Denna studie har i huvudsyfte att belysa hur lÀrare ute i verkligheten arbetar för att underlÀtta lÀrande i matematik för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vidare frÄgas, vilka punkter lÀrarna anser som sÀrskilt viktiga att tÀnka pÄ vid undervisningen av elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter i Àmnet matematik samt vilka faktorer som ligger till grund för lÀrarnas val av metoder. De datainsamlingsmetoder som anvÀndes var observationer i klassrum och intervjuer med fem lÀrare i grundskolans Är 1, 2, 3 och 5. DÀrtill genomfördes litteraturstudier inom omrÄdet. Resultatet frÄn studien visar en samstÀmmighet mellan hur lÀrarna i föreliggande studie arbetade i klassrummet och deras uppfattningar om hur de kan underlÀtta matematikinlÀrningen för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter.

Syftet med detta examensarbete var att utvÀrdera tre olika metoder för mÀtningav energiomsÀttning hos mÀnniskokroppen med förhoppningen att kunna komma fram till en enklare metod vilket kan underlÀtta frÀmst för patienter men Àven för sjukvÄrdspersonalen. UtvÀrderingen grundas pÄ mÀtningar av BMR.Det finns flera olika metoder att mÀta energiomsÀttningen och jag har anvÀnt mig av indirekt kalorimetri (referensmetod), bioimpedansmÀtning (BIA) och Sensewear Armband. Den sistnÀmnda Àr en helt ny metod och det Àr denna metod som frÀmst har utvÀrderas gentemot de andra. MÀtningarna med alla tre metoderna utfördes vid samma tillfÀlle efter fasta för varje försöksperson (n=10)och patient (n=2). Armbandet bars i tre dygn, indirekt kalorimetri mÀttes under 30 min och BIA mÀttes vid ett tillfÀlle.

Undersökningen tar sin utgÄngspunkt i huruvida den Svenska förnödenhetsförsörjningen Àr interoperabel gentemot NATO. Detta med bakgrund till att Försvarsmakten har genomgÄtt en större omorganisation till ett insatsförsvar som ska kunna verka och samarbeta tillsammans med andra nationer i multinationella insatser.  Syftet med denna undersökning Àr att jÀmföra huruvida den svenska förnödenhetsförsörjningen Àr interoperabel med NATO.Metoden för undersökningen Àr en teorikonsumerande metod dÀr en teori om interoperabilitet anvÀnds. Genom teorin har fyra olika variabler tagits ut och Àr utgÄngspunkter för det empiriska material och de omrÄden som har undersökts. Slutligen har det empiriska materialet renderat i en jÀmförandeanalys mellan Sverige och NATO för att kunna besvara frÄgestÀllningen.  Slutsatser som Àr dragna av undersökningen Àr att Försvarsmaktens förnödenhetskedja till viss del Àr interoperabel med NATO.

Denna studie berör skolor som Àr medlemmar i nÀtverket European Network of Health Promoting Schools och benÀmner sig som hÀlsofrÀmjande skolor. Syftet var: Att identifiera, beskriva, förklara och förstÄ de metoder som anvÀnds inom undervisningen i hÀlsofrÀmjande grundskolor i Norden och Storbritannien. Metoden var litteraturgranskning dÄ detta Àr en litteraturstudie. Vetenskapliga artiklar och utvÀrderande material anvÀndes och ett totalt antal av 13 artiklar som berörde flera skolor i ett land presenteras i studien. Resultatet visade att eleverna skulle vara mer sjÀlvstÀndiga i sitt kunskapsinhÀmtande och skolorna anvÀnde metoder sÄsom egna undersökningar eller diskussioner.

Bakgrund: Operationssjuksköterskan anvÀnder olika förebyggande ÄtgÀrder för att skydda och förhindra patienten och arbetslaget mot stick- och skÀrskador. Förebyggande metoder kan vara hands free-teknik och neutral zon, dubbla handskar eller trubbig suturnÄl. Syfte: Att med denna intervjustudie belysa vad operationssjuksköterskan anvÀnder för metoder för att förebygga tillbud av stick- och skÀrskador. Metod: Studien var en semistrukturerad intervjustudie med fyra yrkesverksamma operationssjuksköterskor inom perioperativ omvÄrdnad. Materialet transkriberades och analyserades med manifest innehÄllsanalys och presenterades i tema och kategorier.

Vi har undersökt hur man identifierar dyslexi pÄ gymnasienivÄ för att fÄ svar pÄ varför dyslexiproblematiken ser ut som den gör i högre utbildningar. Syftet med studien Àr att ur ett pedagogiskt perspektiv undersöka hur en process av dyslexiidentifiering ser ut pÄ gymnasienivÄ samt se hur verktyg/metoder som tillhandahÄlls fungerar. VÄrt arbete har utgÄtt ifrÄn frÄgor som:Vilka erfarenheter har pedagoger pÄ gymnasiet av dyslexiidentifieringar?Hur fungerar resurser, sÄsom metoder och verktyg, Àr de tillrÀckliga för att upptÀcka dyslektiker?ForskningsomrÄdet har angripits med en kvalitativ metod genom intervjuer med olika typer av pedagoger pÄ fyra gymnasieskolor i södra Sverige. Resultatet av intervjuerna visade att dyslexiidentifieringen Àr ett komplext problem dÀr sprÄkets betydelse har stor vikt för upptÀckterna.

Ett hÄllbart byggande har de senaste Ären blivit allt viktigare sett ur ekonomiska och miljömÀssiga perspektiv. Det har bland annat resulterat i högre krav pÄ byggnadens energianvÀndning vilket bl a förutsÀtter en god lufttÀthet. De hÄrdare ekonomiska kraven har Àven lett till en ökad produktivitet vilket har resulterat i byggande med högre prefabriceringsgrad. En hög prefabriceringsgrad kan förkorta byggtiden och effektivisera byggandet. En utmaning Àr att kunna kombinera en lufttÀt byggnad med en hög prefabriceringsgrad.

Bakgrund: Reumatoid atrit (RA) Àr en av de mest kÀnda reumatiska sjukdomarna och kan beskrivas som en kronisk, systemisk, inflammatorisk sjukdom. Sjukdomen drabbar ca 1 % av befolkningen. Fysiologiska och anatomiska störningar som kan drabba personer med RA Àr rörelse- och belastningssmÀrta, nedsatt rörlighet, leddeformitet, nedsatt muskelfunktion och nedsatt kondition. Syfte: Att undersöka vilka metoder för, och vilka effekter av, fysisk trÀning som fanns dokumenterade i vetenskaplig litteratur för personer med reumatoid artrit. Metod: En datasökning gjordes pÄ databaserna PubMed, SweMed + och Cochrane.

Webbutveckling Àr, i förhÄllande till traditionell systemutveckling, ett relativt ungt forskningsomrÄde. En hel del forskning har dock gjorts inom omrÄdet. MÄnga studier har syftat till att utveckla metoder och tekniker som ska stödja arbetet i praktiken. Det har emellertid visat sig att dessa metoder och tekniker sÀllan anvÀnds av webbyrÄer. ArbetssÀttet inom branschen beskrivs ofta som ostrukturerat och ibland kaotiskt.

Syftet med min studie Àr att studera vilka metoder som anvÀnds pÄ nÄgra grundskolor för att utveckla det svenska sprÄket hos tvÄsprÄkiga elever. I min undersökning har jag utgÄtt ifrÄn kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod. Jag har valt att intervjua fem pedagoger som arbetar med elevers tvÄsprÄkiga utveckling i Ärskurs 1-4 pÄ tre skolor frÄn tre olika miljöer i en större stad i södra Sverige. Resultatet visade att nÀstan alla pedagogerna anvÀnder liknande arbetsmetoder nÀr det gÀller sprÄkutveckling, dessa metoder beskrivs i sin helhet i uppsatsen. Jag har Àven uppmÀrksammat att alla lÀrarnas mÄl Àr att anvÀnda de metoderna som ska hjÀlpa barnen att utveckla det svenska sprÄket.

Det finns mÄnga olika typer av affÀrssystem pÄ marknaden och företagen har investerat i egna unika IT-lösningar, vilket har medfört att man har lÄst in sig i den egna tekniska plattformen genom bland annat punkt till punkt- implementationer. För att rÄda bot mot detta Àr det dÄ önskvÀrt att olika system och applikationer ska kunna kommunicera med varandra genom att utbyta data pÄ ett standardiserat sÀtt. För att uppnÄ dessa integrationsmÄl har en tjÀnsteorienterad arkitektur, Service Oriented Architecture (SOA) vÀxt fram. Syftet med denna uppgift Àr att undersöka möjliga metoder för att utveckla en tjÀnstebaserad arkitektur för integration mot Avantra AB:s upphandlingssystem, Avantra Upphandling. Detta utifrÄn krav och direktiv som stÀlldes av Avantra samt de möjligheter och begrÀnsningar som styrs av deras utvecklingsmiljö, -verktyg och -rutiner.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Konservatorsprogrammet15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2013:12.

Det uppkommer ideligen innovativa tekniker för att utveckla möjligheterna att erhÄlla större förtjÀnst utifrÄn sitt agerande för företag och organisationer. En av teknikerna Àr webb-baserade informationssystem. Syftet med detta projekt Àr att undersöka huruvida traditionella systemutvecklingsmetoder stödjer utvecklingen av webb-baserade informationssystem och om dessa metoder anvÀnds i arbetet med att utveckla webb-baserade informationssystem.För att erhÄlla en bÀttre överblick av problemet och för att kunna definiera en problemstÀllning inleddes undersökningen med att studera tillgÀnglig litteratur. ProblemstÀllningen besvarades genom svar som inhÀmtades frÄn ett antal intervjuer, vilka genomfördes med företag som arbetar med utveckling av webb-baserade informationssystem, samt den information som erhölls frÄn litteraturstudien.Arbetet har förts pÄ en strategisk nivÄ dÀr de tekniska lösningarna inte har diskuterats i detalj, dock finns det vissa tekniska beskrivningar för att göra rapporten tydligare. Ett resultat som undersökningen givit Àr att traditionella systemutvecklingsmetoder anvÀnds, men dÄ förÀdlade i nya former för att tillse utvecklingen av webb-baserade informationssystem.

Denna undersökning handlar om hur pedagoger hanterar och löser konflikter mellan barn i förskolan. Vi har fokuserat pÄ pedagogernas ingripande, metoder de anvÀnder vid hanteringen, agerandet i konflikthanteringen, hur barnen agerar och om barnen fÄr möjlighet att försöka lösa konflikter sjÀlva. VÄrt tillvÀgagÄngssÀtt har varit intervjuer med pedagoger och observationer i verksamheten med pedagoger och barngrupp. Vi har Àven anvÀnt oss av videoobservationer nÀr möjligheten fanns. Teorin i arbetet Àr Vygotskij och ett flertal forskares perspektiv pÄ konflikt, konflikthantering och kommunikation. Dessa tre ord Àr viktiga begrepp i vÄrt arbete. I vÄrt resultat kan man lÀsa om pedagogers anledningar till att ingripa, vilka metoder de praktiserar i hanteringen, hur de gÄr tillvÀga och om att de lÄter barnen fÄ möjlighet att lösa konflikter, till och med uppmuntrar barnen att lösa konflikter sjÀlva. Det stÄr Àven om förebyggande arbete, hur viktigt det Àr med kunskaper i konflikthantering och om att vistelse utomhus har en pÄverkan vid konflikter. VÄr slutsats Àr att konflikthantering och kommunikation Àr viktiga kompetenser som behöver trÀnas upp bÄde hos pedagoger och barn.

Formativ bedömning Àr den process dÀr bedömningar anvÀnds för att fatta beslut och forma undervisningen. Att som lÀrare anvÀnda formativ bedömning i praktiken har visat sig ha goda effekter pÄ elevers lÀrande och resultat. Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad förstÄelse för elevers erfarenheter av de metoder som anvÀnds inom formativ bedömning och elevernas förmÄga att uppfatta och vÀrdera sitt eget lÀrande i matematikundervisningen. Jag vill undersöka vilka elevernas erfarenheter Àr av metoderna som baseras pÄ de nyckelstrategier som finns inom formativ bedömning samt jÀmföra om det Àr nÄgon skillnad pÄ grupper som arbetat med lÀrare som utbildats i formativ bedömning och de elever som inte arbetat med en lÀrare som har fÄtt samma utbildning inom formativ bedömning. För att göra detta kommer jag anvÀnda mig av en enkÀtundersökning.