Preparandutbildningen Àr relativt nytt pÄ gymnasieskola och det Àr inte alla gymnasieskolor som har denna utbildning. Inom vÀgledning pÄ gymnasieskolor Àr studie- och yrkesvÀgledarnas metoder och insatser för preparandelever inte tydliga, vilket gör att man inte kan pÄ ett strukturerat och överskÄdligt sÀtt kunna överblicka insatserna och metoderna. Detta gör att studie- och yrkesvÀgledarna kan bli begrÀnsade i sitt val av insatser och metoder för preparandeleverna. Dessutom kan de inte dra nytta av varandras erfarenheter av metoder och insatser. VÄr studie syftar till att undersöka vilka vÀgledningsmetoder och insatser en studie- och yrkesvÀgledare anvÀnder sig av i sitt arbete med preparandeleverna, och hur dessa metoder och insatser kan bidra till att eleverna gör ett vÀlunderbyggt val inför deras gymnasieval. De teoretiska begreppen vi anvÀnder för att analysera resultatet Àr sjÀlvkÀnnedom, kompromiss och begrÀnsningar samt beslutsprocess.

Studien syftar till att beskriva och analysera svenska företags metoder för att berÀkna sina rÀntebaserade avkastningskrav för verksamhet, investeringar och produkter. Resultatet visar att det i praktiken anvÀnds sofistikerade metoder för att berÀkna rÀntebaserade avkastningskrav. Dessa har störst genomslagskraft pÄ investeringsomrÄdet medan redovisningsbaserade rÀntabilitetsmÄtt dominerar pÄ verksamhetsomrÄdet. RÀntebaserad styrning pÄ produktomrÄdet anses generellt vara irrelevant..

Syftet med denna systematiska litteraturstudie Àr att undersöka vilken betydelse lÀrarenhar för elevens motivation till lÀrande i skolan. Fokus i studien ligger pÄ att se hurmotivation frÄn lÀrare kan pÄverka elevers instÀllning till skolarbetet och skolan, menocksÄ vilka olika metoder som lÀrare kan anvÀnda sig av för att motivera elever. StudienÀr gjord utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Resultaten visar att lÀraren Àr en av flerakÀllor till elevers motivation, men inte den enda. Vidare visar resultaten att relationenmellan lÀrare och elev kan vara betydelsefull för elevens instÀllning till skolarbetet.LÀrare kan anvÀnda sig av olika metoder för att motivera elever, i studien har docksamtal mellan elev och lÀrare framkommit som ett ofta anvÀnd och effektiv metod..

Var fjÀrde patient som genomgÄr cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling) upplever illamÄende och krÀkningar av olika grad, i fortsÀttningen kallat N/V, Nausea and Vomiting. MÄnga patienter upplever att N/V Àr det mest plÄgsamma och försvagande med cancersjukdomen under pÄgÄende behandling. Behandling av N/V ges i förebyggande syfte, men innebÀr inte ett garanterat skydd för alla patienter. KomplementÀra metoder anvÀnds bÄde för behandling och i förebyggande syfte av N/V. RÀdsla för N/V innebÀr att mÄnga patienter vÀljer att avstÄ eller avbryter sin cytostatikabehandling i förtid.

Jag Àmnade att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare praktiskt bemöter frÀmlingsfientlighet. Vilka metoder anvÀnds? VarifrÄn kommer dessa metoder? Hur upplever lÀrare att dessa metoder fungerar? För att ta reda pÄ detta har jag genomfört en kvalitativ studie med intervju som metod. Jag genomförde fem oberoende intervjuer med fem olika lÀrare frÄn olika skolor. Det jag fick ut av dessa fem intervjuer har jag sedan jÀmfört, analyserat och kopplat till tidigare forskning samt litteratur som önskar att vÀgleda lÀrare i arbetet mot frÀmlingsfientlighet.

Korta aktieaffÀrer och spekulationer i derivat har blivit allt vanligare. Vi har undersökt studenter frÄn LuleÄ Tekniska Universitet och deras beteenden och metoder nÀr de handlar med vÀrdepapper. Vi har konstaterat att mÄnga medvetet höjer risken maximalt för att öka chansen till hög avkastning. MÄnga ökar risken genom derivathandel, andra genom sÄ kallad ?daytrading?.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur anstÀllningen av personal inom Àldreomsorgen gÄr tillvÀga samt vilka personer söker enhetscheferna. För att klargöra syftet har vi anvÀnt oss av tvÄ frÄgestÀllningar. Vilka metoder och strategier anvÀnder enhetschefen för att hitta lÀmpliga personer, samt vilka kvalifikationer söker enhetscheferna hos de personer som ska anstÀllas?VÄr studie baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer inom Àldreomsorgen. Det resultat som efter bearbetning och analys framkommit har vi valt att redovisa i olika kategorier.

I denna uppsats har jag undersökt metoder för förvaltande av kunskap samt lÀrande pÄ arbetsplatsen genom att utgÄ ifrÄn personalens expertkunskaper inom sitt arbete och hur företag kan ta tillvara dessa. Den samlade kunskapen som finns pÄ företag Àr ett vÀrdefullt verktyg. Om den skulle varit möjligt att ta tillvara den pÄ ett effektivt sÀtt skulle bÄde medarbetare och företagets utveckling kunna dra stor nytta av det. Jag har undersökt hur denna kunskap skulle kunna förvaltas för att de anstÀllda ska kunna fÄ mer ansvar och möjlighet att förbÀttra sin arbetsplats med hjÀlp av olika metoder. Detta har jag gjort i samarbete med företaget Jidoka Innovation och deras metoder under samlingsnamnet HelpMe.

Följande frÄgor ligger till grund för vÄrt arbete: - Har eleverna förstÄtt No-undervisningen pÄ det sÀtt lÀraren undervisat? - Vilka metoder Àr bÀttre Àn andra för att eleverna ska tillgodogöra sig undervisningen? Vi har dels gjort en litteraturgenomgÄng dels en enkÀtstudie för att fÄ svar pÄ frÄgorna. Vi har kommit fram till att majoriteten av eleverna har förstÄtt lÀrarens undervisning och att laborationer i kombination med diskussioner har gett bra resultat..

Under vÄr utbildning har vi mött barn som uppvisar aggressiva beteenden. Eftersom vi inte visste mycket om dessa barn och hur skolan kan bemöta och stödja dem, valde vi att skriva examensarbetet om det. Syftet var att ta reda pÄ vilka metoder och arbetssÀtt nÄgra pedagoger anvÀnder sig av i arbetet med barnen. I undersökningen har vi anvÀnt oss av intervjuer med pedagoger inom olika rektorsomrÄden men inom en kommun, i avsikt att lyfta fram olika pedagogers och skolors arbetssÀtt och metoder inom kommunen. Vi tar upp olika orsaker till hur aggressiva beteenden kan utvecklas, vilka faktorer som pÄverkar beteendet samt hur det kan bemötas.

Syftet med följande arbete Àr att ta reda pÄ hur man kan underlÀtta för personalen i skolan nÀr det gÀller genus- och jÀmstÀlldhetsarbete. Arbetet ger en översikt över teorier och metoder som kan kopplas till detta. Med hjÀlp av dessa teorier och metoder konstruerar jag 10 budord som ska fungera som stöd i det praktiska arbetet i skolverksamheten. Sammanfattningsvis handlar mitt arbete om att sÀtta fingret pÄ de viktigaste sakerna i arbetet med genus och jÀmstÀlldhet. De 10 budorden finns som bilaga till arbetet..

I datalager samlas information frÄn flera olika system och sparas pÄ ett gemensamt sÀtt. Informationen i ett datalager ger en holistiskbild över organisation och bör anvÀndas som beslutsstöd. För att utvinna information ur datalager finns flera olika metoder och informationen kan sedan anvÀndas inom flera olika omrÄden.Syftet med studien Àr att undersöka vilka metoder som anvÀnds för att utvinna informationen ur datalager inom industribranschen samt inom vilka anvÀndningsomrÄden informationen anvÀnds.För att besvara frÄgestÀllningen genomfördes fem intervjuer med företag i industribranschen. Resultatet visar pÄ att vissa metoder för att utvinna information ur datalager anvÀnds framför andra och inom datautvinning anvÀnds inte den förutsÀgandekategorin alls. Framförallt anvÀnde sig företagen av informationen pÄ kundsidan och sÄg det som ett levande projekt som skall tÀcka in hela processen i framtiden..

Det kommande innehÄllet i detta examensarbete kommer att handla om min frÄgestÀllning som berör integrering av 3D objekt i en verklig miljö: ?Vad finns det för metoder att integrera 3D objekt med en verklig miljö och hur gör man??.Arbetet och efterforskningen har utförts i Söderhamn, dÀr jag har arbetet hos 3D animationsföretaget Magoo 3D Studios. Med hjÀlp av anstÀllda pÄ Magoo har jag genomfört experiment för att sjÀlv prova pÄ de olika metoder som ska kunna besvara min frÄgestÀllning.Som resultat sÄ har jag kommit fram till att alla divisioner inom 3D, som modellering, texturering, ljussÀttning och compositing kan bidra till realistisk integrering pÄ sitt eget vis, dock i olika utstrÀckningar. Mina experiment har alla varit lyckade och jag kÀnner att de Àr pÄ rÀtt vÀg mot fotorealistiska resultat.I slutÀndan sÄ upplever jag att de metoder som bidrar mest till en realistisk integrering Àr en bra ljussÀttning med en Image Based Lighting metod, samt att ha bra vetskap om hur en kamera fungerar för att sedan kunna efterlikna dess typiska drag samt artefakter sÄ bra som möjligt.Kombinerar man dessa metoder sÄ Àr man en bra bit in pÄ vÀgen till fotorealism dÀr man inte lÀngre Àr sÀker pÄ om datorgenererade bilder Àr riktiga eller inte..

Syftet med den hÀr studien Àr att tydliggöra och fÄ insikt i hur förskollÀrare och lÀrare kan arbeta med den förberedande och tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen i förskoleklass och skolÄr 1, samt fÄ insikt i hur samarbetet mellan förskoleklass och skolÄr 1 kan se ut pÄ de skolor dÀr studien Àr utförd. Studien Àr baserad pÄ fem intervjuer med tvÄ förskollÀrare och tre lÀrare i skolÄr 1 pÄ fyra skolor i StockholmsomrÄdet. Resultatet av studien visar att samtliga lÀrare och förskollÀrare som ingÄr i studien arbetar utifrÄn olika metoder och anpassar dem efter elevers behov, vilket Àr viktigt dÄ en metod inte bör utesluta en annan. (Frost, 2002,s 10) LÀrarnas och förskollÀrarnas val av metoder kan Àven förklaras utifrÄn vilket synsÀtt som var gÀllande under respektive lÀrares och förskollÀrares utbildningsÄr. PÄ tvÄ skolor beskriver informanterna att samarbetet mellan förskoleklass och skolÄr 1 Àr i stort sett obefintligt medan samarbetet i de Äldersintegrerade klasserna fungerade pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt..

Agila metoder blir allt vanligare bland IT företag i hela vÀrlden. I dagslÀget Àr de vanligare Ànde traditionella metoderna inom utveckling. Bland dessa metoder Äterfinns Scrum som denvanligaste metoden.Detta arbete har som syfte att analysera hur Scrum tillÀmpas inom organisationer för attfungera pÄ ett praktiskt plan, eftersom alla företag inte ser likadana ut och inte stöter pÄsamma problem. Till grund för analysen har en litteraturstudie utförts gÀllande de olika agilametoderna för att hitta likheter och olikheter. Baserat pÄ resultaten frÄn denna studie harintressenter identifierats och intervjuats för att sedan göra en jÀmförande analys pÄ metodenoch litteraturen.