The securities market was to undergo a major change with the entry of MiFID I in November 2007. EU´s establishment if the directive sets high standards for investment firms to establish internal guidelines in accordance with MiFID I. As right now, the securities market is facing further change with the proposal for MiFID II.MiFID II seeks to overcome MiFID I´s shown deficiencies. The greatest need for change are the rules that secure investor protection, with specific focus on regulation on information service from investment firms to customers. This essay deals with the rules on information service enacted in MiFID I compared to the changes presented in MiFID II to investigate whether the changes could strengthen investor protection as desired.MiFID II is a more detailed framework than its precursor.

MiFID (Markets in Financial Instrument Directive) är ett EU-direktiv som trädde i kraft den 1 november 2007, vilket har för avsikt att avreglera och harmonisera finans¬marknaderna i Europa samt ge investerare ett ökat skydd. MiFID har inneburit förändringar för värdepappershanterande företag som exempelvis de svenska bankerna som handlar med värdepapper och ger råd till kunder i samband med dessa affärer. Utredningens syfte är att undersöka hur Länsförsäkringar och SEB har tolkat MiFID med avseende på skyddet för privata investerare. För att uppfylla syftet har författarna gjort två intervjuer på respektive bank. Den teoretiska referensram som används är Regeringens proposition 2006/07:115 vilken ligger till grund för MiFID:s implementering i svensk lag.

SammanfattningMiFID, direktiv om marknader för finansiella instrument är ett nytt europeiskt regelverk för den finansiella sektorn som träder i kraft den 1: a november 2007. Direktivet syftar till att förstärka konkurrenskraften för den finansiella sektorn, förbättra konsumentskyddet samt inkludera hela utbudet av finansiella tjänster och produkter. Då MiFID: s införlivande i svenska lag försenades fick de svenska värdepappersföretagen under 2007 en relativt kort tidsperiod på sig att anpassa sina verksamheter till de nya bestämmelserna. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka svårigheter tre svenska värdepappersföretag erfarit vid arbetet med att anpassa deras verksamheter till de nya bestämmelserna i MiFID. Vi har studerat direktivet och jämfört med nuvarande regleringar samt genomfört fyra intervjuer, varav tre med svenska värdepappersföretag av varierande storlek.

This essay aims to analyse the Markets in Financial Instruments Directive, formally called MiFID, andwhether it improves the situation of the investor, the customer, on the market for securities. MiFID isa directive from the European Union and was implemented by the member states in 2007. Besideshaving the objective to harmonise the European financial market, the directive aims to increasecompetition and efficiency among the markets in the member states.After our initial reasearch in the area we choosed to do a textual analysis and divide the content ofMiFID into three main areas: trading venues, transparency and investor protection. These areas aresubsequently analysed in relation to the investor?s situation on the market for financial securities andthe overall question at issue is whether MiFID improves the situation of the investor.

Background: Markets in Financial Instruments Directive, MiFID, was implemented in Swedish law in 2007 and aimed to increase competition of the securities market in order to achieve efficiency and lower transaction costs and to enhance investor protection. Another aim was to increase confidence in the market. After the implementation of MiFID some doubts had been highlighted regarding its intentional effects. This evoked the authors? interest to examine the directive?s effects and its impact on investors? trust.Aim: To examine how various participants in the Swedish securities market experienced changes since the implementation of MiFID in 2007, and its impact on the securities market and minor investors' trust.Method: The study applied a qualitative method with a deductive approach to describe, interpret and understand the problem area.

Syfte: Syftet med vår studie är att skapa klarhet i vad det nya direktivet MiFID innebär, och vilken roll den utgör för harmoniseringen av den Europeiska finansiella marknaden. Vi vill även belysa vad de olika aktörer i den finansiella marknaden anser om harmoniseringen och vilken inställning de har till de olika delarna i MiFID direktivet.Metod: Vi har efter en noggrann selektering låtit: Aktiespararna,Fondhandlarföreningen och Finansinspektionen representera den svenskaFinnansmarknaden. Det är utifrån dessa tre parter vårt empiriska intag av hur harmoniseringen i samband med MiFID, samt hur direktivet i sig uppfattas på den svenska finansiella marknaden har fastställts. Vi har tagit del av artiklar, undersökningar och remissvar som har framtagits inom de tre grupperna för att skapa en förståelse angående deras åsikter och ställningstaganden vad gäller MiFID. Vi har även utfört intervjuer med de tre grupperna vidare presenterar vi vissa redan existerande teorier för en välfungerande finansiell marknad samthur harmoniseringen har fungerat inom tidigare områden.Resultat & slutsats: Alla aktörerna är positivt inställda till harmoniseringen och direktivet i stort, likväl framhävs många detaljer som står till hinder för att ambitionen om den enade finansiella marknaden skall kunna bli verklig under överskådlig tid.Andra slutsatser är att kostnaderna i samband med införandet av MiFID tros drabba värdepappersinstitutionerna hårdast, och förmodligen blir det investerarna som får bära kostnaderna i slutändan.

Uppsatsen tar upp det nya EU-direktivet MiFID. MiFID syftar till att harmonisera alla EU-länders värdepappersmarknader. Lagarna ska vara lika i alla länder för att underlätta handeln med värdepapper. Vi skriver uppsatsen utefter kvalitativ metod. Vi har intervjuat en hel del intressant folk som är insatta och medverkande i införandet av direktivet.

BAKGRUND: År 2007 infördes MiFID-direktivet bland EU:s medlemsländer vars främsta mål var att öka konkurrensen på den europeiska aktiemarknaden. I samma veva avskaffandes börsmonopolet vilket lett till att det idag finns fler handelsplatser som erbjuder aktiehandel, så kallade multilateral trading facilities (MTF). Genom denna etablering har aktiemarknaderna genomgått en marknadsstrukturförändring, vilket kan ha lett till förändring av transaktionskostnader och möjliggjort uppkomst av eventuella oväntade effekter. Det här är något som idag fem år efter implementeringen av MiFID-direktivet diskuteras frekvent.SYFTE: Huvudsyftet med uppsatsen är att kartlägga och utifrån institutionell teori analysera hur införandet av multilateral trading facilities förändrat och påverkat transaktionskostnader på svenska marknadsplatser som bedriver handel med aktier. Ett delsyfte är också att beskriva institutionen multilateral trading facility och dess framväxt.GENOMFÖRANDE: Studien har genomförts med ett kvalitativt tillvägagångssätt genom intervjuer med berörda parter på aktiemarknaden i Sverige.

?Högfrekvenshandel har de senaste åren växt till att bli en betydande kraft på de finansiella marknaderna och således även fått mycket medial uppmärksamhet. Den här medieuppmärksamheten intensifierades den 6:e maj 2010 då "Flash-krashen" inträffade på Dow Jones indexet i New York och påverkade marknader över hela världen.Vår avsikt med den här kandidatuppsatsen är att kritiskt granska högfrekvenshandeln som fenomen samt den diskussion som förs angående ytterligare reglering av handeln. Detta görs genom en inledande period av litteraturstudier som kompletteras med djupintervjuer av olika aktörer på marknaden.Våra resultat visar att högfrekvenshandeln inte för med sig så stora negativa effekter som media målar upp, och att den forskning som gjorts på ämnet indikerar att handeln främst tillför positiva effekter i form av ökad likviditet och minskad volatilitet.Uppsatsen behandlar även dagens regleringssituation och analyserar de förslag på åtgärder som har lagts fram på EU-nivå. Vår analys visar att många av de förslag som diskuteras är direkt missriktade och inte adresserar det egentliga problemet? en situation som kantas av oklara roller gällande tillsyn och övervakning..

BAKGRUND: År 2007 infördes MiFID-direktivet bland EU:s medlemsländer vars främsta mål var att öka konkurrensen på den europeiska aktiemarknaden. I samma veva avskaffandes börsmonopolet vilket lett till att det idag finns fler handelsplatser som erbjuder aktiehandel, så kallade multilateral trading facilities (MTF). Genom denna etablering har aktiemarknaderna genomgått en marknadsstrukturförändring, vilket kan ha lett till förändring av transaktionskostnader och möjliggjort uppkomst av eventuella oväntade effekter. Det här är något som idag fem år efter implementeringen av MiFID-direktivet diskuteras frekvent.SYFTE: Huvudsyftet med uppsatsen är att kartlägga och utifrån institutionell teori analysera hur införandet av multilateral trading facilities förändrat och påverkat transaktionskostnader på svenska marknadsplatser som bedriver handel med aktier. Ett delsyfte är också att beskriva institutionen multilateral trading facility och dess framväxt.GENOMFÖRANDE: Studien har genomförts med ett kvalitativt tillvägagångssätt genom intervjuer med berörda parter på aktiemarknaden i Sverige.

Genomförandet av MiFID-direktivet år 2005 har påverkat privatrådgivarens arbete i stort. Regeländringarna blev starten för flertalet förändringar i bankbranschen och ett större fokus lades på branschetik samt etik vid rådgivningssituationen. Syftet med studien har varit att försöka fastställa vad som påverkar privatrådgivaren i arbetet med etiska aspekter i en rådgivningssituation. Undersökningens övergripande karaktär var en kvalitativ fallstudie som utgår ifrån aktörssynsättet. Den teoretiska referensramen kom till att bestå av institutionell teori, agentteori samt etisk teori.

Högfrekvenshandel (HFT) och algoritmhandeln har den senaste tiden blivit uppmärksammad bland allmänheten och i media och beskylls vara orsaken till den senaste tidens turbulens på finansmarknaden. Akademisk litteratur och empiriska undersökningar visar på det motsatta och HFT har kommit att bli en viktig faktor på marknaden.Den polariserade debatt som framställs i media saknar ofta tillräcklig information om vad högfrekvenshandel är och det finns dessutom olika definitioner på vad HFT är. Detta har skapat ett stort avstånd mellan den bild av HFT som återges i akademisk forskning och den bild som ges i media.Syftet med uppsatsen är att ge en bild av hur högfrekvenshandel fungerar och påverkar dagens finansmarknad. Uppsatsen syftar också till att undersöka eventuella för- och nackdelar med högfrekvenshandel. För att kunna förstå hur högfrekvenshandeln fungerar inleder vi uppsatsen med en grundläggande översikt på hur aktiemarknaden ser ut idag för att sedan komma in på hur högfrekvens- och algoritmhandel fungerar.

Högfrekvenshandel (HFT) och algoritmhandeln har den senaste tiden blivit uppmärksammad bland allmänheten och i media och beskylls vara orsaken till den senaste tidens turbulens på finansmarknaden. Akademisk litteratur och empiriska undersökningar visar på det motsatta och HFT har kommit att bli en viktig faktor på marknaden.Den polariserade debatt som framställs i media saknar ofta tillräcklig information om vad högfrekvenshandel är och det finns dessutom olika definitioner på vad HFT är. Detta har skapat ett stort avstånd mellan den bild av HFT som återges i akademisk forskning och den bild som ges i media.Syftet med uppsatsen är att ge en bild av hur högfrekvenshandel fungerar och påverkar dagens finansmarknad. Uppsatsen syftar också till att undersöka eventuella för- och nackdelar med högfrekvenshandel. För att kunna förstå hur högfrekvenshandeln fungerar inleder vi uppsatsen med en grundläggande översikt på hur aktiemarknaden ser ut idag för att sedan komma in på hur högfrekvens- och algoritmhandel fungerar.

I november 2007 införde politikerna i Bryssel ett direktiv med avsikt att öppna upp för konkurrens och öka transparensen på Europas aktiemarknader. Börsmonopolet bröts upp och aktiemarknaden fragmenterades, det blev då möjligt att handla aktier på andra marknadsplatser än enbart på primärmarknaden.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den fragmenterade handeln påverkar marknadsövervakningen och informationsflöden mellan marknadsplatserna. Är marknadsplatsernas informationssamarbete tillräckligt bra för att skapa en säker och effektiv marknad? Har riskerna för marknadsmissbruk ökat och hur väl står direktivet rustat mot insynspersonshandel? För att få en inblick i ämnet gjordes en litteraturstudie i MiFID och dess påverkan på marknaden. Rapporter, artiklar, lagtexter och direktivets artiklar ligger som grund för utformandet av den empiriska undersökningen som bestod av intervjuer med personer som är väl insatta i ämnet och en enkätundersökning till olika marknadsplatser som handlar med svensknoterade aktier.Resultatet av den empiriska undersökningen visar att det finns stora problem med marknadsövervakningen och informationsflöden på den europeiska aktiemarknaden.

ABSTRACTTitel:Compliance i två storbankers baltiska dotterbolag Nivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare:Johanna Bäckström, Marita Alanen Handledare:Markku Penttinen Datum:2011 - 01 Syfte:Syftet med studien är att förmedla en insyn i bankernas arbete med implementering av interna regler, internationella och nationella regelverk i sina utländska dotterbolag i Baltikum. Detta för att ge läsaren en ökad förståelse och en djupare inblick i bankernas arbete mot ett effektivt compliancearbete. Metod:En kvalitativ undersökning riktad mot två banker utförda genom intervjuer via e-mail. Respondenterna är två personer som arbetar inom området för studien på varje bank. Den teoretiska referensramen är byggd på vetenskapliga artiklar och offentliga handlingar och är utgångspunkten för analysen.