?Burberry - En studie om byggandet och profileringen av ett varumärke utifrån visuell Metodologi? är skriven av Charlotte Wennström, student på institutionen för journalistik, medie- och kommunikationsvetenskap på Stockholms universitet.I denna uppsats analyseras den visuella framställningen av ett varumärke i reklamannonser sända av Burberry under hösten 2009 respektive våren 2010. Uppsatsen undersöker huruvida stereotypa framställningar av varumärket speglas i bildmaterialet utifrån semiotisk analys, vad det avser att förmedla och till vilken målgrupp. Arbetet genomförs med hjälp av bildanalys som är en kvalitativ metod. Uppsatsen utgår ifrån de semiotiska begreppen denotation och konnotation.

Denna studie kartlägger systemvetenskaplig kurslitteratur som används på svenska universitet.Utifrån denna kartläggning har en ordsökning med syfte att ge en indikation på genuspartiskhet itext sedan utförts. Detta har gjorts med hjälp av programvaran Hamlet II, ordlistor medgenuspartiska och genusneutrala ord samt ord för att beteckna generiska personer inom IT. Medhjälp av teorier om design science och Metodologi har resultatet slutligen visat att denarbetsprocess som genomsyrat studien kan ses som en återanvändbar metod för att undersökagenuspartiskhet i systemvetenskaplig kurslitteratur..

I forskningsprojektet undersöktes hur fem högutbildade utlandsfödda kvinnor har kommit in på arbetsmarknaden och fått ett arbete utifrån sin kompetens. I studien presenteras resultat om hur dessa utlandsfödda kvinnor i egenskap av bland annat ett feministiskt synsätt och utifrån sin egen förmåga har kommit in på arbetsmarknaden. Hinder och framgång som kvinnorna upplever i sin yrkesverksamhet beskrivs i studien. Denna kvalitativa studie genomfördes med e-Metodologi, en sammankoppling av den fysiska och den elektroniska världen.  .

Feministisk forskning har lämnat viktiga och ofta provocerande vetenskapsteoretiska och Metodologiska bidrag både till sociologin och till samhällsvetenskaperna i stort åtminstone sedan 1970-talet. Vetenskapsteoretiskt har feministiska forskare försökt skapa en forskning som kunde bidra till att öka kunskapen om ojämlikhet och maktstrukturer och som även kunde bidra till arbetet för förändring. Metodologiskt har det handlat om jakten på forskningsmetoder som bygger vidare på den radikala kvinnorörelsens ideal om systerskap och icke-hierarki och alltså fungerar emancipatoriskt för kvinnorna som deltar i studien (eller åtminstone inte fungerar förtryckande). I uppsatsen diskuterar jag kring en Metodologi för en emancipatorisk forskning, utifrån en analys av de Metodologiska konsekvenserna av två feministiska perspektiv. Det första perspektivet, det vardagliga, fokuserar på kvinnors vardagliga erfarenheter och menar att det är i dessa som kunskap om förtryck bör sökas.

Syftet med min studie var att ta del av och beskriva samt analysera socialpedagogers erfarenheter av att arbeta med barn i ungerska skolor genom en etnografisk undersökning. Studien var genomförd i Ungern i tre olika skolor. Deltagande observationer pågick i fyra veckor och semistrukturerade intervjuer har utfördes i tre olika verksamheter varav fyra intervjupersoner samt lärare också medverkade från universitetet. Studien grundar sig på en kvalitativ Metodologi och intervjuer har tolkats ur en hermeneutisk forskningstradition. Resultatet visar att socialpedagogernas svårigheter i deras arbete grundar sig på de kulturella skillnader som finns mellan ungerska och romska barns uppväxt.

Redan 1899 skrev Woodworth om iakttagelser av effekten av visuell feedback på rörelser. Sedan dess har ett stort antal studier berört ämnet och studerat effekterna de medför. Denna studie anser att det finns brister i kunskapen om visuell feedbacks effekter inom vardaglig användning. Genom att låta deltagare använda och utvärdera instanser av en bokningsplattform för biljetter till ett event har studien observerat användarens upplevelse och effektivitet under processen.Den insamlade datan analyserades via variansanalys men lyckas inte avfärda nollhypotesen. Studiens resultat visade ingen korrelation mellan närvaron av visuell feedback på hover-funktionen och användarens effektivitet och upplevelse.

Syftet är att se hur Aftonbladet publicerar sina artiklar rörande vikt. Vi vill undersöka vad det skrivs om och hur de framställer artiklarnas innehåll. Teori Michel Foucault (1926-1984) studerar maktförhållande i samhället och hur dessa indirekt påverkar människor. Mike Featherstone (1946-) studerar det växande konsumtionssamhället och hur det förhåller sig till människokroppen. Thomas Johansson (1959-) studerar synen på kroppen i samhället och att hälso- och kostindustrin har kommit att bli en skönhetsindustri.Metodologi Kritisk diskursanalysResultat Artiklarnas innehåll påbjuder mirakelkurer på alla hälso- och viktproblem.

Jag har valt att fo?rdjupa mig i begrepp och metoder fo?r textlig gestaltning inom klassisk romanssa?ng. Min underso?kning ro?r dels vad olika begrepp kopplat till textgestaltning inneba?r, och dels vilka metoder sa?ngare anva?nder eller kan anva?nda sig av i en textgestaltningsprocess. Jag har anva?nt mig av bo?cker skrivna av bl.a.

Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och med en diskursanalytisk Metodologi skärskådas Folkpartiet Liberalernas integrationspolitik. Denna politik bör förstås som en strategi att hantera ett ?utanförskap?. Samhällsforskaren Ruth Levitas har i sina studier av brittiska New Labour beskrivit tre diskurser som hon menar dominerar eller har dominerat partiets syn på ?utanförskapet?.

Kvinnomisshandeln ökar ständigt och betraktas som ett allvarligt samhällsproblem. Syftet med vårt arbete är att försöka få ett svar på frågan: ?varför stannar hon kvar??. Vår frågeställning är: Varför stannar en del kvinnor kvar hos män som misshandlar dem fysiskt och/eller psykiskt? Uppsatsens Metodologi är kvantitativ.

Kvinnomisshandeln ökar ständigt och betraktas som ett allvarligt samhällsproblem. Syftet med vårt arbete är att försöka få ett svar på frågan: ?varför stannar hon kvar??. Vår frågeställning är: Varför stannar en del kvinnor kvar hos män som misshandlar dem fysiskt och/eller psykiskt? Uppsatsens Metodologi är kvantitativ.

Denna C-uppsats i socialpsykologi syftar till att undersöka hur en grupp gymnasieelever reflekterar kring sina egna och andras erfarenheter av grupptryck. Arbetet ska bidra till att få en förståelse för socialpsykologiska interaktioner som återfinns i resonemanget kring grupptryck. Arbetet grundar sig på intervjuer av fem gymnasielevers upplevelser av grupptryck och använder hermeneutiken i sin Metodologi. Empirin analyseras genom tre teorier som behandlar olika perspektiv på grupptryck; beteende, existentiellt och intersubjektivt. Dessa teorier är Social Proof, Sartres Ond Tro samt Meads intersubjektivitet.

Förändringar i livskvalitet till följd av urininkontinens är ett vanligt fenomen. Trots moderna behandlingar är det fortfarande många kvinnor som får negativa konsekvenser. Konsekvenserna berör både kroppen och psyket. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens och deras erfarenheter av vård och behandling. Metoden som användes för denna litteraturstudie och för att systematisk finna relevant litteratur var Willmans Metodologi.

Förändringar i livskvalitet till följd av urininkontinens är ett vanligt fenomen. Trots moderna behandlingar är det fortfarande många kvinnor som får negativa konsekvenser. Konsekvenserna berör både kroppen och psyket. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens och deras erfarenheter av vård och behandling. Metoden som användes för denna litteraturstudie och för att systematisk finna relevant litteratur var Willmans Metodologi.

Med denna litteraturstudie var syftet att få insikt i copingstrategier som sjuksköterskor i mötet med patienter med cancer använder. Med inspiration av Goodmans Metodologi samlades tio vetenskapliga artiklar in från de tre databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Artiklarna var både kvantitativa och kvalitativa. Dessa granskades och kvalitetsbedömdes individuellt av de två författarna före resultatet sammanställdes. I resultatet kunde åtta övergripande copingstrategier urskiljas: planering, gränsdragning, konfrontation, stöd, fly undan, positiv omvärdering, ventilera känslor och acceptans.