Sök:

Sökresultat:

2714 Uppsatser om Micro enterprises - Sida 41 av 181

IKEA-kulturen i Frankrike - vad händer i mötet mellan en stark organisationskultur och en stark nationalkultur?

Vi har i vår uppsats kommit fram till att man i stort kan beskriva IKEA-kulturen som homogen eller enhetlig, då den är baserad på universella värderingar, men med heterogena inslag som en konsekvens av nationella kulturskillnader och lokala omtolkningar av de universella värderingarna. Vi menar att detta påverkar kulturen i egenskap av styrverktyg och påstår med stöd i den dialektiska synen på utveckling att man kan styra med en stark organisationskultur men att det är omöjligt att ha full kontroll över kulturens utveckling då förändring, ur en kulturell aspekt, är något man aldrig fullt ut kan kontrollera..

Komplexitet och brister med införandet av IFRS 3

Denna uppsats slutsats är enligt vår mening att företagen till viss del följer upplysningskraven enligt IAS 36 p. 134 men eftersom det är ett principbaserat system leder detta till att upplysningskraven blir en tolkningsfråga. Detta gör att företagen tolkar upplysningskraven på olika sätt och medvetet som omedvetet i kombination med brist på kompetens, döljer information för att konkurrenterna inte ska få full insyn i verksamheten. Vi anser att normerna bör ha utformats till att bli ett ?kokboks tänkande? så att de inte kan tolkas på olika sätt och på så sätt minskar komplexiteten i IFRS regelverket..

Familjeföretag och Icke-Familjeföretag i Sverige

Denna studie ämnar utreda om det förekommer någon skillnad i prestation mellan familjeföretag och icke-familjeföretag i börsnoterade företag i Sverige. Perioden som undersöks är från början av 1999 till slutet av 2003. Vi finner att familjeföretag fortfarande har stor närvaro i Sverige med en tredjedel av de undersökta företagen. Slutsatsen av vår studie är att det föreligger en statistisk säkerställd skillnad i prestation mellan de två grupperna. Utifrån studien går det dock inte att avgöra vad skillnaden beror på, d.v.s.

Utdelning och branschtillhörighet-finns det ett samband?

Syftet med uppsatsen är att jämföra utdelning mellan olika företag i samma bransch på Stockholmsbörsen. Vi vill studera om det är möjligt att härleda företags utdelning till vilken bransch de befinner sig i. Genom att studera korrelationen mellan utdelning och branschtillhörighet studerar vi sambandet mellan dessa variabler. Genom vår regressionsanalys har vi har kunnat påvisa ett samband mellan utdelning och branschtillhörighet för ett flertal branscher under de undersökta åren. Samtidigt ger regressionen en svag förklaringsgrad, vilket tyder på att det finns ytterliggare faktorer som påverkar utdelningen..

En studie av tillgångsdefinitionen - applicerat på G4+1- gruppens förslag till en ny leasingredovisning

Syfte:Vårt syftet med uppsatsen är att i förhållande till tillgångsdefinitionen inom redovisning studera och analysera fråga 1 och 4 om redovisning av leasing i G4+1-rapporten från 1999. Utifrån detta kommer vi också att se på remissvaren och använda oss av alternativa tillgångsdefinitioner vid en analysering av G4+1-rapporten. Slutsatser: Många leasingavtal kan enligt tillgångsdefinitionerna klassificeras som en tillgång. Dock finns det motstånd till G4+1-gruppens förslag som grundar sig på det faktum att man inte accepterar aktiveringen av tillgångar som inte ägs. Vi anser att en utveckling av de gällande reglerna är att föredra framför införandet av en ny leasingredovisning..

Kan samma expansionsstrategi fungera på olika marknader? En studie av H&Ms etablering på den amerikanska marknaden

Mycket teori finns som behandlar skillnader mellan olika länder och hur detta påverkar hur ett företag väljer att expandera in på nya marknader. Dock måste ett företag inte ha en väl genomtänkt strategi för att etablera sig i USA så länge företagets medarbetare besitter en tyst kunskap om var de önskar etablera sig. Den tysta kunskapen är flexibel och det som bäst förhåller sig till en omvärld i ständig förändring. Denna kunskap grundar sig emellertid i en stark företagskultur varför denna ofta är viktigare än en fastställd expansionsstrategi..

Co-branding, motiv, framgång och verkan- en studie av fem varumärkesallianser.

Vi avser att undersöka vilka motiv företag har när de väljer att samarbeta kring varumärken samt vad det kan uppkomma för fördelar och nackdelar med allianserna. Vi vill även ta reda på vilka faktorer det finns för att lyckas med en varumärkesallians. För att uppfylla vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ metod. Vi har utfört intervjuer med fem allianser inom olika branscher. Det vanligaste motivet till att ingå en varumärkesallians är att kunna skapa ett mer framgångsrikt koncept än tidigare.

Behåller Apoteket framgångsreceptet?

Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera vilka förutsättningar Apoteket har för att konkurrera på en avreglerad marknad för receptfria läkemedel. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats med tonvikten på insamlandet av sekundär data från statliga utredningar. Metodangrepssättet är abduktivt. Slutsatser: Vår slutsats är att Apotekets förutsättningar för att konkurrera efter en avreglering framförallt beror på hur regelverket för detaljhandelns försäljning av receptfria läkemedel kommer att utformas. Utformningen kommer att avgöra hur stora inträdesbarriärerna blir på den receptfria marknaden och således påverka i vilken omfattning Apoteket kommer att utsättas för konkurrens..

En studie om vad som motiverar expats att stanna i företag

A flat organisation makes a horizontal career development possible, which means that it is more important to develop an individual?s knowledge base than to gain a higher title. This leads to a personal development, which motivates expats to stay. Since the responsibility of the career development mostly lies on expats themselves, companies should create conditions that make individual, internal job search possible. Like in IKEA:s case, it can be done through a strong and prestige less company culture, that penetrates the whole company.

Utveckling av applikationsplattform för inbyggt system

In the current situation in the housing market and in particular the inner city much attention is directed towards achieved prices per square meter in sales. The indicator is as a principle an appropriate measure of the housing market?s health and development, and can to some extent be used to make approximations of the general economic health status of municipalities and counties. It occurs occasionally that questions about whether prices are based on fundamentals at all times.The thesis questions that very issue, not from a macro accompanying financial perspective but rather from a microeconomic perspective, where each tenant ownership in the study is a micro-object. Are the observed prices per square meter rational relative to housing cooperative?s assets or is there a lack in the observed prices anchoring the respective association's finances.

?Lilla fruntimret rymde hemifrån?- En studie om kvinnors identitet i mansdominerade organisationer

En fallstudie gjord med två mansdominerade organisationer där kvinnors identifiering på dessa undersökd. Resultatet påvisar att kvinnor mycket väl kan identifiera sig med organisationenen, men att det finns fler hinder för kvinnor än män, för att känna sig som en del av organisationen. Detta gör att det bildas ett ojämnt förhållande mellan kvinnor och män i organisationerna vertikalt. Männen klättrar uppåt medan kvinnorna stannar längre ner. Detta beror inte till största delen på organisationerna, utan på samhällets sociala normer och värderingar om kvinnligt och manligt..

Corporate Social Responsibility - ett sätt att skapa förtroende?

This essay recognizes and criticizes a commonly held assumption that Corporate Social Responsibility (CSR) functions as a ?savings account of trust? between corporations and consumers. Based on five focus group interviews, the authors discuss how corporations that engage in society can sometimes raise and sometimes destroy the trust of potential consumers. One of our main findings is that CSR seems to raise the expectations among consumers. We then compare this phenomenon with the classical theory of the disconfirmation paradigm.

Kunskapstillgångarnas roll vid beslut i en decentraliseringsprocess - En studie av medarbetarna på Förenings-Sparbanken.

Syftet är att undersöka om kunskapstillgångarna stöder personalen i FöreningsSparbankens decentraliseringsprocess. För att uppnå detta syfte har vi använt oss av en enkätundersökning kompletterad med två intervjuer. Enkätsvaren och intervjuerna analyserar vi tillsammans med utvald teori och får bland annat fram följande slutsatser: Majoriteten av medarbetarna anser att decentraliseringen till stor del uppfylls på de lokala kontoren och att kunskaps- och servicenivån har ökat. En stor del av respondenterna känner även att de har den närmaste ledningens stöd vid beslutsfattande, vilket är extra viktigt under en decentraliseringsprocess. Samtliga medarbetare känner att de kan fatta rätt beslut i mötet med kunden..

Insynstransaktioner - Erhåller insynspersoner i små bolag riskjusterad överavkastning?

Syftet med studien är att med utgångspunkt i Fama & Frenchs trefaktormodell undersöka huruvida insynspersoner i små bolag erhåller riskjusterade överavkastningar, på kort och lång sikt, genom sina köptransaktioner. Eventstudiemetoden ligger till grund för studiens kvantitativa angreppssätt. Sammanfattningsvis konstateras att insynspersoner i små bolag erhåller överavkastning genom sina köptransaktioner. En överavkastning kan konstateras för alla de i studien undersökta tidshorisonterna. Det trots att den i metoden använda trefaktormodellen tar hänsyn till och justerar för den extra risk som förknippas med små bolag..

Ekonomistyrning i fastighetsbranschen - Kommunalt Vs. Privat

Vi vill först och främst belysa de likheter och skillnader som föreligger hos ett kommunalt och ett privat fastighetsbolag vad gäller deras ekonomistyrning då ägarförhållanden är olika. Utifrån detta kriteriet har vi undersökt vilka krav som ställs på företagens ekonomistyrning och om det finns betydande skillnader i denna. I vår slutdiskussion har vi lyckats identifiera de parametrar som vi tycker är relevanta då vi jämför bolagen. Jämförelsens mest betydande områden handlar t.ex. ägarförhållanden, strategi, investeringar, byggnationer, fastighetsbestånd, miljö, belöningssystem samt budgetfrågor.

<- Föregående sida 41 Nästa sida ->