Många studier om föräldraskap är mest fokuserade på mammors upplevelser av graviditet och förlossning. Även om mammorna föder barnen och är i behov av mer vård än papporna, är det två personer som blir föräldrar. Pappor behöver också uppmärksamhet och kunskap för att bli bra föräldrar. Svenska barnmorskor och sjuksköterskor saknar ibland kunskap om mäns upplevelser av graviditet och förlossning. Syftet med denna studie är att belysa blivande/nyblivna pappors upplevelser av barnmorskors/sjuksköterskors bemötande.

Enligt WHO (2012) ska förlossningsvård innebära att kvinnan ska kunna föda sitt barn på ett säkert och tryggt sätt. Hon ska kunna känna att hon får en säker vård och bli omhändertagen. För att den födande kvinnan ska få en positiv förlossningsupplevelse har kontinuerligt stöd visat sig vara av ytterska vikt. Syftet med denna tvärsnittsstudie var att undersöka kvinnors upplevelser av förlossningsvården i Göteborg och se om det fanns några skillnader i förlossningsvården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Mölndal. Mätinstrumentet KUPP (Kvalitet Ur Patientens Perspektiv) som modifierats för att passa förlossningssjukvården användes.

The aim of the present study was to gain a deeper understanding of the experiences of the contact with the ?fear of childbirth?-team (called Aurora-team) made by women who feared childbirth. Qualitative content analyses according to Graneheim and Lundman was used to analyse 91 womens own written notes made at the end of a questionnaire which (with a quantitative approach) evaluated the counseling made by the Aurora-team at a hospital in the south of Sweden. The following five categories developed during the analyses; experience of the conversation, not knowing creates fear, thoughts regarding mode of delivery, the importance of how the birth plan is managed and the personnel´s standpoint regarding fear of childbirth. These categories can be seen as parts of the themes of experiences which made the fear of childbirth easier or which made it worse.

Research show evidence for benefits of breastfeeding and that infant-feeding-plans are supportive. Family-centered care is the theoretical framework. Family support is crucial for successful breastfeeding. It is important that society creates opportunities for mothers to breastfeed and contribute information and support by healthcare professionals. The aim of this study was to evaluate how the Midwives and child healthcare nurses found that the newest breastfeeding strategy influenced their breastfeeding- and rearing support in the County of Jönköping.

The aim of this study was to describe young women's experiences of Midwives/ gynaecologists treatment in connection to gynaecological examination. A further aim was to achieve a better understanding of the factors that can form the basis of the experience of treatment. A qualitative study was performed in which the participants (N=10) was Swedish-speaking women aged 18-25 years, with experience of at least one gynaecological examination. Data were collected through semi-structured interviews, using an interview guide. The material was analyzed according to Graneheim and Lundman´s (2004) method for qualitative content analysis.

Aim: The aim of this study was to investigate nurses? experiences of communicating with patients with immigrant backgrounds regarding language barriers, patient relations and use of interpreter. Method: Eight persons participated in this study. Four registered Midwives were interviewed in a focus group and one clinical lecturer with a district nursing background, one midwife and two district nurses were individually interviewed about their experiences. The content was analysed using a qualitative content analysis.

Lönearbete utgör en väsentlig del av de flesta människors liv. Därför är det viktigt för individen och samhället att det finns mening med arbetet, och att det upplevs som meningsfullt. Barnmorskor tillhör en yrkeskategori som upplever sitt arbete som meningsfullt. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka vad sex kvinnliga barnmorskor upplever som meningen med sitt arbete ur ett individ- och samhällsperspektiv samt vad de upplever som meningsfullt i arbetet. Genom en fenomenologisk metod framställdes essensen från barnmorskornas upplevelser.

Dagligen utsa?tts vi fo?r en stor ma?ngd kemikalier, som har visat sig vara mer eller mindre farliga. Ma?nga av dessa kemikalier har en negativ pa?verkan genom att fo?rgifta miljo?n men ocksa? oss ma?nniskor. Barn och foster a?r speciellt utsatta fo?r skadliga kemikalier och fra?mst hormonsto?rande kemikalier.

I föreliggande single subject designstudie har tre personer med thai som modersmål och svenska som andraspråk tränats specifikt i svenskt uttal. Syftet med föreliggande studie var därför att utforma samt genomföra en uttalsintervention vilken delades in i en suprasegmentell och en segmentell modul. Syftet var vidare att undersöka hur suprasegmentella och segmentella förändringar i uttalet påverkade uttalets förståelighet. Uttalsträningen utfördes 14 gånger under en fem-veckors period. Interventionen delades upp i två moduler, en med suprasegmentellt fokus (B1) och en med segmentellt fokus (B2).

Då parförhållandet utvecklas från att bestå av två vuxna till att få barn tillsammans och blir en familj förändras livet för alltid. För de flesta par innebär föräldraskapet glädje och att barnet berikar deras liv, men för många parrelationer innebär det även en stor utmaning. Det finns mycket begränsat med forskning i Norden om hur föräldrapar har det i sin relation och vad som gör att vissa par klarar av omställningen till föräldraskapet bättre än andra. Syftet med arbetet var att beskriva föräldrars upplevelse av parrelationen när första gemensamma barnet var fyra år. Metoden som användes var kvalitativ innehållsanalys för att analysera det insamlade materialet som utgjordes av svaret på en öppen fråga ingående i en enkätstudie.

SammanfattningBakgrunden beskriver hur barnmorskans arbete ska byggas på vetenskap och beprövad erfarenhet enligt gällande författningar, förordningar, föreskrifter och andra riktlinjer. Det åligger därför barnmorskan att kunna söka, analysera och kritiskt granska relevant kunskap för att kunna delta i utvecklingsarbete eller dess utvärdering. Det finns ett värde i att reflektera över befintliga rutiner och vid behov medverka till en förändring samt implementera ny kunskap. Kliniska riktlinjer har tagits fram för att underlätta det kliniska arbetet och det är därför viktigt att riktlinjerna innehåller evidensbaserad forskning. Syftet med studien var att granska och värdera kvaliteten av lokala behandlingsriktlinjer gällande mödrahälsovårdens basprogram.

I ett internationellt perspektiv har Sverige hög amningsfrekvens, men under 2000-talet har amningsfrekvensen sjunkit och stora regionala skillnader ses. Kvinnorna rekommenderas att helamma sex månader. Mödravårdcentralen (MVC) informerar om bröstmjölkens hälsoeffekter som till exempel att bröstmjölken skyddar barn mot allergier. Forskning visar att överviktiga och feta kvinnor har kortare amningsduration, men få studier behandlar svenska förhållanden. Syfte: Syfte med fördjupningsarbetet är att studera samband mellan mammans BMI relaterat till amningsduration och mammans skattning av barnets hälsa de tre första levnadsåren.

Bakgrund: Denna litteraturstudie handlar om avnavling och när det är optimalt att avnavla det fullgångna friska barnet. Avnavling har länge varit ett diskuterat ämne bland obstetriker, barnmorskor och föräldrar. Föreliggande studie ska bidra till att öka barnmorskans och övrig vårdpersonals medvetenhet om när avnavling bör ske och när det är fördelaktigt för barnet att avnavlas. Rekommendationen är att friska fullgångna barn avnavlas sent om inte situationen kräver en tidig avnavling eller att föräldrarna önskar tidig avnavling pga. donation till biobanken.

Historiskt sett har mycket förändrats inom den kvinnliga sexualiteten, kvinnorna har gått från att inte ha några rättigheter alls till att under 1900-talet få fler och fler rättigheter. Hjärnan har stor betydelse för den sexuella lusten och många faktorer påverkar kvinnans lust. Påverkande faktorer på kvinnors lust och sexualliv efter att de har fött barn är bland annat fysiska, psykiska och hormonella. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelse av den sexuella lusten och sexuallivet efter att de har fött sitt första barn. Författarna har intervjuat kvinnor om deras upplevelse av sin sexuella lust samt sexuallivet när barnet var 9-18 månader, då kvinnan förmodas ha uppnått en trygghet i sin föräldraroll.