Akademiseringen av officersyrket i Sverige fick sitt genombrott när Försvarshögskolan fick examensrätt 2007. Föreliggande uppsats syftar till att undersöka akademiseringsprocessen inom Försvarsmakten och, om görligt, beskriva vilka konsekvenser och möjligheter akademiseringen gav. Ett vidare syfte är att beskriva vilka bevekelsegrunder som förelåg beslutet att akademisera officersutbildningen.Frågeställningarna är följande: Hur kan, utifrån valda huvuddokument och handlingar, akademiseringen av officersprofessionen i Sverige beskrivas? Vilka jämförelser gjordes med andra nationer och vilka effekter, vilken påverkan, fick detta för framtagandet av strukturen för Försvarshögskolans nuvarande militära utbildningar? Om vi betraktar officersutbildningen som en akademisk yrkesexamen, hur skulle då en alternativ utbildning med en civil akademisk examen och en kortare militär yrkesutbildning kunna vara uppbyggd?Arbetsmetoden är att kritiskt undersöka innehållet i källmaterialet och som mätinstrument används statsvetaren Nils Andréns teoretiska modell för säkerhetspolitisk analys. Arbetet utgår från hypotesen att långsiktiga politiska beslut avseende Försvarsmakten grundas på objektivitet och rationalitet.Undersökningen visar att akademiseringsprocessen löpt i två parallella spår med sinsemellan skilda motiv och tidsrymder.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka en av de eviga militärteoretiska frågorna, teknikens inverkan på taktiken och vice versa. För att begränsa omfattningen och öka möjligheterna att erhålla mer specifika slutsatser har uppsatsen avgränsats till en maritim kontext. Uppsatsens problemformulering lyder:Utifrån den givna litteraturen, diskutera om teknik och resurser bättre förklarar framgång i marina operationer än taktiskt och operativt uppträdande.Framgång i den maritima arenan har definierats som en styrkas förmåga att etablera eller bestrida herravälde till sjöss. Undersökningen har syftat till att utröna om begreppsparen teknik och resurser eller taktik och operativt uppträdande är mest framkomlig väg när herravälde skall etableras eller bestridas. Empirin för uppsatsen består av ett antal sjömaktsteoretiker som använts under utbildningen vid Försvarshögskolans chefsprogram.Slutsatsen för uppsatsen är inledningsvis att samma förmågor avgör graden av framgång för en sjöstyrka att etablera som att bestrida ett herravälde till sjöss.

A violent conflict emerged in the Indonesian province of Aceh in 1976, with the rebels of the Free Aceh Movement, GAM, on one side, and the Indonesian government on the other. GAM demanded Aceh to become independent, but the Indonesian government did not accept their nationalistic claims. The conflict therefore lasted for almost thirty years, and many civilians were killed during this period. This essay deals with this particular conflict; its causes and its solution. In the centre of the analysis we find theidentity of the Acehnese people, and the way in which this identity has beenconstructed and re-constructed throughout the history.

Ett av målen inom det nätverksbaserade försvaret, NBF, är skapandet avbehovssammansatta förband, det vill säga möjligheten att snabbt kunna kombinera olikaresurser inför en specifik uppgift. Tillit inom dessa förband framstår här som en mycketviktig parameter för att de ska kunna agera gemensamt mot uppställda mål.Denna uppsats genomförs som en kvalitativ undersökning och dess syfte är att, genomintervjuer med officerare ur Armén och Helikopterflottiljen, söka svar på hur man skakunna skapa tillit inom dessa behovssammansatta förband. Empirin från genomfördaintervjuer har prövats mot de ledarskapsteorier som idag används inom den svenskaFörsvarsmakten, samt mot en utvald del av den svenska teorimängd som idag finns atttillgå om nätverksbaserat försvar.Resultatet visar hur viktigt det är att Försvarsmakten snarast börjar öva i NBF-miljöer, trotsatt materiel och metoder inte är färdigdefinierade. Dessutom påvisas att det idag inte finnsen tillräckligt klar definition inom den svenska Försvarsmakten av vad begreppetbehovssammansatta förband innebär och att denna snarast bör skapas. Därutöver visas atttillit inom behovssammansatta förband både består av förtroende för utsedda chefer, samttillit mellan ingående förband.

Strid i bebyggelse är en del av nutidens krigsföring. Uppsatsen handlar om vilka fysiska egenskaper som krävs i strid i bebyggelse, vilka fysiska krav som ställs på en stadsskyttesoldat samt hur man som plutonchef kan lägga upp träningen för sina soldater så att de når dessa krav, hur man kan hantera skador samt skapa motivation.Syftet med denna uppsats är, att identifiera de fysiska egenskaper som krävs i strid i bebyggelse, eventuella brister i de nuvarande särskilda kraven kopplat till tjänstens stridsmiljö och uppgifter, föreslå en utveckling av dessa krav samt föreslå ett periodiserat träningsprogram som kan möjliggöra att nå dessa krav för att på ett enkelt sätt fungera som ett stöd till en officer som är ansvarig för den fysiska utvecklingen i en stadsskyttepluton.Uppsatsen avsåg att undersöka hur ett periodiserat träningsprogram kan se ut genom att identifiera och beskriva de fysiska egenskaper som krävs i strid i bebyggelse. Därigenom erhölls slutsatser som kunde nyttjas för att föreslå ett periodiserat träningsprogram.Uppsatsens resultat kan sammanfattas på följande sätt: Stadsskyttestriden är intensiv och omväxlande i en föränderlig och ofta oländig miljö och terräng.Striden kräver en soldat med god kondition och förmåga att tempoväxla. Genom att höja de krav som idag ställs på stadsskyttesoldater och inrikta dem närmare tjänstens verklighet, medför en målinriktad träning, bättre motivation samt ett bättre slutresultat. På detta sätt kan vi få fram fler soldater som orkar göra rätt under striden.

There are changes in Sweden's foreign policy, and Sweden is no longer a non-aligned and neutral nation. Sweden has expressed a willingness to actively participate in creating peace and stability in the world by giving and receiving military assistance in case of war, crisis or disaster. This is described as complete turnaround in Swedish policy compared to the neutrality and non-alignment during the Cold war.However new research shows that defence cooperation is not new in the Nordic region. Sweden cooperated secretly with Denmark and Norway, two NATO countries, about co-operative defence of Scandinavia during the Cold War.Is our historical picture wrong and what we perceive as new and revolutionized not particularly new? Is today's open Nordic defence cooperation a continuation of what was done in secret during the Cold War? The essay investigates and compares two different Swedish defence cooperation?s where one was previously secret and the other is open.

Försvarsmakten skall enligt riktlinjerna omstruktureras från ett utpräglat invasionsförsvar till en nätverksbaseradinsatsorganisation. Hur denna nätverksanpassning kan påverka området SF-operationer är uppsatsens fokus.Syftet utifrån detta fokus är att analysera om de operativa förutsättningarna för SF förändras vid nätverksbaseradeSF-operationer?Inledningsvis introduceras en teori om nätverkscentrerad krigföring, vilken idag utgör det teoretiska fundamentetbakom nätverksbaserat försvar (NBF). Ett analytiskt verktyg i form av William H. McRavens -Theory of SpecialOperations- används sedan för att analysera produkten av att nätverksbasera SF-operationer.De slutsatser som dras är att nätverksbaserade operationer å ena sidan använder sig av den gemensammalägesuppfattningen för att självsynkronisera operationer och därigenom öka beslutstempot.

Internationell statistik från incidentorganisationer och polisiära myndigheter visar att antaletavsiktliga intrång och intrångsförsök i datorer eller nätverk av datorer generellt ökar mellan 60och 100 procent årligen. IT-kriminaliteten ökar i motsvarande omfattning. Att intrång kangenomföras visar att nuvarande konventionella skyddsmetoder inte alltid är tillräckliga.Försvarsmakten, som alltmer ökar sitt beroende av IT, påverkas såväl direkt som indirekt avdenna utveckling.I denna uppsats genomförs en översiktlig inventering och beskrivning av ett antalkonventionella och vilseledande skyddsmetoder för datorer eller nätverk av datorer. Syftet är attvärdera på vilket/vilka sätt vilseledande skyddsmetoder, i förhållande till konventionella, bidrartill ökad informationssäkerhet för Försvarsmakten. Respektive skyddsmetod värderas mot ettantal förmågor, som ur ett informationssäkerhetsperspektiv bedömts önskvärda.

Denna uppsats behandlar hur utbildningen vid tekniskt chefsprogram har utförts avseende det tekniskainledande året samt tre alternativa sätt att genomföra denna utbildning. Dessa tre alternativa sätt utgörsav de tre utbildningsmodellerna:1. Problembaserat lärande2. Femstegsmodellen3. Tematisk utbildningSyftet med uppsatsen är att belysa hur utbildningen vid Tekniskt Chefsprogram skulle kunna utvecklasför att nå en bättre systemförståelse och helhetssyn för att förbereda officeren för nästa nivå.Ovanstående tre modeller har jag jämfört med utbildningen vid Teknisk Chefsprogram avseende för- ochnackdelar med utgångspunkt att målgruppen är officerare, som ska bli chefer eller handläggare tillchefer, i grund- och insatsorganisationen.Utifrån pedagogisk litteratur och utredningar, inom och utom Försvarsmakten, har jag kommit fram tillett antal faktorer som påverkar kraven och möjligheterna för officerare att verka efter genomfördutbildning, främst med fokus på framtiden och behovet av systemkunskap.

Syftet med denna uppsats är att belysa bakomliggande faktorer som påverkar valet av anskaffningsform och med hjälpav dragna slutsatser analysera en direktanskaffning av ett föreslaget framtida materielsystem samt konsekvenserna aven sådan anskaffning. Använd metod är att redovisa ett underlag bestående av svensk säkerhets- och försvarspolitik,svensk och utländsk försvarsindustri, svenskt materielsamarbete, materielprocessen och teknisk utveckling. En analysav underlaget identifierar olika faktorer som påverkar materielförsörjningen och de olika anskaffningsformerna. Medstöd av underlaget diskuteras sedan anskaffningsformerna ur tre olika strategiska perspektiv och konsekvenserna av endirektanskaffning av ett materielsystem. Resultatet visar på ett ökande behov av utveckling i samverkan med andraländer avseende framtagning av nya materielsystem.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om Grkpbv 90120 är ett system för framtiden och är såflexibel att den kan fortsatt utgöra ett understödssystem även för strid i bebyggelse.De förändringar som försvarsmakten genomgår, berör bland annat förändrade uppgifter ochinförande av nätverksbaserat försvar. En tendens i detta är att betydelsen av strid i bebyggelseökar, framförallt med tanke på fredsfrämjande insatsers karaktär och den ökadeurbaniseringstrenden i världen. Problemet består i att Grkpbv 90120 utvecklades för att ingå i enförbandstyp för främst strid i annan terräng än bebyggelse. Genom inventering av terrängen ochdess betingelser vid strid, så har krav på förmåga hos ett förbandsanknutet understödssystemkunnat genereras. Kraven har sedan jämförts med de förmågor Grkpbv 90120 besitter.

C-uppsats som behandlar vilken framtida förmåga till broarbeten som FM har behov av och vilka alternativa metoderför hur broarbeten kan skyddas i en framtida insatsmiljö.Syftet med uppsatsen är att studera vilka behov av flytbroförmåga som kommer att finnas inom insatsförsvaret ochvilka krav den framtida insatsmiljön ställer. Vidare föreslås en lösning för skydd av flytbroarbeten.Den av FM beskrivna studiemetodiken används i tillämpad form. Först inhämtas bakgrundsinformation. Där beskrivsvilket behov av broarbeten som kan identifieras. Vidare beskrivs vilka krav som en framtida insatsmiljö kan ställa ochvilken teknikutveckling som kan förutspås.

Network Interdiction-problem innehåller två mot varandra stående styrkor, en användare och en angripare, somär inbegripna i en krigsliknande konflikt. Användaren använder ett nätverk för att optimera en funktion, t.ex.att förflytta en underhållskonvoj så snabbt som möjligt, eller maximera mängden materiel som transporterasgenom nätverket. Det innebär att användaren vill använda den kortaste eller snabbaste vägen vid transporter,och han vill maximera flödet genom nätverket. Nätverket kan t.ex. vara ett vägnät, kraftförsörjningsnät eller ettdatornätverk.

Bakgrund och problemformulering: Revisions-­ och konsultbyrån Grant Thornton genomförde i september 2008 en undersökning med 400 VD:ar i svenska företag. Resultatet visade att svenska företag är tämligen duktiga på att kunna fo?rutspå omvärldsförändringar men att det alltför sällan leder till någon form av strategisk planering och handling. Företagets Chief Financial Officer (CFO), som ansvarig för ekonomifunktionen och som den med bäst insyn i företagets finansiella ställning, har en nyckelroll i företagets förmåga att hantera omvärldsförändringar. Det är därför vitalt att CFO arbetar strategiskt och kan vidta snabba åtgärder vid behov och därmed inte bedriver en reaktiv styrning där åtgärder vidtas först när problem redan har hunnit uppstå.

Huvudsyftet med denna uppsats är att visa på ett behov av och möjligheterna med hydroakustiskkommunikation mellan ubåtar, ytstridsfartyg och helikoptrar. Ubåtars uppträdande ställer särskilda krav påkommunikationsvägar. Idag sker kommunikation till och från svenska ubåtar huvudsakligen med hjälp avradio vilket begränsar deras taktiska uppträdande. Inom ramen för det nätverksbaserade försvaret kommerdet att bli nödvändigt att utnyttja nya kommunikationsdimensioner.Hydroakustisk kommunikation utnyttjar ljudvågsutbredning i vatten vilket skiljer sig avsevärt frånradiovågsutbredning i luft. Östersjön med sitt bräckta, skiktade vatten ställer särskilda krav på utformningenav ett hydroakustiskt kommunikationssystem men skapar också möjligheter.