre grupperna visas och mynnar ut i slutsatsen att studienivÄ Àr viktigare faktor för L2-tillÀgnande Àn förstasprÄk.

Syftet med denna studie var att dels undersöka synen pÄ en skola för alla och dels att ta reda pÄ olika uppfattningar om fungerande arbetssÀtt för elever med diagnoserna ADHD och Asperger syndrom. Forskningen har en kvalitativ ansats med intervju som metod för datainsamlingen. En slutsats som kan dras av denna studie Àr att det Àr av stor vikt att rektorer, lÀrare och specialpedagoger har kunskaper gÀllande vilket pedagogiskt förhÄllningssÀtt som lÀmpar sig för arbetet med elever som har de neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar ADHD eller Asperger. En andra slutsats visade att det finns olika uppfattningar om vad som behövs för att skapa ett fungerande arbetssÀtt gentemot eleverna med Asperger syndrom och ADHD diagnos. En tredje slutsats var att det behövs mer tid till att kunna planera och strukturera lektionerna för att fÄ till ett fungerande arbetssÀtt mot eleverna.

Studien genomfördes med en kvalitativ undersökning pÄ tre förskolor i SkÄne med syfte att fÄ synliggjort hur pedagogers förhÄllningssÀtt till pojkar respektive flickor synliggörs i förskolans utomhusmiljö. Det empiriska materialet samlades in genom sex intervjuer pÄ tvÄ förskolor och en kompletterande observation pÄ en tredje förskola. Materialet spelades in med hjÀlp av en ljudupptagare och transkriberades dÀrefter.Studiens teoretiska bakgrund Àr det sociokulturella perspektivet samt ett genusperspektiv. Detta med tanke pÄ att barn lÀr i interaktion med sin omgivning samt att genus Àr ett av studiens fokus.Resultatet i studien visar att pedagoger har stora kunskaper inom genus och utomhusmiljö, dock visar resultatet en baksida dÀr pedagogerna sÀger en sak men gör en annan. I studien dras slutsatsen; att pedagoger Àr vÀl medvetna om sin pÄverkan pÄ barnen samt att utomhusmiljön inte anvÀnds i arbetet med genus..

Studien belyser styrdokument utifrÄn ett jÀmstÀlldhetsperspektiv. Vidare belyses aktuell forskning kring jÀmstÀlldhet. Forskningen innefattar bland annat hur miljön, samhÀllet, massmedia och hemmen kan pÄverka pedagoger och barnen till att bli könstereotypt i förskolans verksamhet. Studien ÄskÄdliggör att det Àr av betydelse att pedagoger blir medvetna om hur bemötandet av flickor och pojkar sker. Förhoppningen med denna studie Àr att pedagoger ska bli medvetna om betydelsen av att arbeta med jÀmstÀlldhet i förskolans vardag.Syftet med studien Àr att kartlÀgga pedagogers uppfattning kring jÀmstÀlldhet i förskolan.

I min uppsats har jag som syfte att analysera och diskutera hur tre av mig utvalda kvinnor i Gamla testamentet tolkas förhÄlla sig till de gammaltestamentliga patriarkala maktstrukturerna, samt undersöka vilken status och vilka roller dessa kvinnor har tillskrivits. För att besvara frÄgorna i mitt syfte sÄ har jag undersökt hur forskare inom religionsvetenskapen tolkar följande tre kvinnor ur Gamla testamentet: Mirjam, Rut och Ester. TvÄ av dess kvinnor, Rut och Ester, Àr sÄ betydelsefulla att de i Gamla testamentet blivit tillÀgnade varsin bok. Den tredje kvinnan Mirjam, som Àr syster till Mose, uppfattas som viktig i judendomens tillblivelse, eftersom att det var Mirjam som lade ut Mose i vassen och pÄ grund av sin handling rÀddade livet pÄ judendomens religionsstiftare. Uppsatsen Àr en litteraturstudie, dÀr jag anvÀnder mig av den hermeneutiska tolkningsmetoden.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka gymnasieelevers fysiska aktivitetsvanor. Ämnet idrott och hĂ€lsas utveckling i Sverige ligger som en grund i arbetet samt vilka effekter den fysiska aktiviteten har, bĂ„de för individens vĂ€lbefinnande men ocksĂ„ för samhĂ€llet vi lever i. Studien omfattar totalt 82 elever och genomfördes pĂ„ en gymnasieskola i Kalmar. Undersökningen Ă€r en kvantitativ studie som utfördes med enkĂ€ter, bestĂ„ende av 8 frĂ„gor. Resultatet visar att majoriteten anser att skolidrotten Ă€r betydelsefull.

VÄrt intresse i detta examensarbete har varit att studera barn med behov av sÀrskilt stöd samt hur undervisningen sker i en sÀrskola. Syftet Àr att upptÀcka och belysa vilka redskap som pedagogen anvÀnder sig av i undervisningen. Redskapen kommer vi att identifiera samt namnge desamma i kategorier som gÀller för den specifika klassen. En kvalitativ metod anvÀnds i examensarbetet och observation i kombination med ostrukturerade intervjuer ligger till grund för vÄrt resultat. De ostrukturerade intervjuerna leder till en utvidgning av de insamlade materialen, i jÀmförelse med om enbart observation hade genomförts. I analysen kommer vi att presentera material frÄn observationen och de ostrukturerade intervjuerna och utifrÄn dessa gruppera pedagogens agerande i olika kategorier som vi sedan kommer att namnge. FÀltstudien resulterade i fyra kategorier och de kategorierna som vi kunde sÀrskilja Àr upprepning, struktur, tydlighet och koncentration. I anslutning till varje kategori har vi jÀmfört och kopplat till litteraturen. Begreppet ?en skola för alla? har som avsikt att ge varje elev möjlighet till en likvÀrdig skolgÄng.

Kolorektal cancer Àr den tredje största cancerformen och det Àr en patientgrupp sjuksköterskor kommer att möta. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med kolorektal cancer. Elva vetenskapliga artiklar samlades in och analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att livet fick ett avbrott, Att fÄ stöd Àr viktigt, Att behandling och symtom skapar kÀnsla av oro och Att kÀmpa mot sjukdomen. Det beskrevs som en chock att fÄ sin diagnos och osÀkerhet genomsyrar hela sjukdomsperioden.

Sammanfattning  Denna studie syftar till att studera yrkesverksamma förskollÀrares uppfattningar av teknik i förskolan och deras beskrivningar av hur de synliggör teknik i förskolans verksamhet. För att skapa en grundförstÄelse av vad teknik innebÀr inom förskolans verksamhet och hur det kan gestaltas, bör en medvetenhet hos pedagogerna finnas för att synliggöra tekniken i vardagen. TeknikomrÄdet lyftes fram i förskolans reviderade lÀroplan Lpfö98/10, men hur man arbetar med att synliggöra tekniken i vardagen Àr upp till pedagogen att tolka. Studiens empiri utgör en pedagogisk analys av lÀroplanstexten Lpfö98/10 samt halvstrukturerade intervjuer med sex förskollÀrare. Detta har tolkats med hjÀlp av ett teoretiskt ramverk i form av ett raster av olika teknikaspekter/emfaser som vi finner i tidigare forskning vilket har fördjupats till ÀndamÄlet med denna studie.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med flersprÄkighet i förskolan och om det finns skillnader i arbetssÀtt och förhÄllningssÀtt beroende pÄ var förskolan ligger i landet. Vi ville Àven ta reda pÄ vilka förutsÀttningar flersprÄkiga barn i förskolan kan ha för att tillgodose sig alla sina sprÄk utifrÄn pedagogernas syn pÄ flersprÄkighet.För att komma fram till resultat anvÀnde vi oss av kvalitativ intervjumetod dÀr informanterna gavs möjlighet att berÀtta om sina erfarenheter kring flersprÄkiga barn i förskolan.  Ett av de resultat vi fann var att pedagogernas intresse och förhÄllningsÀtt har stor betydelse nÀr de arbetar med flersprÄkiga barn. Vi kom fram till att pedagogerna arbetar pÄ olika sÀtt för att stimulera flersprÄkiga barn i sina verksamheter. Exempel pÄ metoder som pedagogerna anvÀnder för att frÀmja barns sprÄkutveckling Àr att ha höglÀsning för barnen via projektor; pÄ sÄ vis kan alla följa med under lÀsningen via bÄde bild och text, vilket underlÀttar för, bland andra, flersprÄkiga barn. Pedagogerna i vÄr undersökning menar att detta kan stÀrka barnens lÀsförstÄelse.

Stora som smÄ företag kan idag vara med och konkurrera om kunder pÄ den globala marknaden. För att överbrygga den geografiska problematiken med stora avstÄnd mellan kunder och aktörer inom vÀrdekedjan, har dagens utvecklade transporter och tillika transportnÀt haft en enorm betydelse. Produkter kan idag med relativt smÄ ekonomiska medel förflyttas för att skapa ett större ekonomiskt vÀrde pÄ ett lÄngt avstÄnd ifrÄn det sÀljande företaget.Olika produkter har dock olika krav betrÀffande leveransservice och leveranssÀkerhet. MÄnga produkter kan transporteras och distribueras under en lÀngre tid och för en lÀgre kostnad, medan andra krÀver att transport och förflyttning löses omedelbart. De lÄnga avstÄnden pÄ den globala marknaden gör det extra svÄrt för företag vilka sÀljer och distribuerar tidskÀnsliga produkter, men Àven för exempelvis produkter utvecklade för akut vÄrdassistans.