Sökresultat:
1854 Uppsatser om Militär nytta - Sida 23 av 124
?Good citizenship? - The IKEA-Way? : ? En studie som bygger pÄ berÀttelser om IKEA:s arbete med etnisk mÄngfald
I uppsatsen undersöker vi vilken grupp av lÄg-, medel- och höginkomsttagare som kan tÀnkas gynnas mest av det nya pensionssystemet. Vi har gjort berÀkningar för att fÄ fram skattning av hur mycket respektive grupp kan tÀnkas fÄ i pension i förhÄllande till sin slutlön beroende pÄ hur man placerar sin premie- och tjÀnstepension. UtifrÄn dessa resultat har vi Àven undersökt vilken grupp som har störst nytta av att placera sin premie- och tjÀnstepension i lÄg- och högriskfonder. Undersökningen pekade pÄ att ju lÀgre inkomst man har desto högre kompensationsgrad fÄr man vid placering i högriskfonder. DÀremot fick höginkomsttagarna störst nyttoökning av att placera sin pension i högriskfonder.
Patientnöjdhet inom primÀrvÄrden i Malmö stad : en kvalitativ studie
Vid upplevd patientnöjdhet Àr det viktigt att kunna mÀta, definiera och utvÀrdera kvalitet inom primÀrvÄrden. Det senaste Ärtiondet har primÀrvÄrden Àndrats frÄn ett offentligt vÄrdsystem till en öppen marknad med privata alternativ. Sedan lagen om valfrihetssystem trÀdde i kraft har patientens stÀllning stÀrkts, lagen möjliggör nÀmligen att patienten sjÀlv fÄr vÀlja utförare av vÄrdtjÀnsten. Det Àr dÀrför av vikt för vÄrdgivare att faststÀlla de faktorer som patienter förknippar med patientnöjdhet, dÄ patientens tillfredstÀllelse Àr den som avgör konkurrensförhÄllandet mellan organisationer.Syftet med denna studie Àr att redogöra för och analysera de faktorer som pÄverkar patientnöjdhet inom primÀrvÄrden i Malmö stad. Vidare Àr syftet att redogöra för likheter och skillnader i hur patienter upplever patientnöjdhet och hur det Àr förknippat med om de Àr listade hos en offentlig eller privat vÄrdenhet.
En byggnadsfirma och ett miljonprogram : En studie av miljonprogrammets konsekvenser för Byggnadsfirman Anders Diös
I denna uppsats undersöks vad det svenska samhÀlleliga byggprojektet, som i folkmun kallas miljonprogrammet, fick för konsekvenser för Byggnadsfirman Anders Diös Ären 1960-1980. PrimÀrkÀllan som anvÀnds Àr byggnadsfirmans egna Ärsredovisningar Ären 1952-1979. De data som extraheras frÄn Ärsredovisningarna och presenteras i uppsatsen Àr: totalt antal producerade lÀgenheter, totalt antal anstÀllda, omsÀttning och resultat.Miljonprogrammets inverkan pÄ Byggnadsfirman Anders Diös gÄr att se pÄ flera sÀtt. Produktionen av lÀgenheter, antal anstÀllda, omsÀttning och resultat gÄr upp tydligt under Ären för miljonprogrammet. Men den största konsekvensen blir att miljonprogrammet Àr med och formar om den svenska byggsektorn vilket Diös kan dra nytta av under miljonprogramsÄren och expandera kraftigt..
Amnesty - Balanced Scorecard för en ideell organisation
Sedan introduktionen 1992 har Balanced Scorecard blivit ett alltmer anvÀnt ekonomiskt styrsystem i större vinstdrivande företag. DÀremot har Balanced Scorecard mer sÀllan anvÀnts i icke-vinstdrivande företag. FÄ ideella verksamheter anvÀnder sig av detta styrmedel, trots att det skulle kunna passa deras organisation bÀttre, just pÄ grund av att det fokuserar mindre pÄ finansiella mÄtt. NÀr det gÀller icke-vinstdrivande organisationer Àr budget som enda styrsystem oftast inte optimalt. AnvÀnds endast budget föreligger en risk att alltför stor vikt lÀggs vid kortsiktiga istÀllet för lÄngsiktiga mÄl.Med detta i Ätanke Àr det troligt att Àven en icke-vinstdrivande organisation kan ha nytta av ett Balanced Scorecard, men att det borde utformas pÄ ett annat sÀtt..
Barns gemenskap i förskolan - En studie om förskollÀrares strategier för att öppna upp och skapa möjligheter till gemenskap i förskolan
Vi Àr tvÄ förskollÀrarstudenter som genomfört en studie som handlar om barns gemenskap i förskolan, hur utanförskap, integration, delaktighet och inflytande i en förskolemiljön fungerar och ser ut .
I denna studie gÄr vi igenom tidigare forskning som Àr relevant för Àmnet, metoder för hur vi genomfört studien samt resultat och analys dÀr vi gÄr igenom vad studien / arbetet innehÄllit. HÀr relaterar vi Àven till relevant litteratur och forskning. Slutligen har vi skrivit en slutsats dÀr vi diskuterar det vi hittat frÄn svaren pÄ de frÄgor som vi tagit upp i undersökningen som vi tillsammans utjÀmnade med hjÀlp av olika nyckelord och slutsatser för vad vi personligen trott att vi har lÀrt oss av hela upplevelsen som kommer till nytta och anvÀndning inför vÄra framtida arbetsÄr som förskollÀrare..
Ett svenskt företags upplevda kulturskillnader i Kina : - vid det personliga mötet
Syftet med uppsatsen var att beskriva hur ett svenskt multinationellt företag upplever kulturella skillnader under personliga möten i Kina. Avsikten Àr att Àven fÄ en förstÄelse för hur företagen hanterar kulturella skillnader.Teorier som anvÀnts Àr Hofstedes och Trompenaars kulturdimensioner tillsammans med mer kinaspecifik litteratur.För att beskriva hur ett svenskt multinationellt företag upplever kulturella skillnader under personliga möten med kineser valde vi att utföra ett antal kvalitativa intervjuer av djuplodande karaktÀr. Respondenterna Àr nyckelpersoner i fallföretaget med god erfarenhet av den kinesiska kulturen och dÀrför ansÄg vi att djuplodande intervjuer skulle ge en rÀttvisande bild.Slutsatser: De största upplevda kulturella skillnaderna var vikten av relationer, face, synen pÄ tid och initiativförmÄga. Det visade sig ocksÄ att det finns effektiva metoder för att hantera dessa skillnader och pÄ sÄ vis dra nytta av dem..
Statens regressfordran i offentligt ackord : Omfattas statens regressfordran pÄ grund av utbetald lönegaranti av ett offentligt ackord?
Studien belyser utifrÄn ett designteoretiskt perspektiv hur nÄgra gymnasieelever designar sin förstÄelse för ett kunskapsomrÄde genom att analysera elevernas multimodala presentationer i ett kursmoment. I studien stÀlls frÄgor om hur eleverna vÀljer teckenresurser för sin kommunikation om ett kunskapsomrÄde, hur de förbereder och designar sin kommunikation och hur de gestaltar kunskapsomrÄdet med olika representationer i sina multimodala presentationer. För att fÄ svar pÄ forskningsfrÄgorna har presentationer filmats och elever intervjuats. Studien visar att eleverna vÀljer sprÄkliga teckenresurser och medier de Àr vana vid att anvÀnda i skolan. Eleverna visar ocksÄ en osÀkerhet i hur lÀrandet fungerar och drar inte sÀrskilt stor nytta av samspelet och kommunikationen i grupparbeten..
Individuell lönesÀttning och motivation: en fallstudie pÄ
VĂ€gverket, Region Norr
Det har under den senaste tiden varit debatt kring den individuella lönens nytta. Bör individer bedömas isolerat nÀr de Àr en del av nÄgot större och blir de motiverade att prestera mer av individuell lönesÀttning? Syftet med denna uppsats var att undersöka tillvÀgagÄngssÀttet vid individuell lönesÀttning, pÄ VÀgverket, Region Norr. Vi ville Àven utreda om individuell lönesÀttning Àr motivationsskapande. Undersökningen utfördes genom personliga intervjuer med avdelningscheferna samt enkÀter till samtliga medarbetare.
Olweus ÄtgÀrdsprogram mot mobbning: fungerar metoden?
Mobbning Àr ett allvarligt problem i skolorna som kan fÄ offren att mÄ mycket dÄligt och de som utför mobbningen riskerar att senare utveckla ett antisocialt och kriminellt beteende. Det Àr dÀrför viktigt att utveckla fungerande ÄtgÀrdsprogram mot mobbning. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr dÀrför att undersöka om Olweus (1991) ÄtgÀrdsprogram mot mobbning fungerar. De frÄgestÀllningar som tas upp Àr: om anvÀndandet av denna metod fungerar, om metoden fungerar olika beroende pÄ kön, Ärskurs och typ av mobbning, om den kan förÀndra elevers och vuxnas attityder mot, och agerande, vid mobbning och hur metoden skulle kunna förbÀttras. Metoden som valts för att undersöka detta Àr en litteraturstudie.
Kopieringsskydd och lagar : rÀtt vÀg i kampen mot piratkopieringen?
Det rapporteras mycket om piratkopiering i massmedia idag. Vem som helst kan med inte alltför stora kunskaper eller kostnader kopiera film, musik, spel och programvaror, som dessutom ofta Àr lÀttillgÀngliga pÄ Internet. Hur stort detta problem Àr och för vem, Àr det nog ingen som riktigt kan förstÄ eller svara pÄ. Organisationer och företag inom branschen försöker med olika medel hantera trenden med att kopierad digital information fÄr en allt större spridning och efterfrÄgan bland konsumenter. Detta genom att framstÀlla bÀttre och bÀttre kopieringsskydd och genom att arbeta för skÀrpt lagstiftning kring upphovsmannarÀtt för digitalt baserade produkter.
AnlÀggningsarbeten för ett vindkraftverk i Karryd
 Vindkraftsindustrin Àr en starkt vÀxande marknad bÄde Sverige och övriga vÀrlden och utbyggnaden ökar hela tiden. Detta ger inte bara arbete Ät de företag som tillverkar sjÀlva vind-kraftverken utan Àven för företag inom anlÀggningsbranschen.Skanska vÀg och anlÀggning i VÀxjö har fÄtt en offertförfrÄgan pÄ uppförande av vÀgar och fundament för ett vindkraftverk i Karryd. I detta arbete har vi utrett metoder och kostnader för projektet i Karryd. Vi har Àven undersökt vilka olika typer av fundament som idag anvÀnds vid uppförandet av vindkraftverk.Grunden till detta arbete Àr att Skanska mer exakt ska kunna uppskatta kostnader för anlÀggning av vindkraftverk men ocksÄ fÄ en inblick i vilka fundamentstyper som finns. VÄrt resultat Àr en kalkyl och en tidplan som vi hoppas Skanska ska kunna ha nytta av vid kommande vindkraftprojekt..
Ekonomiska förvÀntningar
Synen pÄ ekonomiskt beteende har traditionellt byggt pÄ att individer styrs av egenintresse och rationalitet. Teorier som; förvÀntad nytta, nyttomaximeringsprincipen och rationella förvÀntningar har dominerat. NÀr dessa teorier ingÄr i att förklara processer om individers ekonomiska förvÀntningar blir beslutsmodellerna ofta statiska. Syftet med den föreliggande undersökningen var att fÄ en indikation pÄ vilken beslutsmodell som Àr lÀmpad att skapa förstÄelse för hur individers ekonomiska förvÀntningar uppstÄr och vad som pÄverkar dem. Sex personer deltog i undersökningen: fyra mÀn och tvÄ kvinnor, i Äldern tjugofem till fyrtiofem Är.
Revisorns ansvar : - i aktiebolag
För att en revisor skall kunna ge intressenter en tillförlitlig kvalitetssĂ€kring av företags ekonomiska situation krĂ€vs det att revisorn följer de lagar och regler som finns samt fullgör ansvaret att vara opartisk, sjĂ€lvstĂ€ndig samt ha tystnads- och upplysningsplikt. Syftet med denna uppsats Ă€r att lyfta fram det ansvar som en revisor har gentemot företag och andra intressenter i ett aktiebolag samt hur detta ansvar hanteras i praktiken. Studien baseras pĂ„ de lagar och normer som finns angĂ„ende revisorns ansvar samt sammanstĂ€llning av intervjuer med tre revisorsrespondenter och RevisorsnĂ€mnden. Efter genomförd studie framkommer det att revisorerna hanterar kraven och dess medföljande ansvar genom att lĂ€gga stort vikt vid kontrollerande dokumentation, interna system och utbildningar. Ăven rĂ„dfrĂ„gning med kollegor, experter och branschorganisationer Ă€r till stor nytta för revisorn..
Genre ? Matris : sant eller falskt?
Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om det gÄr att kombinera genrepedagogik och bedömningsmatriser och vilka för- och nackdelar det kan innebÀra för dels pedagogen, dels eleverna. Uppsatsen innehÄller en sammanfattning av aktuell forskning pÄ omrÄdet. I studien presenteras en beskrivning av arbetet med cirkelmodellen kring den argumenterande genren parallellt med införandet av en bedömningsmatris i en grupp vuxenstuderande. Dessutom genomfördes en enkÀt med elevgruppen för att ta reda pÄ deras Äsikter om arbetet. Resultatet av den presenteras i studien.  Undersökningens resultat visar att bedömningsmatriser och genrepedagogik Àr en gynnsam kombination, framförallt för pedagogen.
LÀrares syn pÄ och vÀrdering av kunskap: en studie av musikÀmnets status i grundskolan
Med denna studie har vi velat gÄ vidare utifrÄn tidigare forskning som
visat att musikÀmnet har en lÀgre status i den svenska grundskolan. Syftet
med uppsatsen har varit att genom fem kvalitativa intervjuer med lÀrare i
grundskolans senare Är, undersöka om anledningen kunde hÀrledas frÄn hur
dessa lÀrare sÄg pÄ kunskap och hur de vÀrderade skolÀmnen sinsemellan.
Resultatet av denna undersökning visar att dessa lÀrare anser att kunskap
Àr vÀrdefull nÀr den fyller en nytta, och att alla utom en lÀrare
rangordnar skolÀmnen sinsemellan beroende pÄ om Àmnen anses inneha viktiga
funktioner eller enbart uppfattas som roliga bonusÀmnen i skolan. De
slutsatser som kunnat dras ur undersökningens resultat Àr att sÄdana
vÀrderingar av kunskap och Àmnen sinsemellan som intervjupersonerna visat
pÄ har betydelse för den status musikÀmnet ges..