Sökresultat:
1854 Uppsatser om Militär nytta - Sida 28 av 124
Riksintressen för kulturmiljövÄrden : vad krÀvs för att de ska tillvaratas?
I Sverige finns det över 1700 riksintresseomrÄden för kulturmiljövÄrden, det vill sÀga mark- och vattenomrÄden med kulturmiljövÀrden som utpekats som sÄ betydelsefulla att det Àr av nationellt intresse att vÀrdena bevaras och utvecklas. Men att uppnÄ önskad effekt med riksintressena har visat sig problematiskt. Ofta beaktas inte riksintressena i den utstrÀckning som Àr önskvÀrd i hanteringen av den fysiska miljön.Studiens övergripande frÄgestÀllning Àr:?Vad krÀvs i praktiken för att hÀvda ett riksintresse under exploateringstryck pÄ lokal nivÄ??I arbetet undersöks lÀnsstyrelsens arbete med kulturmiljöbeskrivningar som ska fungera som planeringsunderlag för kommuner. Dels presenteras en sammanfattning av teorier kring framgÄngsfaktorer i arbetet med kulturmiljöbeskrivningar, dels undersöks tvÄ specifika fall dÀr lÀnsstyrelser har gjort fördjupade riksbeskrivningar.
Uppfyllande av de kvalitativa egenskaperna vid tolkning av IAS 16: En fallstudie av tvÄ gruvföretags omprövning av materiella anlÀggningstillgÄngar
Införandet av IFRS-regelverket för noterade koncernföretag i Sverige innebar en förÀndring kring omprövningen av materiella anlÀggningstillgÄngars avskrivningsmetod, nyttjandeperiod och restvÀrde. FörÀndringen medförde ett krav pÄ Ärlig omprövning till skillnad frÄn tidigare, dÄ omprövningen endast skedde vid behov hos företagen. Standarden ger inte nÄgra ytterligare riktlinjer för hur omprövningen skall genomföras och eftersom IFRS-regelverket Àr principbaserat ger det upphov till ett tolkningsutrymme för företagen. Inom gruvbranschen Àr materiella anlÀggningstillgÄngar sammankopplade med gruvans livslÀngd eftersom de Àr beroende av brytningen i gruvan. Materiella anlÀggningstillgÄngar utgör Àven mer Àn 50 % av gruvföretagens balansomslutning och omprövningarna blir dÀrför av betydelse inom denna bransch.
Definition av sÀkerhetsevaluering
Detta examensarbete har gjorts pÄ uppdrag av Compare Testlab pÄ SÀtterstrand, Hammarö. MÄlet med arbetet var att de?nera en uppsÀttning frÄgor och punkter som ska vara med i ett lÀttviktstest med inriktning pÄ sÀkerhet. Efter mycket studier av böcker och webbsidor kom vi fram till att det inte var sÄ lÀtt som vi trodde att de?nera ett allmÀnt sÀkerhetstest för mjukvaror eller applikationer.
Hur mycket slÀkt Àr slÀktingar? En studie i den genetiska likhetens variation.
NÀr en recessiv sjukdom studeras i en slÀkt anvÀnds jÀmförelser av familjemedlemmarnasarvsmassa. Med hjÀlp av datorsimuleringar som utgÄr frÄn modellering av arvsförloppet kan information erhÄllas om hur mycket arvsmassa individerna har gemensamt.Denna information kan vara till nytta vid en fysisk kartlÀggning av individernas genom.I detta projekt har ett Java-program konstruerats som pÄ ett verklighetsnÀra sÀttmodellerar arvsförloppet. Tillsammans med Java-programmet har ett mer teoretisktresonemang genomförts och implementerats i MATLAB, i syfte att fÄ referensdata.Java-programmet har anvÀnts för att undersöka den genetiska likheten mellan beslÀktadeindivider. Informationen som erhÄllits har anvÀnts för att approximera fördelningarför individernas genetiska likhet. UtifrÄn dessa uppskattningar fastslÄs att fördelningarnahar relativt lÄg varians pÄ grund av genomets extensiva totala genetiska lÀngd.Det konstateras att individernas könskromosomer bidrar med skillnader i medelvÀrde.Dessutom faststÀlls att mÀns och kvinnors olika genetiska lÀngder bidrar med skillnaderi varians..
Ărebro i strĂ„lkastarnas ljus ? nattsvart! : En studie om hur ett retoriskt angreppssĂ€tt pĂ„ kriskommunikation kan utveckla och bidra till hanteringen av den kommunikativa aspekten av en kris
Ambitionen med denna uppsats har varit att undersöka hur retorisk teori kan bidra till och komplettera omrĂ„det för kriskommunikation. Genom en intervju med Ărebro kommuns kommunikationsdirektör och genom en teoretisk fördjupning har vi sammanfört en praktikers perspektiv med ett teoretiskt perspektiv. Vi har tagit avstamp i den retoriska situationen och undersökt hur ett retoriskt angreppssĂ€tt kan öka förstĂ„elsen för den kommunikativa aspekten av en kris samt vilken nytta en kriskommunikatör kan ha av att se pĂ„ en kris som en retorisk situation. Resultatet visar att den retoriska situationen kan bidra med ett nytt och givande perspektiv pĂ„ kriskommunikation. Inom den retoriska situationens tre konstituenter - exigence, audience och constraints - kommer ethos, topiker, doxa, narrativ, identifikation, kairos och decorum att skapa ett kompletterande och systematiserande förhĂ„llningssĂ€tt till kriskommunikation..
Specialpedagoger i förskolan, vad Àr nyttan med det?
Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i förskoleklass och skolledning upplever betydelsen av specialpedagogens arbete i förskolan för barns fortsatta skolgÄng. Undersökningsmetoden Àr kvalitativ intervju och för studien Àr tvÄ rektorsomrÄden utvalda och representeras av tvÄ rektorer och tre pedagoger i förskoleklass. Resultatet visar att det finns mÄnga fördelar med specialpedagogens arbete i förskolan. Att tidigt upptÀcka barn i behov av sÀrskilt stöd och stöd Ät personalen i förskolan i sitt arbete med dessa, Àr den frÀmsta anledningen till att rektorerna valt att satsa pÄ specialpedagoger i förskolan. Vem som frÀmst gynnas framkommer inte utan barn, förÀldrar, pedagoger i förskola/skolan och rektorer nÀmns alla som de som har stor nytta av arbetet.
Varför deltar eleverna i Idrott och HÀlsa A?: endast för
betygens skull eller för det livslÄnga lÀrandet?
Syftet Àr att undersöka om eleverna endast deltar i Idrott och HÀlsa A för att fÄ betyg eller för att fÄ fÀrdigheter och kunskaper för att skapa ett livslÄngt lÀrande och om det Àr nÄgon skillnad mellan eleverna pÄ de praktiska och de teoretiska programmen. Vi gjorde en enkÀtundersökning bland 83 gymnasieelever, frÄn alla Ärskurserna som lÀste kursen. Majoriteten av eleverna deltar inte bara för betyget utan de deltar Àven i Àmnet för intresset, att det Àr roligt och ett viktigt Àmne. Kompisars inverkan pÄ elevernas deltagande var av minst betydelse. Eleverna tillgodogör sig kunskaper och fÀrdigheter frÄn Idrott och HÀlsa A undervisningen som de har nytta av i framtiden, om de inte redan besitter dessa.
Polisens sjukvÄrdsvÀska : och dess innehÄll
Syftet med denna rapport Àr att belysa innehÄllet i nuvarande akutsjukvÄrdsvÀska i förhÄllande till de situationer som polisen stÀlls inför samt presentera ett förslag pÄ en akutsjukvÄrdsvÀska som möter kraven pÄ anvÀndbarhet för polispersonal i alla tillÀmpliga funktioner. De datainsamlingsverktyg som Àr tÀnkbara för att undersöka den problemformulering som vi kommit fram Àr observation pÄ plats, intervjuer och litteraturstudie. För att ta reda pÄ om polisens sjukvÄrdsvÀska Àr adekvat för uppgiften den ska lösa. DÄ det gÀller den deduktiva biten (sekundÀrdata) har vi anvÀnt oss av litteraturstudier i form av böcker och kompendier. Vi har ocksÄ dragit nytta av vÄr utbildning som vi fÄtt pÄ Polis- programmet i UmeÄ.
Kompetensbaserad rekrytering : ? Gör det nÄgon nytta i praktiken?
Syftet med studien Àr att studera hur cheferna upplever och arbetar med kompetensbaserad rekrytering samt i vilken utstrÀckning de upplever att de uppnÄtt förvÀntat resultat. Vi har analyserat en kompetensbaserad rekryteringsmodell (KBR-modell) utifrÄn tvÄ teoretiska perspektiv pÄ organisationen; det humanistiska och det strukturella, samt studerat spÀnningen dem emellan rörande det standardiserade rekryteringssystemet. Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har anvÀnts vid vÄr empiriinsamling.Slutsatserna visar att cheferna upplever kombinationen KBR-modellen och stödet frÄn HR-konsulterna pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt eftersom KBR-modellen underlÀttar rekryteringsarbetet, men att de ÀndÄ upplever att de har tillrÀckligt med handlingsutrymme. Samtliga upplever att de uppnÄtt det önskade resultatet "rÀtt man pÄ rÀtt plats" genom en kombination av stöd frÄn HR-konsulten och anvÀndning av KBR-modellen. Organisationen kombinerar bra rutiner vid rekryteringen med ett systematiskt verktyg och HR-funktion, samt en kombination av de humanistiska och strukturella perspektiven.
Icke-finansiella företags uppfattningar om risk
Det finns ingen enhetlig definition pÄ risk. Innebörden av risk skiljer sig Ät beroende pÄ vem man frÄgar. Risk Àr allmÀnt nÄgot som inte Àr önskvÀrt och nÄgot företagen vill undvika. Att kunna se möjligheterna med risk Àr en nyare syn pÄ omrÄdet som skiljer sig mot traditionell riskhanterings inriktning pÄ att minimera skadeverkningar. Hur mycket resurser företagen spenderar pÄ riskhanteringsfunktioner skiljer sig Ät mÀrkbart.
Hur elever resonerar om geografiska frÄgor med hjÀlp av kartor
Syftet Àr att undersöka hur nÄgra ungdomar resonerar nÀr de anvÀnder kartor som analysverktyg, elevers förtrogenhet med kartor samt deras attityder till kartor och geografiÀmnet. Jag har genom frÀmst samtalsintervjuer, men Àven genom observationer, studerat hur nÄgra elever i nionde skolÄret i par resonerar och diskuterar geografiska frÄgor med hjÀlp av kartor. Undersökningen visar att eleverna har en relativt god förmÄga att anvÀnda kartor för analys. Emellertid pÄvisar eleverna inte nÄgot större intresse för kartor som analysverktyg. IstÀllet föredrar eleverna i stor utstrÀckning att resonera utifrÄn sina förkunskaper och uppfattningar.
Att bli fostrad till demokratisk medborgare - en kvalitativ studie om gymnasieelevers upplevelser kring elevdemokrati
Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur gymnasielever resonerar kring sina upplevelser av elevdemokrati och hur de tror att nÀrvaron av elevdemokrati kan ha pÄverkat relationen mellan lÀrare och elev och hur det kan ha pÄverkat eleverna som framtida vuxna.
Metoden som anvÀndes var fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 17 informanter i Äldrarna 15-19.
De starkaste vanliga upplevelserna av elevdemokrati som eleverna beskrev var att inte bli tagen pÄ allvar, upplevelser av skendemokrati och vikten av att fÄ veta att man kan pÄverka sin skolsituation. Informanterna upplevde att förhÄllandet mellan lÀrare och elev blev bÀttre med elevdemokrati. Detta ledde till att eleverna kÀnde sig trygga och tagna pÄ allvar. De tror ocksÄ att upplevelser av demokrati skolan kan ge dem ökat ansvarstagande och sjÀlvförtroende som de kommer att ha nytta av i sina vuxna liv. Dessutom ansÄg de att en tidig upplevelse av elevdemokrati kunde fÄ dem att bli mer engagerade i samhÀllsfrÄgor senare i livet.
TRAUMA : Visuella illusioner inom spelmekanik
Denna reflekterande rapport behandlar implementerandet av visuella illusioner till dataspel och dess spelmekanik. Arbetet har skett pÄ experimentell nivÄ dÀr fyra olika illusioner har analyserats utifrÄn sin förmÄga att lura det mÀnskliga ögat och sedan implementerats i fyra olika spel, dÀr illusionerna stÄr för en del i utmaningen.De fyra olika spelens förmÄga att dra nytta av sina respektive illusioner Àr varierande, men fungerande. Alla spelen lyckas lura ögat i nÄgon form, till den grad att det ökar pÄ sjÀlva utmaningen i spelen.Framtiden för visuella illusioner i spel ligger förlsagsvis inom ?casual?-marknaden, dÀr mindre och enkla spel för sporadiska spelare finns. Utvecklandet av egna illusioner med hjÀlp av kÀnda designprinciper ses som nÀsta steg i arbetet kring visuella illusioner inom spelmekanik..
?AlltsÄ man kan typ rÀtta sig sjÀlv med bÄda sprÄken? : TvÄsprÄkiga elever resonerar kring sina sprÄk och sprÄkens nytta i skolan.
The purpose of the essay is to study and create understanding to the bilingual students' perspective on their linguistic skills and the use of them as resources in a scholastic context. A qualitative method has been used to collect empirical data, based on the experiences and perspectives of the students. Bilingualism is defined and past research, which has shown how their bilingualism has influenced them, has been linked with this study. Definition of mother tongue and the meaning of mother tongue tuition for student immigrants' development have been discussed. This research has shown that the students feel their bilingualism is a natural occurrence.
Vilket mervÀrde ger det svenska ursprunget en produkt pÄ den australiensiska marknaden?
Denna studie undersöker om Sverige som produktland ger ett mervÀrde Ät produkter relaterade till Sverige pÄ den australiensiska markanden. Studien Àr grundad pÄ en enkÀtstudie som utfördes pÄ 67 personer i Toowoomba, Australien. Kopplingen till ett lands mervÀrde ligger i kundens uppfattning till de land de förknippar produkten med, nÄgot som kan förstÀrkas eller minskas. Studien visar att över 90 % av de tillfrÄgade kÀnde till Ericsson, IKEA och Volvo medan drygt hÀlften kÀnde till Absolut. De hade alla en starkare produktnisch Àn Sverige som nation.