C-uppsats: ?Drama som pedagogisk metod i undervisningen.? Författare: Linnea Carlsson. LÀrosÀte: Högskolan i GÀvle. Skriven: 2015 ? 02 ? 19Denna studie undersöker lÀrare och pedagogers syn pÄ drama som metod i undervisningen.

Det platsbyggda extensiva gröna taket pÄ Sparta i Lund anlades i augusti 2006. Taket Àr det första i Sverige som designats för att integrera ekologiska principer och estetiska vÀrden med varandra. I detta examensarbete Àr de planterade sedumskotten, pluggplantorna och frösÄdden pÄ takets tre huvudsektioner inventerade och utvÀrderade. Vid inventering Àr stor- och smÄruteanalysmetoden anvÀnd. Utöver de planterade vÀxterna Àr Àven de spontanetablerade vÀxterna inventerade.

Den tilltagande urbaniseringen har medfört att hamn- och industriomrÄden som tidigare lÄg i stadens perifera omrÄden har fÄtt en alltmer central plats. FrÄn att ha fungerat som industristÀder dÀr denna verksamhet varit en integrerad och vital katalysator för staden hÄller samhÀllet nu pÄ att övergÄ frÄn industrisamhÀlle till kunskapssamhÀlle dÀr arbetet förflyttats frÄn förorenade och bullriga industrimiljöer till rena och tysta bostads- och kontorsmiljöer. I takt med detta minskar ocksÄ behovet av centralt belÀgna industriomrÄden som nu blivit mer ödsliga, otrygga och stadsfrÄnvÀnda dÀr de inte sÀllan bildat en barriÀr mot sin omgivning. Samtidigt Àr det idag för oss mÀnniskor inte lika sjÀlvklart som tidigare genom historien att anvÀnda stadens offentliga rum och det pÄgÄr mycket planering för att skapa integrerade, attraktiva och levande stadsmiljöer vid stadsomvandlingar. En problematik som uppstÄr Àr hur dessa industriomrÄden kan omvandlas frÄn centrala men avskilda, ödsliga och ofta stadsfrÄnvÀnda industrimiljöer till funktionsblandade, attraktiva och levande stadsdelar som Àr vÀl integrerade med sin omgivning. Arbetets syfte Àr undersöka hur Lövholmen kan omvandlas frÄn en avskild industrimiljö till en funktionsblandad och levande stadsdel som Àr vÀl integrerad i sin omgivning.

Ett sÀtt att undersöka kvaliteten i en lödfog Àr att kontrollera dess tÀckningsgrad med hjÀlp av ultraljud. Detta Àr en teknik som GKN Aerospace anvÀnder, bland annat för att kontrollera lödfogar pÄ en specifik flygmotorkomponent. För att komponenten skall kunna godkÀnnas krÀvs det att alla fogar uppnÄr den önskade tÀckningsgraden. De fogar som inte uppfyller kraven mÄste lödas om tills de kan godkÀnnas. GKN önskar öka effektiviteten genom att minska behovet av omlödningar.

Detta examensarbete jÀmför olika rÀttighetsupplÄtelser som kan anvÀndas för att sÀkra allmÀnna VA-ledningar som ligger i mark som inte Àgs av ledningshavaren. NÀr fastighetsÀgaren och ledningshavaren har en överenskommelse bör de vÀlja att sÀkra ledningen med ett avtalsservitut eller en ledningsrÀtt. Avtalsservitutets frÀmsta egenskaper Àr en lÄg upprÀttandekostnad, gÄr att upprÀtta snabbt samt att den underlÀttar vid en framtida flytt av ledningen medan ledningsrÀttens frÀmsta fördel Àr att den gÀller med bÀsta rÀtt i fastigheten. JÀmförelsen mellan de olika rÀttigheterna visade att ledningshavaren borde anvÀnda sig av ledningsrÀtten men i de fall avtalsservitutets fördelar passar bÀttre för situationen kan Àven den anvÀndas. NÀr det inte finns en överenskommelse har ledningshavaren möjlighet att expropriera marken genom ledningsrÀtt eller mark- och miljödomstolen. Arbetet behandlar de negativa konsekvenserna med en oskyddad VA-ledning, ledningshavaren kan t.ex.

Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.

Sedan 80-talet har instÀllningen till funktionsplanering av stÀder svÀngt frÄn funktions- uppdelning till funktionsblandning. Anledningen Àr att funktionsblandning frÀmjar stadsmiljöer för fotgÀngare och cyklister, ökar det sociala klimatet i gaturummet och minskar miljöpÄfrestningarna genom möjlighet till samordnad logistik. Men Àven om stadsrum och stadsformer pÄ pappret i mÄnga fall anpassas för att stödja funktionsbland- ning sÄ blir resultatet inte alltid en funktionsblandad stad. Idag börjar planeringsfÀltet inse att istÀllet för att planera funktionsblandning mÄste de incitament som stödjer funktionsblandning planeras för. För att möjliggöra denna planering mÄste verktyg och analysmetoder anvÀndas och utvecklas för att mÀta vilka grader och typer av funktions- blandning som en plan har potential för.

Nybyggnation och underhÄll av skogsbilvÀgar medför stora kostnader för skogsbruket. Georadar (GPR) Àr en teknik som kan anvÀndas för att lÀsa av en vÀgs struktur vilket ger ett möjligt tillvÀgagÄngssÀtt för att reducera kostnader vid upprustning av vÀgar. Detta genom att endast partier med sÀmre bÀrighet rustas upp och dÀrmed lÀggs rÀtt mÀngd material pÄ rÀtt stÀlle lÀngs vÀgen. Alternativet Àr dagens subjektiva bedömning av ÄtgÀrdsbehov och godtycklig placering av grusmÀngd. Syftet med denna studie var att kvantifiera skillnader i spÄrbildning mellan 100 %, 75 % samt 50 % pÄförd materialmÀngd i överbyggnaden av total rekommenderad materialmÀngd för att uppnÄ bÀrighet motsvarande vÀgklass 3B, samt hur spÄrbildning i vÀgkroppen pÄverkas av vÀltning. GrusmÀngden för överbyggnaden dimensionerades med ledning frÄn data insamlade med GPR och fallviktsmÀtare.

I byggprocessen kan saker och ting gÄ fel och det Àr inget ovanligt att nÄgot byggs och senare anvÀnds pÄ ett helt annat sÀtt Àn vad det var tÀnkt frÄn början. TrÀd kan med tiden utvecklas till att utgöra stora problem genom att kronan vÀxer in mot fasaden av byggnader eller att rötterna trÀnger in i ledningar. Varför uppstÄr den hÀr typen av projekteringsmissar fortfa-rande nÀr vi bör ha lÀrt oss för lÀnge sedan?Syftet med arbetet blev dÀrför att ta reda pÄ var i byggprocessen som felen uppstÄr. Dessut-om presenteras en sammanstÀllning av Äterkommande projekteringsmissar i offentliga ute-miljöer.

Elever i den svenska grundskolan ska enligt 1994 Ärs lÀroplan inhÀmta ?kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, sprÄk, religion och historia?. För att skolorna ska kunna fullfölja detta uppdrag krÀvs det att lÀroböckerna tar upp frÄgor om den samiska kulturen och samernas levnadsförhÄllanden pÄ ett korrekt och mÄngsidigt sÀtt. En granskning gjord av Statens Institut för LÀromedel (SIL) 1990 betrÀffande hur de samiska förhÄllandena behandlas i lÀromedel i de samhÀllsorienterande Àmnena visade pÄ stora brister ? samerna var i stort sÀtt osynliga i dessa lÀroböcker.

Restaurering av trÀdgÄrdar blir alltmer vanligt. Dilemmat Àr vilken tidsperiod som Àr den rÀtta att utgÄ frÄn och hur stor plats dagens trÀdgÄrdskultur ska fÄ ta. GÄrden som jag arbetat med i mitt examensarbete har anor Ànda tillbaka till vikingatiden men jag har valt att inrikta mig pÄ 1800-talet. Detta pÄ grund av att den nuvarande gÄrdsbilden uppkom pÄ 1800-talet. Tanken med arbetet Àr inte att skapa en helt genuin 1800-tals trÀdgÄrd utan tanken Àr mer att man i trÀdgÄrden ska uppnÄ en viss kÀnsla av 1800-tal.

Detta examensarbete undersöker hur man med hjÀlp av fysisk planering och gestaltning kan skapa förutsÀttningar för trygghet och sÀkerhet i 60-talens bostadsomrÄden. Som ett exempelomrÄde har Dalbo i VÀxjö anvÀnts. Efter en historisk och teoretisk genomgÄng presenteras förslag till förÀndringar som kan gynna tryggheten och sÀkerheten i Dalbo En historisk bakgrund till 60-talets bostadsbyggande och förÀndringsarbeten i socialt utsatta omrÄde ges. Den visar att den samhÀllsekonomiska utvecklingen, tillsammans med det samhÀllspolitiska klimatet och den nya tekniken under 60-talet fick stark inverkan pÄ vad som byggdes. Erfarenheter frÄn förÀndrings-arbeten visar att det krÀvs ett multisektoriellt arbetssÀtt för att lyckas i de mest utsatta bostadsomrÄdena.

In KorsnÀs district Dala VÀst there were problems with information concerning their younger forests, mainly those in pre-thinning stage. They were divided into large, heterogeneous stands with often poor stand data quality. In 2006 an aerial photo interpretation of the young forests was conducted to fix these problems. Necessary information to get from the interpretation were silvicultural management suggestions, new stand delineation and new stand data. This thesis is supposed to evaluate the quality and usability of the interpreted data. To evaluate the interpretation an objective control inventory was conducted in 60 stands, either through callipering or counting stems.

LÄngtidsplanerat underhÄll (LPU) vilket man i dagligt tal kallar för planerat underhÄll Àr ÄtgÀrder som görs med flera Ärs mellanrum och kostar sÄ mycket att det behöver budgeteras i förvÀg. Komplexiteten i byggnaderna gör det nödvÀndigt med datoriserade system vilket centraliserar informationen och Àr ett bra verktyg för underhÄllsplanering. Syftet med rapporten Àr att ta fram olika beslutsunderlag som underlÀttar för Kalix Kommun vid införandet av databassystemet Summarum. Rapporten har utformats utifrÄn tre huvuddelar ? Litteraturstudie - Grundtankar kring underhÄll ? Summarum - Databassystem för LPU ? Intervjuer - Andras erfarenheter av ADB-system för LPU Litteraturstudien tar upp betydelsen av att utgÄ frÄn den egna verksamheten vid upprÀttande av underhÄllspolicy, -strategier och -planer.

Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.