The purpose of this study was to illustrate how professionals, who work with psychosocialproblems among children, look at the impact of social factors on behavior that causes ADHDdiagnosis and at the relationship between social factors and the increased diagnosis that hasoccurred in recent years. To answer our purpose, we chose a qualitative approach byinterviewing six professionals who had different professional affiliations. We analyzed theresults using systems theory and attachment theory. The results showed that the professionalssaw various social factors that influenced the behaviors that cause ADHD diagnosis, particularlytroublesome growing environment and the school environment that requires greater cognitiveability and social skills of children today. They also saw that social factors could have an impacton the increase of diagnoses, particularly that the diagnosis can result in that the understandingchanges and that it is considered easier to get extra support at school with a diagnosis..

Syftet med denna litteraturstudie Àr att granska och sammanstÀlla kunskap som idag finns om funktionshindret Aspergers syndrom för att dÀrigenom pÄ samhÀllsnivÄ söka öka förstÄelsen för individer diagnostiserade med detta syndrom. Ett ytterligare syfte Àr att redovisa de behandlingsmetoder som tillÀmpas idag för att söka förbÀttra sÀttet att behandla. Begreppet Aspergers syndrom Àr ett relativt nytt begrepp som karakteriseras som ett neurologiskt tillstÄnd utan nÄgra direkt utmÀrkande fysiska drag men med stora svÄrigheter att hantera sociala interaktioner, av udda och uppslukande specialintressen och av, till viss del, negativt pÄverkade kognitiva och kommunikativa förmÄgor. Resultaten visar pÄ vikten av att en diagnos stÀlls för att rÀtt hjÀlp ska kunna erbjudas individen och dÄ öka möjligheterna till ett sjÀlvstÀndigt liv. De kriterierna för att diagnostisera syndromet behöver vidare bli mer enhetliga för att minska risken att ingen, eller att fel diagnos stÀlls och att mer resurser och forskning behövs inom omrÄdet behövs..

Crohns sjukdom (CS) Àr en svÄrdiagnosticerad tarmsjukdom som kan medföra risk för nÀringsbrist, smÀrtsamma Äkommor och allmÀnt nedsatt livskvalité för patienten. CS kan visa extraintestinala manifestationer till exempel i munhÄlan som Àr lÀttillgÀnglig för biopsitagning vid behov samt visuell undersökning, som rutinmÀssigt utförs av tandvÄrdspersonal. Studien avser att besvara hur Crohns sjukdom yttras histopatologiskt i orala biopsier och dess eventuella betydelse för faststÀllning av diagnos. Syftet Àr att med hjÀlp av monoklonala antikroppar mot CD68 granska den histopatologiska inflammationsbilden av Crohns sjukdom i munhÄlan hos 17 patienter som anknutits till den patologanatomiska diagnosen epiteloidcellig granulomatos (ECG). Detta i försök att förtydliga den specifika inflammationsbilden och för att indikera orala manifestationers och biopsiers möjliga anvÀndning för att underlÀtta diagnostiken av Crohns sjukdom. Resultatet visade att den för CS representativa inflammationsbilden förekommer i munhÄlan, vilken förtydligades av den immunohistokemiska infÀrgningstekniken.

Diagnostisering av olika avvikande beteenden Àr ett vanligt och stÀndigt aktuellt diskussionsÀmne i dagspress sÄvÀl som i den vetenskapliga diskursen. Diagnosen Aspergers syndrom visar bland annat att individen ifrÄga generellt har svÄrt att uppfatta och tolka andra personers intentioner. Denna kvalitativa studie som anvÀnder en semistrukturerad intervjuform kommer att undersöka konsekvenserna av en diagnos. Konsekvenserna analyseras i tre olika avseenden; emotionella, praktiska och sociala. Mödrar till barn med Aspergers syndrom har varit tvungna att driva pÄ arbetet med att fÄ en diagnos till stÄnd, men upplever lÀttnad i samband med sjÀlva diagnostiseringen.

I denna kvalitativa intervjustudie har sex syskon till personer med diagnos inom autismspektrumtillstÄnd intervjuats för att fÄ ett inifrÄnperspektiv pÄ familjens situation. Syftet var att se huruvida stÀmplingens effekter pÄverkade familjemedlemmarna för att kunna dra en slutsats kring om familjen kunde betraktas som medstÀmplade. Resultatet visade att interaktionen med myndigheter i mÄnga fall upplevdes som tÀrande vilket skapade oro hos respondenterna, utöver detta upplevdes ofta omgivningens reaktioner mot syskonet som smÀrtsamt. Resultatet stÀlldes i analysavsnittet mot norm samt avvikelseteori, dÀr kunde det faktum att familjen blir pÄverkad utav stÀmplingen bekrÀftas. Vid analys mot normteori uppvisade resultatet tecken pÄ ett eget utvecklat familjÀrt normsystem som anvÀndes för att syskonet med diagnos inom autismspektrumtillstÄnd ej skulle uppleva sig exkluderad.

Forskarna menar att dyskalkyli Àr lika vanligt förekommande som dyslexi. För att hjÀlpa elever med dyskalkyli Àr det viktigt att upptÀcka svÄrigheterna sÄ tidigt som möjligt. Internationell forskning har genomfört tester för att finna orsaken till dyskalkyli och dÀrmed kunna stÀlla en tidig diagnos samt sÀtta in tidig hjÀlp. Jag har dÀrför undersökt vilken kunskap lÀrare har för att kunna upptÀcka dyskalkyli och anpassa undervisningen för att hjÀlpa elever med specifika matematiksvÄrigheter. För detta ÀndamÄl genomfördes ett antal intervjuer med lÀrare som arbetar med matematikundervisning i de tidigare skolÄren.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder som anvÀnds i praktiken pÄ skolorna. Hur dessa metoder anvÀnds av pedagogerna och varför de vÀljer att anvÀnda dem, Àr andra frÄgor som kommer att undersökas. Intentionen var att genom en enkÀtundersökning kunna kartlÀgga vilka lÀs- och skrivinlÀrnings metoder som anvÀnds i praktiken. För att ta reda pÄ hur dessa metoder anvÀnds och vilka faktorer som pÄverkar valet gjordes en intervjuundersökning. Undersökningen visar pÄ att den fonologiska metoden, lÀsning pÄ talets grund, Bornholmsmetoden och Kiwimetoden Àr de vanligaste metoderna vid lÀs- och skrivinlÀrning.

Hepatit C Àr en infektion som orsakas av virus. Hepatit C smittar via blodkontakt och Àr vanlig förekommande hos intravenösa missbrukare, men ofta kan smittovÀgen inte klart pÄvisas. Det finns inget vaccin som kan förebygger infektionen. Sjukdomen har tendens att bli kronisk och den enda möjlighet att behandla Hepatit C Àr genom antiviral lÀkemedelsterapi. Behandlingen medför ett antal starka biverkningar som pÄverkar personers livskvalitet.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka metoder och utveckla en kunskap som frÀmjar sprÄkutvecklingen hos barn med sent utvecklat verbalt sprÄk, och som Àr i behov av teckenkommunikation. Vi ska jÀmföra pedagogers metoder i förskola och sÀrskola.I litteraturdelen redovisas förutsÀttningar i hjÀrnans byggnad för kommunikation. Vad Àr kommunikation och normal sprÄkutveckling? Vad Àr sprÄkstörning och vad kan en sÄdan fÄ för konsekvenser? Vi har redovisat vad det finns för alternativ: kommunikationsbilder som tecken och olika bild- och symbolsystem för de som inte klarar sig med enbart verbalt sprÄk.Vi har tagit upp nÄgra teorier om lÀrandet och vad det finns för metoder som frÀmjar sprÄkutveckling.I empiridelen redovisar vi intervjuer med sex pedagoger. Metoden vi valde att anvÀnda oss av var kvalitativ.

Hofer, Betina & Jörnmo, Henriett (2011) Att vara förÀlder till ett barn som avviker frÄn normen. Malmö Högskola I detta examensarbete skriver författarna om normer och normalitet, om vad normer Àr och hur normalitet ger sig uttryck i hemmet, samhÀllet och skolan. Syftet med denna undersökning Àr att synliggöra problematiken kring normer och normalitet gentemot förÀldrar till barn med nÄgon form av diagnos, i detta specifika fall; Aspergers Syndrom. De frÄgestÀllningar man har utgÄtt ifrÄn Àr följande: Vad innebÀr det ur ett förÀldraperspektiv att leva, utifrÄn samhÀllets normer, med barn som har fÄtt diagnosen Aspergers Syndrom? Och hur upplever förÀldrarna till barn med diagnosen Aspergers Syndrom de normer som finns i skolan? FrÄgorna har besvarats genom att göra tre omfattande intervjuer med förÀldrar till barn med Aspergers Syndrom.

I syfte att undersöka psykometriska egenskaper hos Affektiv sjÀlvskattningsskala (AS-18) fyllde 88 patienter med diagnos bipolÀr typ I (N=46) eller typ II (N=42) i sjÀlvskattningsskalorna AS-18 och MADRS-S vid tvÄ tillfÀllen med en dags mellanrum. Principalkomponentsanalys för AS-18 genomfördes med extrahering av tvÄ komponenter. Items laddade i de delskalor de tillhörde. Intern konsistens mÀttes med Cronbachs alfa och överensstÀmmelse med Cohens kappa. Test-retest-reliabiliteten berÀknades.

I denna uppsats undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer hur elever i gymnasieskolan upplevt att fÄ en diagnos pÄ en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning. De intervjuade skulle samtliga ha fÄtt diagnosen inom de tre senaste Ären och gÄr pÄ olika program pÄ en gymnasieskola i Mellansverige. Syftet var att beskriva hur elever upplever att det Àr att fÄ en diagnos pÄ en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning. Hur det pÄverkar relationen med vuxna och med kompisar samt hur det pÄverkar deras mÄende och framtidstro.   De intervjuade tillfrÄgades om sin medverkan av respektive speciallÀrare som arbetar med dem. Samtliga respondenter hade möjligheten att avböja erbjudandet eller avbryta samarbetet nÀrsomhelst under arbetets gÄng.

BakgrundEndometrios Àr en kronisk gynekologisk sjukdom med en prevalens pÄ upp till 15 procent. Den uppstÄr nÀr vÀvnad som liknar livmoderslemhinnan fÀster utanför livmodern och orsakar inflammation. Det frÀmsta symtomet Àr smÀrta i bÀcken och buk. Symtomen kan vara diffusa. Den sÀkraste metoden för att stÀlla diagnos Àr laparoskopi.

Den psykiska hÀlsan har stor betydelse för vÄrt vÀlmÄende och ur folkhÀlsoperspektiv Àr det viktigt att plocka fram friskfaktorer som bidrar till ökad livskvalitet. ADHD, som Àr ett neuropsykiatriskt funktionshinder med svÄrigheter att reglera sitt beteende, Àr inget okÀnt fenomen och det Àr mÄnga som lever med det. Tidiga stödinsatser hjÀlper dessa individer till ett vÀl fungerande liv utan samsjuklighet, utanförskap, missbruk eller kriminalitet. Syftet med studien Àr att fÄ en uppfattning om hur det Àr att leva med en ADHD- diagnos, vilka strategier som de utformat för att behÄlla hÀlsan. Detta undersöktes genom en kvalitativ studie med en semistrukturerad intervju.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur barn med ADHD blir diagnostiserade, samt om det Àr positivt för ett barn att fÄ diagnosen ADHD.FrÄgestÀllningar:Hur tillförlitligt Àr bedömningsarbetet vid diagnostisering av ADHD frÄn skolpsykologs synvinkel?Vilka för- och nackdelar finns det för ett barn att fÄ diagnosen ADHD? MetodStudien har genomförts med hjÀlp av en kvalitativ ansats. Datainsamlingen har genomförts medhjÀlp av femdjupintervjuer med skolpsykologer frÄn Stockholm. Undersamtliga intervjuer gjordes ljudupptagsom senare transkriberades.Det insamlade materialet analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys för att strukturera upp och plocka ut de vÀsentligaste resultaten frÄn intervjuerna.Resultat: Diagnostiseringen av ADHD verkar vara problematiskt, dels för att utredningarna kan skilja sig Ät frÄn psykolog till psykolog, ochdels för att ADHD Àr en diagnos som Àr svÄrdefinierad och kan variera frÄn fall till fall. Det verkar finnas bÄde fördelar och nackdelar med att fÄ en diagnos.